Europeiska gemenskaperna (EG)

Yttrande 1988/89:UbU2y

Utbildningsutskottets yttrande
1988/89:UbU2y

Europeiska gemenskaperna (EG)

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 14 februari 1989 beslutat att bereda berörda utskott
tillfälle att yttra sig över följande motioner om europeiska gemenskaperna
(EG): 1988/89 :U503, 1988/89:U519, 1988/89:U535, 1988/89:U536, 1988/
89:U560-1988/89:U599, 1988/89:U600-1988/89:U606, 1988/89:U608, 1988/
89.U609, 1988/89:T618 och 1988/89:Ub806, yrkande 31, vilka väckts under
den allmänna motionstiden 1989.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till två frågor, nämligen
Sveriges samarbete med EG inom forskning och utveckling (FoU) samt EG:s
utbytesprogram för studerande inom högskolan.

I motion 1988/89:Ub806 (m) yrkande 31 begärs en strategi för ett
fullvärdigt svenskt deltagande i EG:s utbytes- och forskningsprogram inom
den högre utbildningen. Det är nödvändigt att kraftfulla ansträngningar görs
för att få med Sverige i EG:s samarbetsprogram inom den högre utbildningen
och forskningen. Enligt motionärerna är det viktigt att svenska studerande
får möjlighet att delta i EG:s utbytesprogram ERASMUS (European
Community Action Scheme for the Mobility of University Students) och
COMETT (Community Action Programme in Education and Training for
Technology). Om svenska studerande blir ställda utanför dessa program får
de inte samma förutsättningar som studerande i EG-länderna att knyta
viktiga kontakter med studerande, lärare och forskare i andra länder. De
riskerar också att inte få tillträde till den stora gemensamma europeiska
arbetsmarknaden. Enligt motion 1988/89:U560 (m) yrkande 17 måste
Sverige även delta i arbetet med att fastställa gemensamma examenskrav för
vissa utbildningar. Svensk utbildning måste hålla internationell klass, och
svenska examina måste accepteras i internationella sammanhang. Enligt
samma motion (yrkande 6) bör regeringen initiera en bred informationskampanj
om Europafrågan. EG-litteratur bör finnas tillgänglig vid landets större
högskolor.

Även i motion 1988/89:U503 (fp) yrkande 2 understryks vikten av att
Sverige ges möjlighet att delta i EG:s program beträffande utbildning och
forskning. Motionärerna anser att Sverige i avvaktan på att få delta i
ERASMUS- och COMETT-programmen på egen hand bör vidta åtgärder
för att internationalisera utbildningen inom högskolan. Inslagen av främmande
språk i högskolans utbildning m.m. bör bli större.

1988/89

UbU2y

1 Riksdagen 1988/89. 14sami. Nr2\

I motion 1988/89:U561 (c) anförs att det inom EG satsas betydande
resurser på forskning och utveckling inom olika teknikområden. Enligt
motionärerna är det viktigt att Sverige får delta i de FoU-program som
etableras i Västeuropa, inom och utom EG (yrkande 9). De nordiska
länderna bör uppta gemensamma överläggningar med EG om tillträde till
såväl EG:s forskningsprogram som EG:s utbytesprogram för studerande
(yrkande 5). Enligt motion 1988/89:U567 (c) är det angeläget att medel ställs
till förfogande för att förbereda en svensk anslutning till EG:s utbytesprogram
COMETT.

I motion 1988/89:U571 (mp) om EG-anpassningen och arbetsmarknaden
anförs att möjligheterna för människor att röra sig fritt i studiesyfte bör öka
såväl inom Europa som på annat håll.

Med anledning av motionsyrkandena vill utbildningsutskottet anföra
följande.

Utskottet vill hänvisa till sitt yttrande till utrikesutskottet under riksmötet
1987/88 (UbU1987/88:3y) med anledning av propositionen (1987/88:66) om
Sverige och den västeuropeiska integrationen. Beträffande forskning och
utveckling betonade utskottet att det är av största vikt att svenska forskningsinstitutioner
och företag ges möjlighet att medverka i de projekt som ingår i
EG:s nya ramprogram för FoU. När det gäller EG:s utbytesprogram
ERASMUS och COMETT framhöll utskottet att ett intensifierat utbyte
mellan universitet och högskolor inom EG skulle medföra negativa konsekvenser
för svenska studerandes möjligheter att delta i undervisningen vid
utländska läroanstalter, om Sverige inte får delta i dessa program. Utskottet
pekade även på det arbete som pågår inom Europarådet och Nordiska rådet
för att öka utbytet av bl.a. studerande, lärare och forskare inom olika
länder.

