Sverige och den västeuropeiska integrationen

Yttrande 1988/89:SoU4y

Socialutskottets yttrande
1988/89:SoU4y

Sverige och den västeuropeiska integrationen 1988/89

SoU4y

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över följande
motioner om EG: 1988/89:U503, U519, U535, U536, U560-U606, U608,
U609, T618 och Ub806 yrkande 31.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till motionerna U519, U536, U565,
U574 yrkande 2, U585 yrkande 2 A, U586 yrkandena 1, 4 och 6 och U588.

Alkoholfrågor

1 motion U519 av Olof Johansson m.fl. (c) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om alkoholpolitikens roll i
EG-harmoniseringen (yrkande 1).

Motionärerna anför att det är nödvändigt av bl.a. folkhälsoskäl att Sverige
i det pågående harmoniseringsarbetet i förhållande till EG utan begränsningar
kan bibehålla sin rätt till punktbeskattningar av alkohol och de restriktioner
som nu finns för försäljning av alkohol.

I motion U574 av Carl Frick (mp) hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att den nu klart skall upplysa EG om att Sverige inte
kommer att ändra sin socialt motiverade alkoholpolitik vid en anpassning
(yrkande 2).

I motion U586 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs att alla åtgärder
som har samband med alkoholpolitik skall undantas från EG-anpassningen
(yrkande 1), att EG-anpassningen inte får motverka den svenska strävan att
minska alkoholskadorna (yrkande 4) och att EG-anpassningen inte får leda
till ökning av totalkonsumtionen av alkohol (yrkande 6).

I proposition 1987188:66 Sverige och den västeuropeiska integrationen framhöll
föredraganden bl. a. att det inom EG sedan en längre tid pågått ett arbete
på att harmonisera skattestrukturen för bl.a. varugrupperna öl, vin och sprit.
En rad direktivförslag har också lagts fram, men framgångarna har hittills
varit små. För att förverkliga den gemensamma marknaden inom EG krävs,
enligt propositionen, en långtgående harmonisering av framför allt den
indirekta beskattningen. Om Sveriges gränser mot EG skall öppnas på
samma sätt, krävs även för svensk del en anpassning av både skattestruktur
och skattenivåer. Det skulle exempelvis innebära behov av sänkningar av
mervärdeskatten och flera punktskatter. En sådan anpassning till EG skulle,
enligt propositionen, självfallet få omfattande ekonomiska återverkningar

1 Riksdagen 1988/89.12 sami Nr4y

och kunna strida t.ex. mot svensk alkoholpolitik. Utan en sådan anpassning
torde det dock inte vara möjligt att helt avskaffa gränshindren mot EG vad
gäller varor, tjänster etc.

Socialutskottet framhöll i sitt yttrande till utrikesutskottet över propositionen
och motionerna med anledning av denna (SoU 1987/88:5y) bl.a. följande.

Även i frågan om alkoholdrycker har Kommissionen lagt fram förslag om
harmonisering av beskattningen. På alkoholområdet föreslås en beskattningsnivå
som skiljer sig kraftigt från den svenska.

I sammanhanget kan anmärkas att Världshälsoorganisationens (WHO)
Europaregion år 1984 antog en resolution om bl.a. en målsättning att minska
totalkonsumtionen av alkohol med 25 % fram till år 2000. Även EG-länderna
medverkade i resolutionen.

I propositionen anges (s. 108 f.) att utsikten att snabbt nå enighet om
Kommissionens förslag beträffande harmonisering av punktskatter på ifrågavarande
områden har satts i fråga. Det konstateras att en anpassning till EG:s
skattesatser skulle kunna strida mot svensk alkoholpolitik.

Enligt utskottets mening var det värdefullt med ett samarbete mellan EG och
Sverige i fråga om åtgärder för att uppnå en konsumtionsbegränsning. Det
anförda låg enligt utskottet i linje med den då aktuella motionen om att bl.a.
alkohol skulle undantas från integrationsarbetet med EG. Denna påkallade
därför inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet fortsatte.

