Alkoholärenden vid länsstyrelserna

Yttrande 1988/89:SoU3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Socialutskottets yttrande
1988/89:SoU3y [v?

Alkoholärenden vid länsstyrelserna 1988/89

SoU3y

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över vad i
budgetpropositionen (prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 72-119) föreslagits beträffande
länsstyrelsernas befattning med frågor om alkoholärenden m.m. samt
motion 1988/89:Bo308 av Olof Johansson m.fl. (c) och motion 1988/

89:Bo313 av Göran Magnusson m.fl. (s).

Utskottet

I motion Bo308 (c) yrkas att länsstyrelsernas resurser disponeras så att de
alkoholpolitiska uppgifterna kan fullgöras. I motion Bo313 (s) begärs ett
tillkännagivande av personalbehovet på länsstyrelserna för tillsyn och
rådgivning i anslutning till serveringstillstånden.

Motionärerna framhåller att resurserna för tillståndsprövning och tillsyn
av alkoholservering på restauranger är otillräckliga. Detta leder, enligt
motionärerna, till att intentionerna bakom 1977 års alkoholpolitiska riksdagsbeslut
inte kan tillgodoses såvitt gäller övervakningen av tillämpningen
av alkohollagstiftningen.

Enligt lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD) lämnas tillstånd för
handel med öl och servering av alkoholdrycker av länsstyrelsen. Styrelsen
har också ett tillsynsansvar enligt lagen.

I samband med att tillstånd lämnas kan länsstyrelsen ge föreskrifter.

Länsstyrelsen kan också i efterhand lämna föreskrifter. Även andra åtgärder
kan vidtas, som varning eller återkallelse av tillståndet. Socialstyrelsen
utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen.

I propositionen 1976/77:108 som låg till grund för 1977 års alkoholpolitiska
beslut underströk det föredragande statsrådet att övervakningen av handeln
med alkoholdrycker bör ha en offensiv inriktning med särskild tonvikt på
förebyggande insatser och skärpt lagtillämpning. Alkoholhandläggarens
arbetsuppgifter beskrevs i propositionen (s.39) på följande sätt.

Tjänstemannen skall vara länsstyrelsens expert på ärenden om försäljning av
drycker. Tyngdpunkten i hans arbete bör ligga på rådgivande och förebyggande
verksamhet. Genom rådgivande verksamhet och en smidig handläggning
av ärendena bör det kunna undvikas att administrativa tvångsmedel
kommer till annat än begränsad användning.

Tjänstemannen skall verka för att servering av och detaljhandeln med 1

1 Riksdagen 1988189. 12 sami. Nr3y

alkoholdrycker inom länet bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser och
föreskrifter samt att nykterhet, trevnad och ordning upprätthålls på försäljningsställena.
Han bör i första hand lita till individuell information till
rättighetshavare, försäljningsföreståndare samt restaurang- och butikspersonal.
När missförhållanden ådagaläggs bör han söka åstadkomma rättelse i
första hand på frivillig väg genom överläggningar med tillståndsinnehavaren.
För att dessa uppgifter skall kunna fullgöras krävs ett gott samarbete med
polis- och socialmyndigheter samt andra myndigheter, institutioner och
organisationer som är engagerade i alkohol- och nykterhetsvårdsfrågor i
länet. Tjänstemannen bör delta i regionala konferenser och kurser som berör
nykterhets- och alkoholfrågor. Det är särskilt viktigt att tjänstemannen har
ett fortlöpande samarbete med de sociala centralnämnderna i de olika
kommunerna.

I propositionen förordades en utökning av antalet alkoholhandläggartjänster
hos länsstyrelsen från 27,5 till 45.

I proposition 1979/80:1 om socialtjänsten förutsattes att alkoholfrågor
skulle handläggas vid den sociala enheten (funktionen), då ett av syftena
bakom 1977 års beslut var att mer systematiskt koppla de alkoholpolitiska
insatserna till andra åtgärder för att förebygga missbruk (jfr prop. 1979/80:6,
SoU 45).

Sedan reglerna om återkallelse av tillstånd ändrades 1982 så att även
ekonomisk misskötsamhet blev en grund för ingripande har ökad vikt lagts
vid länsstyrelsens kontroll av uppgifter från olika myndigheter, främst i
frågor av ekonomisk art. Vid länsstyrelserna finns för närvarande ca 35
alkoholhandläggare. Vid flertalet länsstyrelser finns alkoholhandläggarna
organisatoriskt inom den sociala funktionen.