Utskottet konstaterar nu, att regeringen har fäst stor vikt vid arbetet med
den västeuropeiska integrationen. Samarbetet och kontakterna med EG har
organiserats. Inom fackdepartementen pågår en kartläggning av harmoniseringsmöjligheterna
och förberedelser för handlingsplaner på respektive
områden. Regeringen anför i budgetpropositionen (1988/89:100 bil. 5
s. 157) att det är viktigt att kontinuerligt upplysa om integrationsarbetet i en
vidare krets utanför regeringskansliet och riksdagen. Mot denna bakgrund
har olika informationsåtgärder vidtagits inom utrikesdepartementet.

Samarbetet mellan Sverige och EG inom forskningsområdet har under de
senaste åren utvecklats. Enligt vad utskottet erfarit visar EG också stort
intresse för att ytterligare utvidga samarbetet. Utskottet konstaterar att
förhandlingar om avtal rörande forskarutbytesprogrammet SCIENCE (Stimulation
de la Coopération Internationale et des Échanges Nécessaires aux
Chercheurs Européens) har förts till ett slut. När det gäller svenskt
samarbete i övrigt med EG på FoU-området redovisades detta utförligt i
regeringens proposition om Sverige och den västeuropeiska integrationen.
Utskottet anser att det är av största vikt att svenska forskare och forskarinstitutioner
samt svensk industri ges möjlighet att delta i EG:s FoU-program.

Enligt vad utskottet erfarit har Sverige tillsammans med övriga EFTAländer
fortlöpande kontakter med EG-kommissionen när det gäller utbildningssamarbetet.
Dessa diskussioner har i huvudsak gällt EFTA-ländernas

1988/89: UbU2y

2

deltagande i programmen ERASMUS och COMETT. Målsättningen är att
EFTA-länderna skall kunna delta i dessa två utbytesprogram så snart detta är
möjligt. EFTA-länderna har även i sin expertgrupp för utbildningsfrågor
enats om att begära diskussioner med EG-kommissionen om olika frågor
rörande erkännande av högskoleexamina.

Utskottet vill understryka vikten av att Sverige får möjlighet att så snart
som möjligt delta i EG:s utbytesprogram ERASMUS och COMETT.
Utskottet delar den uppfattning som föredragande statsrådet framför i
budgetpropositionen (prop. 1988/89:100 bil. 10, s. 178) när det gäller
internationell samverkan på högskoleområdet, nämligen att det är angeläget
att de svenska högskolorna deltar i ett internationellt utbyte och att
utvecklingen av den högre utbildningen i Europa bör påverka planeringen
inom den svenska högskolan. Utskottet finner det särskilt viktigt att Sverige
och övriga EFTA-länder kan nå en överenskommelse med EG beträffande
erkännande av examina och utbildningsbevis m.m., då detta synes vara en
viktig förutsättning för en intensifiering och utveckling av EG:s utbytesprogram
ERASMUS och COMETT.

När det slutligen gäller resurser för det västeuropeiska integrationsarbetet
under det kommande budgetåret vill utskottet hänvisa till vad regeringen
redovisar i finansplanen (prop. 1988/89:100 bil. 1 s. 31) beträffande medelsberäkningen
för integrationsarbetet och övrigt västeuropeiskt samarbete. De
totala medel som kommer att användas för dessa ändamål beräknas uppgå till
ca 200 milj.kr. Av dessa utgör 40 milj.kr. ett nytillskott, avsett bl.a. för
Sveriges deltagande i EG:s olika forsknings- och utbildningsprogram.
Förslag om den närmare fördelningen av dessa resurser kommer att läggas
fram i kompletteringspropositionen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att utrikesutskottet
hemställer att riksdagen avslår motionerna 1988/89:U503 yrkande 2,
1988/89:U560 yrkandena 6 och 17, 1988/89:U561 yrkandena 5 och 9,
1988/89:U567, 1988/89:U571 yrkande 2 och 1988/89:Ub806 yrkande 31.

Stockholm den 6 april 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s). Margareta Hemmingsson (s). Berit
Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goes (mp),
Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c) och Ylva
Johansson (vpk).

1988/89:UbU2y

3

Avvikande meningar

1. Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet vill” och
på s. 3 slutar med ”yrkande 31” bort ha följande lydelse:

Det svenska utbildningsväsendet är beroende av internationella kontakter.
Högre utbildning och forskning existerar i ett internationellt sammanhang.
För att få tillgång till ny kunskap är vi i Sverige beroende av att ha
tillräcklig kompetens för att kunna utnyttja och utveckla de erfarenheter som
vunnits i andra länder. Därför måste den svenska undervisningen och
forskningen hålla en så hög kvalitet att behörighetsregler, examinationsformer
och examenskrav inte utgör hinder för ett internationellt utbyte. Mot
denna bakgrund måste Sverige delta i arbetet med att fastställa gemensamma
examenskrav för vissa utbildningar. Svenska examina måste accepteras i
internationella sammanhang.