Riksdagens alkoholpolitiska beslut år 1977 innebär bl.a. att prismekanismen
bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Enligt dessa
riktlinjer måste därför priserna på alkoholdrycker vara höga och minst följa
med i den allmänna prisutvecklingen. Utskottet förutsätter att integrationsarbetet
i förhållande till EG inte bedrivs på ett sådant sätt att det försvårar en
effektiv svensk alkoholpolitik. Det sagda hindrar självfallet inte ett internationellt
samarbete på alkoholområdet syftande till minskad konsumtion.

Skatteutskottet framhöll i sitt yttrande till utrikesutskottet (SkU1987/88: 3y)
följande.

När det gäller vissa punktskatter, som är utformade efter andra utgångspunkter
än rent statsfinansiella, skulle en långtgående anpassning till EG-standard
innebära problem. Utskottet tänker närmast på de svenska skatterna på
alkoholdrycker som bl.a. har till syfte att bidra till en dämpning av
konsumtionen av dessa varor.

Enligt utskottet bör målet för ett svenskt deltagande i den västeuropeiska
integrationsprocessen vara att de sociala och hälsomässiga strävanden som
vägleder den svenska politiken på dessa områden inte försvagas.

Utrikesutskottet slutligen framhöll följande (1987/88:24).

Utskottet instämmer i social- och skatteutskottens synpunkt att de sociala
och hälsomässiga strävanden som vägleder den svenska skattepolitiken på
alkoholens och tobakens område inte bör försvagas genom ett samarbete
med EG. Enligt utskottets mening bör det vara möjligt att få förståelse för
dessa synpunkter i kommande kontakter med EG, där det också finns en

1988/89: SoU4y

2

opinion sorn alltmer uppmärksammar tobaksrökningens och alkoholbrukets
skadliga verkningar. Utskottet kan emellertid inte förorda att alkohol- och
tobaksbeskattningen redan i utgångsläget undantas från integrationsarbetet.

Riksdagen följde utrikesutskottet.

Enligt uppgift kommer alkoholfrågorna att studeras ytterligare i integrationsarbetet
inom regeringskansliet.

Enligt vad utskottet inhämtat finns ingen gemensam alkoholpolitik inom
EG. Varje land driver sin egen politik utan några begränsningar i form av
direktiv e.d. på området. Något hinder för ett land att bedriva en restriktiv
alkoholpolitik finns därför inte. När det gäller frågor om den indirekta
beskattningen är läget oförändrat sedan frågan behandlades av riksdagen för
ett år sedan.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i dessa frågor. Utskottet
förutsätter att integrationsarbetet i förhållande till EG inte bedrivs på ett
sådant sätt att det försvårar en effektiv svensk socialpolitik. Detta hindrar
självfallet inte ett internationellt samarbete på alkoholområdet, syftande till
minskad konsumtion. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom motion
U586 yrkande 1.

Mot bakgrund av vad som i övrigt anförts föreslår utskottet att även
motionerna U519 yrkande 1, U574 och U586 yrkandena 4 och 6 avslås.

Läkemedelsfrågor

I motion U588 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att läkemedelskontroll och läkemedelspolitik
skall undantas från EG-anpassning.

Den svenska läkemedelslagstiftningen uppställer stränga krav på läkemedel.
Kontrollen anses också vara bland de mest noggranna i världen.

EG har gjort stora insatser för att harmonisera kraven på läkemedelskontrollen
i medlemsländerna. Bl.a. har ett drygt tiotal direktiv antagits. Någon
gemensam registrering finns dock inte utan varje lands läkemedelskontroll
avgör om ett läkemedel skall registreras. Ett enklare registreringsförfarande
- enligt den s.k. multi state-proceduren - underlättar dock en registrering
inom två eller flera medlemsstater. Enligt detta förfarande skall ett
godkännande av en stat under vissa förutsättningar accepteras av en annan
stat inom EG. Arbete pågår dock med frågan om att införa någon form av
gemensamt registreringsförfarande.

