Stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler

Yttrande 1989/90:KrU3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Kulturutskottets yttrande
1989/90:KrU3y

Stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler

1989/90

KrU3y

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har genom beslut den 13 februari 1990 berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1989/90:Bo240 om ny- och
ombyggnad av kulturlokaler i vad avser stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler.

Utskottet

I motionen yrkas i här aktuell del att riksdagen medger en ram för
tillstyrkanden av investeringsbidrag under elfte huvudtiteln (nytt anslag)
till Vissa icke-statliga kulturlokaler om 25 000 000 kr. för
budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande
3). Bidrag bör utgå med 30 % av godkänd investeringskostnad vid
nybyggnad och med 50 % vid ombyggnad. Regeringen bör utarbeta de
närmare föreskrifterna för stödet. Länsmuseerna skall enligt motionen
prioriteras vid fördelning av tillgängliga medel.

Den form som nu finns för statligt stöd till ny- och ombyggnad av
teater-, konsert- och museilokaler som inte är statliga tillkom år 1984.
Stödet ersatte det stöd som tidigare lämnats med s.k. lotterimedel och
innebar att ansökningar prövas av plan- och bostadsverkets delegation
för samlingslokaler enligt bestämmelserna i förordningen (1984:703)
om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m. Vid prövningen tas hänsyn
bl.a. till kulturpolitisk och sysselsättningspolitisk angelägenhet. Hittills
har fem bidrag om sammanlagt 55,5 milj.kr. lämnats, i samtliga fall
efter det att regeringen avsatt särskilda ramar för bidrag med utgångspunkt
i sysselsättningspolitiska överväganden.

Frågan om de faktiska stödmöjligheterna till icke-statliga kulturlokaler
uppmärksammades av kulturutskottet hösten 1988 i betänkandet
1988/89:KrUl. Utskottet framhöll att möjligheterna att i större eller
mindre utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till byggnadsinvesteringar
i hög grad är beroende av efterfrågan på stöd till allmänna
samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet avstyrkte då aktuella
motionsyrkanden med hänvisning till att frågan om huruvida ett
särskilt stödsystem skulle införas för kultursektorn i första hand måste
prövas av regeringen i budgetsammanhang.

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 3y

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:KrU19 ansåg utskottet
— då ett yrkande om ett nytt anslag till ny- och ombyggnad av
icke-statliga museilokaler behandlades — att riksdagen borde avstå från
att ta något initiativ i frågan med hänsyn till det uppdrag som en
särskild sakkunnig fått i fråga om statens stöd till regionernas kulturverksamhet.

Den sakkunnige föreslog sedermera — i rapporten (Ds 1989:36)
Kultur i hela landet — att det skulle inrättas en ny statlig stödanordning
för de regionala kulturinstitutionernas byggnadsinvesteringar.
Bakgrunden till förslaget var att den typ av ramvidgning som ovan
angetts — nämligen för bidrag med utgångspunkt i sysselsättningspolitiska
överväganden — inte varit motiverad under senare år, samtidigt
som ett stort antal ansökningar om statligt stöd ingivits till både
regeringen och samlingslokaldelegationen. Den sakkunnige ansåg därför
att ett statsbidrag som lämnas utifrån en renodlat kulturpolitisk
prövning är motiverat. Förslaget mötte en bred uppslutning hos remissinstanserna.

I årets budgetproposition anför utbildningsministern (bil. 10 s. 60)
att han för egen del anser att förslaget inte nu kan genomföras. Han
grundar den slutsatsen på en sammanvägning av flera omständigheter.
Med hänsyn till de kulturpolitiska reformramar som nu står till buds
skulle ett statsbidrag av den typ den sakkunnige föreslagit under alla
omständigheter komma att bli synnerligen blygsamt, anför han, såvida
inte inriktningen av de reformer som i övrigt förespråkats avsevärt
ändrades.

Kulturutskottet kommer att inom kort ta ställning till motionsyrkanden
som avser frågan om införandet av ett särskilt investeringsstöd
på området.

Utskottet vidhåller den uppfattning utskottet tidigare gett uttryck åt,
nämligen att det är motiverat att ett särskilt investeringsstöd för ickestatliga
kulturbyggnader införs. Ett sådant skulle vara ägnat att underlätta
möjligheterna till nyinvesteringar för bl.a. regionala kulturinstitutioner.

Det får ankomma på bostadsutskottet att pröva om det är möjligt att
med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet besluta om en ram
för investeringar på området.

Stockholm den 21 februari 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson
(s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s),
Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s) och Lola Björkquist (fp).

1989/90:KrU3y

2

Avvikande mening

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande sorn börjar med "Det får" och slutar med "på
området" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion Bo240 i här
aktuell del bör tillstyrkas.

1989/90:KrU3y

3

•■»t;

96121, Stockholm 1990

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.