En viktig del av den europeiska integrationen är det tekniska, vetenskapliga
och utbildningsmässiga samarbetet. Grunden för Sveriges möjligheter att
delta i olika EG-program är ramavtalet mellan EG och EFTA-länderna. I
vissa av EG:s vetenskapliga program får dock de svenska forskningsinstitutionerna
och företagen inte medverka på programnivå utan endast på
projektnivå. Detta innebär att det från svensk sida inte är möjligt att påverka
forskningens inriktning. Målsättningen för den svenska politiken måste vara
ett deltagande på alla nivåer och på de villkor som gäller för företag och
forskningsinstitutioner inom EG. För svensk del är det viktigt att forskningsinstitutioner
och företag inte lämnas utanför det vetenskapliga samarbetet
inom EG.

Utbytesprogrammen ERASMUS och COMETT kommer på sikt att få
stor betydelse för utvecklingen av akademiskt liv i Europa. Det finns stor risk
att svenska studerande inte kommer att kunna delta i ERASMUS-programmet.
Regeringen måste intensifiera sina ansträngningar för att ge svenska
studerande tillträde till såväl ERASMUS som COMETT. Mot denna
bakgrund bör regeringen utarbeta en strategi för ett fullvärdigt svenskt
deltagande i EG:s utbytes- och forskningsprogram. Slutligen är det utskottets
mening att informationen om Sveriges kontakter och samarbete med EG
kan förbättras och utvidgas. Det är också viktigt att studerande vid landets
större högskolor har tillgång till olika slag av EG-litteratur.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att utrikesutskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:U560 yrkandena 6 och 17
samt 1988/89:Ub806 yrkande 31 och med anledning av motionerna 1988/
89:U503 yrkande 2, 1988/89:U561 yrkandena 5 och 9, 1988/89:U567 och
1988/89:U571 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utbildningsutskottet anfört.

2. Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet vill” och
på s. 3 slutar med "yrkande 31” bort ha följande lydelse:

För ett litet land som Sverige är det internationella samarbetet av stor
betydelse. Tack vare att svensk forskning och utbildning har hållit en hög och

1988/89 :UbU2y

4

jämn kvalitet har vi erbjudits att delta i olika sammanhang där andra länder 1988/89:UbU2y
av motsvarande storlek inte är med.

Sverige medverkar i ett antal av EG:s forskningsprogram. Däremot är vi
utestängda från de många projekt vad gäller utbildningssamarbete som också
förekommer mellan EG-länderna. Det faktum att Sverige ännu inte deltar i
samarbetet inom ERASMUS och COMETT-programmen inger enligt vår
mening betydande oro. Om Sverige på sikt skulle hållas utanför dessa
program kan förutsättningarna för att bibehålla en hög kvalitativ utbildning
och forskning i Sverige försvåras. Sverige måste därför fortsätta sina
ansträngningar att komma med i utbildningssamarbetet. Regeringen bör
därför intensifiera sina ansträngningar för ett svenskt deltagande i såväl
ERASMUS som COMETT.

I avvaktan på att Sverige skall få delta i dessa program bör vi på egen hand
vidta åtgärder för att internationalisera vår utbildning. Inslagen av aktiviteter
på främmande språk inom högskolan bör bli större. Detta bör ske inom
ramen för en utbytesverksamhet mellan Sverige och andra länder. De
svenska högskoleenheterna bör inbjuda lärare och forskare från andra
länders högskolor och universitet att föreläsa och forska i Sverige, samtidigt
som det skall ges möjlighet för svenska lärare och forskare att tillbringa en tid
utomlands.

Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att utrikesutskottet
hemställer att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U503 yrkande
2 och med anledning av motionerna 1988/89:U560 yrkandena 6 och 17,

1988/89:U561 yrkandena 5 och 9,1988/89:U567,1988/89:U571 yrkande 2 och
1988/89:Ub806 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad
utbildningsutskottet anfört.

3. Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet vill” och
på s. 3 slutar med ”yrkande 31” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att Sverige kan delta i de FoU-program som etableras i
Västeuropa, inom och utom EG. Teknisk utveckling och förnyelse är
förutsättningar för att svensk industri även i framtiden kan hävda sin
konkurrenskraft i internationella sammanhang.