EFTA har på läkemedelsområdet tagit initiativ till två överenskommelser i
vilka även vissa EG-länder deltar. Den ena är den s.k. läkemedelsinspektionskonventionen
till vilken ett femtontal länder, däribland flera EGländer,
anslutit sig. Överenskommelsen innebär att myndigheterna kan
begära inspektionsprotokoll över läkemedelstillverkning i de andra staterna.
Därmed behöver de inte sända en inspektör utomlands varje gång man
önskar mer kunskap om en utländsk tillverkare. Den andra överenskommelsen
är det s.k. PER-scheme (Pharmaceutical Evaluation Reports) som syftar
till utbyte av registreringsprotokoll som upprättats av resp. lands myndighet.

1988/89:SoU4y

3

1* Riksdagen 1988/89. 12 sami. Nr 4y

Detta utbyte underlättar registreringsarbetet för de deltagande länderna.

Nordiska läkemedelsnämnden har till uppgift bl.a. att verka för en
harmonisering av läkemedelslagstiftning och administrativ praxis i Norden.
På många områden har arbetet resulterat i gemensamma nordiska riktlinjer.
Nämnden har numera i uppdrag att särskilt uppmärksamma förhållandet till
EG. Representanter för nämnden deltar som observatörer i delar av EG:s
tekniska expertarbete på läkemedelsområdet.

I proposition 1987/88:66 framhöll föredraganden följande.

Sverige har en stark ställning i det läkemedelssamarbete som sker via EFTA
och till vilket flera enskilda EG-länder är anslutna. Ett ökat samarbete med
EG och EG-länder bör för närvarande i första hand ske via EFTA, vilket ger
Sverige och Norden en starkare ställning än ett ensidigt svenskt närmande till
EG. Ett utökat samarbete mellan EG och EFTA på läkemedelsområdet i
syfte att harmonisera krav och värderingar bör prioriteras.

Dessa uttalanden föranledde ingen erinran i samband med riksdagsbehandlingen.

Utskottet har inhämtat att svensk läkemedelsindustri vid upprepade tillfällen
har framhållit behovet av en harmonisering av de svenska läkemedelsbestämmelserna
med EG:s med hänsyn till den svenska läkemedelsexporten.

Vidare har inhämtats att en genomgång av EG:s olika direktiv m.m. på
detta område gjorts inom socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Den allmänna
uppfattningen inom avdelningen är att skillnaderna mellan EG:s regler på
läkemedelsområdet och motsvarande svenska bestämmelser sakligt sett inte
är stora. En ytterligare svensk harmonisering skulle inte medföra att kraven
på läkemedel i Sverige generellt skulle minska.

Diskussioner pågår sedan en tid, på svenskt initiativ, mellan EFTAländerna
om hur ett närmare samarbete med EG borde läggas upp. EG har
också under hand visat intresse för diskussioner med EFTA i läkemedelsfrågor.

Såvitt nu kan bedömas innebär en harmonisering av de svenska läkemedelsbestämmelserna
med EG:s ingen nackdel för den svenska läkemedelskontrollen.
Däremot finns det skäl anta att en ytterligare harmonisering av
de svenska läkemedelsbestämmelserna med EG:s skulle vara till fördel för
den svenska läkemedelsindustrins möjligheter att exportera läkemedel till
EG-länderna.

Utskottet kan inte förorda att läkemedelskontrollen och läkemedelspolitiken
undantas från en EG-anpassning och föreslår därför att motion U588
avslås.

Barnsäkerhetsfrågor

I motion U585 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att EG-anpassningen inte får leda till
fördröjning av planerade förbättringar av konsumentskyddet när det gäller
barnsäkerhet (yrkande 2 A).

1988/89:SoU4y

4

I proposition 1987188:66 framhålls bl.a. följande.

1988/89 :SoU4y

Flertalet direktiv som under åren har utfärdats på konsumentskyddsområdet
har haft karaktär av minimidirektiv, dvs. direktiv för t.ex. lägsta godtagbara
standard, men där det överlämnas till medlemsländerna att anta strängare
regler. Utgångspunkten för överväganden att utfärda minimidirektiv har
varit tanken att EG-åtgärder inte uteslutande syftar till borttagande av
handelshinder utan även till en balanserad ökning av levnadsstandarden i
hela Gemenskapen.

I juli 1985 antogs ett direktiv rörande produktansvar. Enligt detta skall
tillverkaren bära ett strikt ansvar för såväl person- som sakskador som vållas
av en defekt hos produkten.

I Rådets konsumentpolitiska resolution år 1986 berörs även frågan om en
generell produktsäkerhetspolitik. I Kommissionens skrivelse till rådet den 8
maj 1987 framhålls att ett generellt produktsäkerhetsdirektiv, med skyldighet
för tillverkare, importörer och handlare att endast tillverka och saluhålla
produkter som är säkra, skulle komplettera den nya harmoniseringsmetoden
och produktansvarsdirektivet och säkerställa genomförandet av den inre
marknaden. Samtidigt diskuteras skaderapporteringsfrågor och möjligheter
att inrätta en produktsäkerhetskommitté med övervakningsfunktion och rätt
att ingripa mot farliga produkter. Ett förslag till produktsäkerhetsdirektiv är
under utarbetande.

Det är uppenbart att utvecklingen inom EG på produktsäkerhetsområdet
kommer att ha den största betydelse även för de svenska konsumenterna
redan på grund av det samarbete som sker mellan EG- och Efta-länder i
standardiseringsorganen CEN och CENELEC. Det är en naturlig utgångspunkt
för Sverige att sträva efter högsta säkerhet, även om det inte är givet att
Sverige på alla områden som rör konsumentprodukter nu har de bäst
genomtänkta säkerhetsnormerna. Det är i detta sammanhang nödvändigt att
Sverige, helst i nordisk samverkan, aktivt engagerar sig i det europeiska
standardiseringsarbetet och att även konsumenternas intresse beaktas. Det
förtjänar att nämnas att Nordiska ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor
planerar att under 1988 genomföra ett projekt som syftar till att
utveckla olika samarbetsmodeller för att uppnå samnordiska ställningstaganden
till sådana åtgärder i EG som avser produktsäkerhet och produktinformation.

Den svenska bedömningen är att harmoniseringsarbetet inom EG på
produktsäkerhetsområdet kan komma att innebära att det i vissa hänseenden
uppställs lägre säkerhetskrav inom Gemenskapen än dem som i dag gäller i
Sverige. Det är därför angeläget att Sverige engagerar sig i det västeuropeiska
samarbetet på detta område. När det gäller främst ekonomiskt konsumentskydd
har hittills givna EG-direktiv i allmänhet haft karaktär av
minimidirektiv. I den mån direktiv även enligt den nya harmoniseringsmetoden
ges en sådan form, bör den svenska regleringen på området i sina
huvuddrag inte utgöra något problem. I det motsatta fallet kan det däremot
bli aktuellt med anpassning.

5

I sitt yttrande till utrikesutskottet anslöt sig lagutskottet till vad som i
propositionen anförts om Sveriges medverkan i det europeiska samarbetet
på konsumentskyddsområdet (LU 7y).

År 1988 beslöts inom EG ett direktiv om säkerhet för leksaker. Syftet med
direktivet är främst att uppställa en rad väsentliga säkerhetskrav. Inom EG
förbereds nu ökad säkerhet för lekredskap. Detta leder sannolikt till ett
direktiv enligt mönster av det s.k. leksaksdirektivet. Alternativt kan frågan
regleras inom ramen för leksaksdirektivet.

Nordiska Ministerrådet (konsumentministrarna) diskuterade den 21 mars
1988 utvecklingen av EG:s inre marknad och effekterna för det nordiska
konsumentsamarbetet. Man enades om ett ställningstagande som innebär att
utvecklingen i relation till EG:s inre marknad inte bör medföra någon
försämring av konsumentskyddet i Norden. Det nordiska harmoniseringsarbetet
bör ske så att det stämmer överens med motsvarande arbete inom EG.
Nordiska ämbetsmannakommitténför konsumentfrågor (NÄK) uppmanades
att utarbeta en lista över och prioritera de EG-åtgärder på konsumentområdet,
som man särskilt bör koncentrera sig på i det nordiska konsumentsamarbetet.

Nordiska Ministerrådet har lagt fram ett förslag till samarbetsprogram på
konsumentområdet, i vilket bl.a. konsumenternas säkerhet framhålls ävensom
att det nordiska harmoniseringsarbetet på konsumentområdet måste stå
i samklang med motsvarande arbete i EG och EFTA. Nordiska rådet
beslutade vid sitt sammanträde i mars 1989 att rekommendera ministerrådet
att anta förslaget.

Den 16 mars i år besvarade statsrådet Wallström i riksdagen en fråga av Per
Garthon (mp) om vilka åtgärder statsrådet tänkte vidta för att garantera att
svenska konsumentskyddsbestämmelser inte offras inför en anpassning till
EG. Statsrådet framhöll följande.

De nordiska konsumentministrarna uttalade för ett år sedan att anpassningen
till EG:s inre marknad inte bör medföra en sänkning av den nuvarande
höga nordiska nivån i konsumentskyddet. I den mån säkerhetskraven för
konsumentprodukter fastställs på europeisk nivå är det därför angeläget att
Sverige deltar i arbetet. Detta gör vi både genom överläggningar med
EG-kommissionen och genom deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet.
Till detta har vi anslagit nya resurser och vet redan att sådant arbete
kan medföra att svenska säkerhetssynpunkter vinner gehör.

Samtidigt måste sägas att det inte är givet att Sverige på alla områden som
rör konsumentprodukter har de bäst genomtänkta säkerhetsnormerna.
Frågan om en anpassning av svenska konsumentskyddsbestämmelser får
därför prövas från fall till fall.

Som ett exempel på att Sverige varit med och drivit på utvecklingen pekade
statsrådet på frågan om säkerheten när det gäller leksaker.

Utskottet, som delar inställningen i frågesvaret såvitt rör barnsäkerhetsarbetet,
föreslår att motion U585 yrkande 2 A avslås.

1988/89:SoU4y

6

Organisatoriska frågor

1988/89: SoU4y

I motion U519 av Olof Johansson m.fl. (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att företrädare för sociala frågor och alkoholfrågor finns i
regeringens rådgivande organ för EG-frågor (yrkande 2).

I motion U536 av Göran Magnusson m.fl. (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna behovet av att i beredningsorganisationen
för Sveriges integration med EG inrättas ett särskilt råd för social- och
hälsofrågor. Motionärerna anför att i anslutning till det pågående harmoniseringsarbetet
det är nödvändigt att Sverige mycket starkt betonar social- och
hälsofrågor i vid mening; exempelvis rätten till arbete, social trygghet, att
förhindra utslagning etc. Betydelsefullt är också att folkhälsofrågorna som
alkoholbruk, kost, motion och tobaksrökning ges den plats som dess stora
betydelse motiverar. I den organisation som regeringen har för att arbeta
med integrationen är det självfallet viktigt att ovannämnda social- och
hälsofrågor beaktas i alla sammanhang. Motionärerna anser att frågorna har
så stor betydelse att det är motiverat med ett särskilt råd eller liknande med
en bred representation för olika intressen.

I motion U565 av Bertil Persson (m) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en utredning av hur den svenska socialpolitiken skall kunna anpassas
till de riktlinjer som kommer att gälla inom EG.

Inom regeringen har en statsrådsgrupp för Europafrågor bildats med
statsminister Ingvar Carlsson som ordförande. I gruppen ingår även utrikes-,
utrikeshandels-, finans- och industriministrarna. I syfte att hålla nära och
fortlöpande kontakt med företrädare för olika samhällsintressen har regeringen
inrättat ett Råd för Europafrågor. I rådet, som skall utgöra ett forum
för informationsutbyte och samråd, ingår statsrådsgruppen samt företrädare
för de fackliga organisationerna och näringslivet liksom riksbankschefen och
universitetskanslern. I rådet kan frågor inom samtliga sakområden diskuteras.
En särskild statssekreterargrupp svarar under statsrådsgruppen för alla
frågor som rör Sveriges deltagande i det västeuropeiska integrationsarbetet.