Riksrevisionsverket (RRV) redovisade 1984 en översiktlig kartläggning av
reglerna för servering av alkoholdrycker. Verket föreslog att tillståndsplikten
skulle slopas delvis och att tillståndsprövningen skulle förenklas.

Alkoholhandelsutredningen framhöll i sitt betänkande (SOU 1985:15)
Handeln med drycker att det står klart att servering av åtminstone de
starkaste alkoholdryckerna, dvs. spritdrycker, vin och starköl, även i
fortsättningen bör vara underkastad en tillståndsplikt. Utredningen redovisade
emellertid vissa förenklingar som skulle kunna vidtas utan att grunderna
för 1977 års alkoholpolitiska beslut rubbas. Utredningen ansåg att länsstyrelserna
liksom idag skall ha hand om tillståndsprövningen enligt LHD.

Regeringen gav år 1986 f.d. landshövdingen Osborne Bartley i uppdrag att
se över länsstyrelsens sociala funktion; dess arbetssätt, arbetsformer och
organisatoriska tillhörighet. Utredningen har nyligen redovisat uppdraget i
promemorian Länsstyrelsernas sociala funktioner (Ds 1989:9). 1 promemorian
understryks behovet av en resursförstärkning till de sociala enheterna.
När det gäller alkoholärendena ifrågasätts bl.a. om inte all tillståndsgivning
borde kunna ske hos kommunen. Promemorian skall nu, tillsammans med
betänkandet (SOU 1989:5) Samordnad länsförvaltning, remissbehandlas.

I rapporten från socialdepartementets översyn av socialstyrelsens uppgifter
och inriktning; Socialstyrelsen i förändring (Ds 1988:74) tas frågan om
resurserna till de sociala funktionerna upp (s. 116 f.). Det anges därvid att ett
ställningstagande i resursfrågan bör anstå i avvaktan på nyssnämnda översyn
av de sociala funktionerna.

1988/89: SoU3y

2

En motion, snarlik de nu aktuella, behandlades av skatteutskottet resp.
bostadsutskottet våren 1988.

I yttrande till bostadsutskottet konstaterade skatteutskottet (SkU 1987/
88:4y) bl.a. att frågan om serveringstillstånd utgör ett växande problem med
hänsyn till den stora ungdomliga publik som numera besöker restauranger
och andra serveringsställen. Skatteutskottet hänvisade till att möjligheterna
att förbättra tillsynen skulle tas upp vid översynen av de sociala funktionerna
och att frågan uppmärksammas inom socialstyrelsen. Utskottet tilläde att
man kan utgå från att den angivna utvecklingen för restaurangerna och
förhållandena inom branschen kommer att tas upp av regeringen i samband
med det fortlöpande arbete som pågår angående de alkoholpolitiska
frågorna. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida ansågs därför inte
erforderlig.

Bostadsutskottet instämde i skatteutskottets bedömning (BoU 1987/88:18
s. 9).

Utskottet gör följande överväganden.

För att förebygga och avhjälpa missförhållanden i samband med servering
av alkoholdrycker krävs en övervakning från samhällets sida som är både
smidig och verkningsfull. Tillståndsprövningen och tillsynen måste ges de
resurser som behövs för att fullfölja samhällets alkoholpolitik.

Översynen av länsstyrelsernas sociala enheter/funktioner som handhar
den regionala övervakningen av alkohollagstiftningens efterlevnad har
nyligen avslutats. Rapporten från översynen skall remissbehandlas. De
sociala enheternas/funktionernas arbetsuppgifter kan även komma att
beröras av ställningstagandena beträffande socialstyrelsens framtida organisation.
En proposition i sistnämnda fråga kommer enligt uppgift att
överlämnas inom kort.

Enligt utskottets mening bör den vidare beredningen inom regeringskansliet
av de organisatoriska frågorna rörande länsstyrelsernas sociala enheter/
funktioner avvaktas innan något initiativ från riksdagens sida övervägs.
Utskottet avstyrker därför de aktuella motionerna.

Stockholm den 21 februari 1989
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten
Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s),
Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Anita Stenberg (mp), Jan
Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s) och Rolf L Nilson
(vpk).

1988/89:SoU3y

3

Avvikande mening

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser att de sista styckena av utskottets
yttrande som börjar med ”Översynen av” och slutar med ”aktuella
motionerna” bort ha följande lydelse:

Minskningen av länsstyrelsernas resurser för handläggning av alkoholärenden
har medfört att erforderlig kontroll av utskänkningstillstånd inte kan
ske. Denna utveckling kan knappast förenas med ett effektivt genomförande
av den av riksdagen antagna alkoholpolitiken. