Regionalpolitiken

Yttrande 1989/90:JoU5y

Jordbruksutskottets yttrande
1989/90: JoU5y

Regionalpolitiken

1989/90

JoU5y

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 5 april 1990 beslutat bereda jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:76 om
regionalpolitik för 90-talet jämte motioner. Jordbruksutskottet har
funnit lämpligt att i detta yttrande behandla motionerna 1989/90:A53
(c) yrkande 6, A55 (s) yrkande 1, A64 (m) yrkande 6, A94 (c) yrkande
6, A106 (mp) yrkandena 15 och 18—21 samt A107 (vpk) yrkande 24.

Utskottet vill inledningsvis framhålla den stora betydelse jordbruksnäringen
har för sysselsättningen i landets olika regioner. Lantbrukarbefolkningen
utgör i många delar av Sverige en viktig basgrupp.

Genom sin mångfacetterade verksamhet bidrar lantbrukarna aktivt till
sysselsättningen i bl.a. glesbygderna. På motsvarande sätt utgör fiskarena
längs kusten en viktig yrkesgrupp. Även insjöfisket har sin betydelse
för sysselsättningen.

I kapitel 8.5 av propositionen, De areella näringarna, erinrar industriministern
om att regeringen senare i vår kommer att lägga fram
förslag om en ny livsmedelspolitik och om fiske. En proposition
(1989/90:123) om fiske har sedermera framlagts, och den livsmedelspolitiska
propositionen är aviserad till den 23 april. Jordbruksutskottet
kommer i samband med behandlingen av dessa propositioner att få
anledning att närmare gå in på olika regionalpolitiska aspekter av
jordbruks- och fiskenäringarna. De frågor som tas upp i motionerna
A53 yrkande 6 om jordbrukets utveckling och A107 yrkande 24 om
anslag till regionala utvecklingsinsatser respektive i motionerna A94
yrkande 6 om fiskeristyrelsens hantering av utfiskning samt A106
yrkandena 19-20 om lokala fiskeintressen och om förbud mot trålfiske
i Bottenhavet och Bottenviken torde därför komma att omfattas av
jordbruksutskottets behandling av nämnda propositioner. Utskottet
finner mot den bakgrunden icke skäl att mera utförligt granska nämnda
motionsyrkanden i förevarande sammanhang. Motionerna bör därför
avslås i nu berörda delar.

Vad utskottet anfört i föregående stycke gäller även motion A106
yrkande 18 om stöd till lantbruksföretag.

Utskottet är icke berett att biträda motion A106 yrkande 15 om att
särskilt destinera medel ur glesbygdsdelegationens anslag till ALAgruppen
vid Sveriges lantbruksuniversitet. Som framhålls i propositio- 1

1 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 5y

nen (s.190) har ALA-gruppens arbete bl.a. med att sprida kunskap om
aktuell forskning klara kopplingar till glesbygdsmyndighetens verksamhet.
Det bör ankomma på glesbygdsmyndigheten och lantbruksuniversitetet
att komma överens om formerna för samarbetet.

I motion A106 yrkande 21 yrkas att man på den kommunala och
regionala nivån skall ges ökade befogenheter att driva en radikalare
miljöpolitik än på riksplanet. Som exempel anförs att kommunerna
inte har möjlighet att generellt förbjuda användningen av kemikalier
som påverkar reningsverkens funktion och förgiftar rötslammet så att
det inte går att återföra till jordbruket.

Utskottet får med anledning av detta yrkande framhålla följande: Av
propositionens kapitel 8.11 Miljöfrågor framgår att 1987 års regionalpolitiska
kommitté föreslagit att bestämmelser och miljöavgifter skall
regionaliseras. Industriministern är inte beredd att tillstyrka detta
förslag mot bakgrund av grundprincipen om att föroreningarna skall
begränsas vid källan. I stället aviserar han ett forskningsuppdrag till
ERU om sambanden mellan miljöförhållanden och regional utveckling.
Utskottet erinrar vidare om att utskottet nyligen behandlat regeringens
förslag om avfallshantering (prop.1989/90:100 bil.16, J0UI6).
Utskottet har därvid tillstyrkt ett förslag om utvidgning av det kommunala
ansvaret för avfallshanteringen. I övrigt innefattar förslaget en rad
åtgärder för att begränsa användningen av miljöfarliga ämnen. Avfallets
mängd och miljöfarlighet skall begränsas, bl.a. genom ökad källsortering,
återanvändning och återvinning. Vad särskilt beträffar slam
från kommunala reningsverk innefattar propositionen ett program för
att senast till år 1995 fa bort de farligaste ämnena i slammet. Målet är
att slam fortlöpande skall kunna utnyttjas inom bl.a. jordbruket utan
risker för miljö och hälsa. Utskottet finner ingen anledning att föreslå
någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion A106
yrkande 21.

I motion A55 (s) yrkande 1 begärs statligt stöd till en fiskevårdsanläggning
i Gullspång. Utskottet har i olika sammanhang uttryckt sin
oro över de utrotningshotade fiskstammarna Gullspångslaxens och
Gullspångsöringens framtid. Senast i årets av riksdagen godkända budgetbetänkande
(1989/90:JoU14, rskr. 194) har utskottet framhållit att
fiskeristyrelsen har ansvar för erforderliga åtgärder för att bevara
naturreproducerande fiskstammar. I betänkandet redovisas vilka åtgärder
som nyligen vidtagits för att förbättra lekbottnarna i Gullspångsälven.
Enligt vad utskottet sedermera erfarit har frågan om finansieringen
av en fiskevårdsanläggning även tagits upp av berörda länsorgan
med regeringen. Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning
av motionsyrkandet synes mot den bakgrunden knappast påkallat.

I motion A64 (m) yrkande 6 yrkas att rådgivningsverksamheten
inom jordbruket och skogsbruket bör knytas till berörda skolor. Frågan
om rådgivningsverksamheten har nyligen utförligt behandlats av
jordbruksutskottet (1989/90:JoU12). Utskottet har därvid framhållit att
rådgivningsverksamheten behöver ses över, och utskottet har utgått
från att regeringen kommer att låta verkställa en översyn sedan beslut

1989/90:JoU5y

2

fattats om den nya inriktningen av jordbrukspolitiken. Med hänvisning
till det anförda bör det aktuella yrkandet lämnas utan ytterligare
åtgärd.

Propositionen föranleder i övrigt inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.

Stockholm den 20 april 1990.

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam
(fp), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s),
Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika Ahnberg (vpk), Inge
Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Nordin

(mp).

Avvikande meningar

1. Stöd till lantbruksföretag m.m.

Anders Nordin (mp) anför

Enligt min mening borde utskottet ha realbehandlat motion A106
yrkande 18 om stöd till lantbruksföretag. I detta yrkande som är direkt
regionalpolitisk! inriktat framhåller motionärerna att utveckling av
kombinationsföretag bör främjas, eftersom dessa ger större trygghet i
försörjningen. Det kan även innebära högre livskvalitet att ha omväxlande
arbetsuppgifter. Det är emellertid fel att styra denna satsning
från central nivå. I stället bör man, som förordas i motionen, på
regional nivå kunna välja vilka typer av företag man skall satsa på.

Utskottet borde även ha tillstyrkt motion A106 yrkande 21. Som
framhålls i motionen bör man på den kommunala och regionala nivån
ges ökade befogenheter att driva en radikalare miljöpolitik än på
riksplanet. Arbetsmarknadsutskottet bör således förorda att riksdagen
gör uttalanden i enlighet med yrkandena 18 och 21 i motion A106.

2.ALA-gruppen vid lantbruksuniversitet

Annika Åhnberg (vpk) och Anders Nordin (mp) anför.

Vi delar den mening som framförs i motion A106 om ALAgruppens
stora värde för FoU om landsbygdens näringsliv, jordbruk,
skog, turism, miljö, energi, informationssystem, teknikspridning m.m.
Det är nödvändigt att ALA-gruppen får en långsiktig finansiering och
ett utvecklat samarbete med glesbygdsdelegationen vad gäller projektfi -

1989/90: JoU5y

3