Alla departement utom försvarsdepartementet deltar i det pågående
integrationsarbetet. Ett tjugotal departementala och interdepartementala
arbetsgrupper har upprättats omfattande alla de områden som berörs av det
europeiska integrationsarbetet. Ordförande i arbetsgrupperna är vanligtvis
närmast berörd enhetschef inom resp. fackdepartement. I övrigt ingår
företrädare för berörda departement och myndigheter. Arbetsgrupperna
svarar för kartläggningen av resp. område, upprättandet av mål och
handlingsplan för det fortsatta arbetet samt genomförandet av handlingsplanen.
Till arbetsgrupperna har när det bedömts lämpligt knutits referensgrupper
med företrädare för berörda sakintressen.

UD:s handelsavdelning har det övergripande samordningsansvaret inom
regeringskansliet för det pågående arbetet. Chefsförhandlaren Ulf Dinkelspiel
är bl.a. ordförande i beredningsgruppen för Europafrågor, i vilken
ordförandena i alla de arbetsgrupper som upprättats inom regeringskansliet
deltar. Beredningsgruppen träffas regelbundet och inom dess ram samordnas
målen och arbetsprogrammen för de olika arbetsgrupperna.

Inom handelsavdelningen har ett särskilt integrationssekretariat, ISEK,

upprättats. Sekretariatet har två huvuduppgifter. Det svarar för samordningen
av den interna sidan av integrationsarbetet, dvs. den verksamhet som
vätter inåt Sverige, vad gäller t.ex. anpassningsåtgärder i det svenska
regelsystemet. Häri ligger att sekretariatet har nära kontakter med andra
departement och myndigheter. I samordningsrollen ligger också att enheten
fungerar som sekretariat åt statsråds- och statssekreterargrupperna, rådet för
Europafrågor liksom beredningsgruppen. Sekretariatets andra huvuduppgift
utgörs av den övergripande uppföljningen av EG:s s.k. vitbok samt tre av de
fyra friheterna: tjänster, kapital och personer. I detta ligger att sekretariatet
deltar i arbetsgrupperna. Vidare har sekretariatet ett samordnande ansvar
för finansiering av och information om integrationsarbetet.

Fr.o.m. den 1 januari 1989 har inrättats en särskild arbetsgrupp för hälsooch
socialpolitiska frågor under socialdepartementet.

Utskottet konstaterar att en särskild arbetsgrupp för hälso- och socialpolitiska
frågor numera inrättats inom integrationsarbetet i regeringskansliet.
Uppläggningen av integrationsarbetet gör att de nu aktuella frågorna kan
diskuteras på såväl statsråds- som statssekreterarnivå och i Rådet för
Europafrågor även med företrädare för olika samhällsintressen utanför
regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna U519 yrkande
2 och U536 avslås.

Utskottet konstaterar att ett översynsarbete inletts inom socialpolitiken i
syfte att förbereda kommande harmonisering. På läkemedelsområdet har
harmoniseringsarbetet fått fastare form. Utskottet förutsätter att regeringen
avsätter de resurser som behövs för detta arbete utan att riksdagen tar något
initiativ. Utskottet föreslår därför att motion U565 avslås.

Stockholm den 6 april 1989
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten
Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s). Ingegerd Anderlund (s), Ingrid
Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Gudrun Schyman (vpk),
Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s) och Roland
Larsson (c).

1988/89:SoU4y

8

Avvikande meningar

1. Alkoholfrågorna och EG

Ulla Tillander och Roland Larsson (båda c) anser

dels att första meningen i näst sista stycket i avsnittet ”Alkoholfrågor” i
utskottets yttrande bort utgå,

dels att sista stycket i avsnittet ”Alkoholfrågor” i utskottets yttrande bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det i det pågående harmoniseringsarbetet i förhållande
till EG är nödvändigt av bl.a. folkhälsoskäl att Sverige utan begränsningar
kan bibehålla sin rätt till punktbeskattningar av alkohol och de restriktioner
för försäljning av alkohol som nu finns.