Forskning och utveckling är ett av de viktigaste områdena i vårt samarbete
med EG. Det är enligt utskottets uppfattning självfallet av största intresse att
Sverige kan delta i detta arbete på så likvärdiga villkor som möjligt. Detta
gäller särskilt EG:s utbytesprogram ERASMUS och COMETT samt forskningsprogrammet
SCIENCE.

Om EFTA av olika skäl skulle visa sig mindre lämpligt som samordningsoch
förhandlingsorgan bör de nordiska länderna utanför EG uppta gemensamma
överläggningar med EG om tillträde till EG:s forsknings- och
utbytesprogram.

Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att utrikesutskottet
hemställer att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U561 yrkandena
5 och 9 samt med anledning av motionerna 1988/89.U503 yrkande 2,

1988/89:U560 yrkandena 6 och 17, 1988/89:U567, 1988/89:U571 yrkande 2
och 1988/89:Ub806 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad
utbildningsutskottet anfört.

Särskilda yttranden

1988/89 :UbU2y

1. Ylva Johansson (vpk) anför:

Naturligtvis har ett litet land som Sverige, tillhörigt ett tämligen begränsat
språkområde (det nordiska), allt intresse av att tillgodogöra sig den stimulans
som vetenskapliga och kulturella förbindelser med andra länder kan ge.
Strävan att internationalisera den svenska högskolan måste dock sträcka sig
betydligt längre än till de i EG ingående västeuropeiska universiteten och
forskningscentra.

Sverige bör noga avväga utformningen av samverkan med EG på det
vetenskapliga området. Två synpunkter är därvid särskilt betydelsefulla.

Sverige bör bevara sin egen forskningspolitiska självständighet, sin rätt att
utifrån egna strävanden inrikta och prioritera vetenskapligt arbete. Att lära
av andra är nyttigt, men att tillämpa resultaten måste vila på en grund av
självständig social och politisk hållning. Inte minst viktigt är att hålla
distansen till vissa av EG-ländernas teknologiska mastodontprojekt, vilka
styrs av en militärstrategisk avsikt som helt strider mot den svenska
säkerhetspolitiken.

För det andra bör förhållandet mellan sociala faktorer och inriktningen av
forskning och vetenskap noga beaktas. Det är en uppgift för Sverige att t.ex.
framhäva vikten av ett socialt ställningstagande då det gäller inriktningen av
ny teknologi. Det är sålunda tydligt, att massarbetslösheten i EG-länderna
bl.a. beror på att teknologiska förändringar slagit ut arbetare och fragmentiserat
det mänskliga arbetet. En sådan inriktning har Sverige inte intresse av.
Teknologin skall ställas i de folkliga intressenas tjänst och befordra en
uppgradering av det mänskliga arbetets ställning i samhället och produktionsprocessen.

Som ett typiskt exempel på teknologi, som strider mot grundläggande
linjer i svensk politik, kan nämnas Prometeus inom Eureka och Drive inom
EG:s program. Dessa projekt syftar till att effektivisera och främja en
transportpolitik byggd på massiv expansion av biltrafik och tunga vägtransporter.
Projekten speglar bilindustrins och informationsteknologins övermakt
inom EG-blocket. Strävanden av detta slag går helt på tvärs med all
seriös transport- och miljöpolitik. Det strider följaktligen mot den svenska
nationens uppenbara intresse.

Slutsatsen blir a) att Sveriges vetenskapliga samarbete bör ha en mer
allsidig och global inriktning än vad EG-samarbetet ger och b) att Sverige
noga bör formulera sin egen utbildnings- och forskningsfilosofi och hävda
denna. Detta gäller kanske särskilt på de nya teknologiernas område,
eftersom de sociala och mänskliga effekterna här blir djupgående.

Jag vill i detta sammanhang även hänvisa till vpk:s motion om högskolan
(1988/89:Ub610), i vilken det föreslås att ett särskilt anslag inrättas till
UHÄ:s disposition för internationaliseringsprojekt.

2. Eva Goés (mp) anför:

Det är viktigt att samarbeta och utbyta kunskap över alla gränser. Därför
måste internationaliseringen av den svenska högskolan sträcka sig längre än
till EG:s universitet och forskningscentra. Gemensamma utbytesprogram

bör skapas inte bara med EG utan med hela världen.

Sverige bör bevara sin forskningspolitiska självständighet och hålla distans
till vissa av EG-ländernas teknologiska mastodontprojekt, t.ex. Prometeusprojektet.

1988/89:UbU2y

7

gotab 88518, Stockholm 1989