I övrigt vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning i dessa frågor.
Motionerna U574 (mp) yrkande 2 och U586 (mp) yrkandena 4 och 6 bör
därför avslås. Vad utskottet anfört med anledning av motion U519 (c)
yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

2. Alkoholfrågorna och EG

Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser att de fyra sista
styckena i avsnittet ”Alkoholfrågor” i utskottets yttrande bort ha följande
lydelse:

Inom EG har man en mycket liberal syn på alkoholkonsumtion. En svensk
EG-anpassning kan innebära att det kommer att bli kraftigt sänkta priser på
alkoholhaltiga drycker i Sverige. Den svenska prisnivån skulle betraktas som
ett handelshinder eftersom den är och har till syfte att vara konsumtionsdämpande.
Den svenska EG-anpassningen kan då komma att medföra att vi i
Sverige ställs inför allvarliga sociala problem, eftersom sänkta priser på
alkoholhaltiga drycker erfarenhetsmässigt leder till ökad förbrukning och ett
ökat antal alkoholister. Vår mångåriga och i grunden accepterade alkoholpolitik
riskerar att raseras vid en anpassning till EG.

Utskottet anser därför att alkoholpolitiken skall undantas från EGanpassningen.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna U519 (c) yrkande 1,
U574 (mp) yrkande 2 och U586 (mp) yrkandena 1,4 och 6 bör ges regeringen
till känna.

3. Läkemedelsfrågorna och EG

Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser att de fem sista
styckena i avsnittet ”Läkemedelsfrågor” i utskottets yttrande bort ha
följande lydelse:

På grundval av utskottets principiella grundsyn till EG-anpassningen och
kännedom om hur de övriga kända varukontrollsystemen fungerar i EG
befarar utskottet att läkemedelskontrollen vid en anpassning till EG kommer
att minska, vilket kan leda till hälsorisker. Frågor om läkemedelskontrollen
bör därför undantas från EG-anpassning.

1988/89 :SoU4y

9

4. Barnsäkerhetsfrågorna och EG

1988/89:SoU4y

Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser att det sista stycket i
avsnittet ”Barnsäkerhetsfrågor” i utskottets yttrande bort ha följande
lydelse:

En anpassning av barnsäkerhetsnormerna till EG kan leda till lägre krav
från samhällets sida. Utskottet anser därför att dessa normer bör undantas
från EG-harmonisering. Däremot har utskottet inget emot ett konstruktivt
samarbete i barnsäkerhetsfrågor mellan olika europeiska länder, inbegripet
även EG-länderna.

Vad utskottet anfört med anledning av motion U585 (mp) yrkande 2A bör
ges regeringen till känna.

5. Medverkan av företrädare för social- och hälsofrågor i
integrationsarbetet

Ulla Tillander (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp) och Roland
Larsson (c) anser att andra meningen i det tredje stycket från slutet och det
näst sista stycket i avsnittet ”Organisatoriska frågor" i utskottets yttrande
bort ha följande lydelse:

I anslutning till det pågående harmoniseringsarbetet gentemot EG är det
nu nödvändigt att Sverige mycket starkt betonar social- och hälsofrågor i vid
mening; exempelvis rätten till arbete och social trygghet samt nödvändigheten
att förhindra utslagning etc. Betydelsefullt är också att folkhälsofrågorna
som alkoholbruk, kost, motion och tobaksrökning ges den plats som dess
stora betydelse motiverar. I den organisation som regeringen har för att
arbeta med integrationen är det självfallet viktigt att social- och hälsofrågor
beaktas i alla sammanhang. Utskottet anser att frågorna har så stor betydelse
att det är motiverat med ett särskilt råd för social- och hälsopolitiska frågor
med en bred representation för olika intressen eller att det redan existerande
rådet för Europafrågor får bred representation även för social- och hälsofrågor.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna U519 (c) yrkande 2 och
U536 (s) bör ges regeringen till känna.

6. Medverkan av företrädare för social- och hälsofrågor i
integrationsarbetet

Daniel Tarschys (fp) och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser att andra
meningen i det tredje stycket från slutet och det näst sista stycket i avsnittet
"Organisatoriska frågor" i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

De sociala frågorna måste tillmätas stor betydelse i de europeiska
integrationssträvandena. Enligt utskottets mening finns det skäl att till
regeringens arbetsgrupp för sociala frågor knyta en särskild referensgrupp
med bred samhällsförankring.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna U519 (c) yrkande 2 och
U536 (s) bör ges regeringen till känna.

10

gotab 88700, Stockholm 1989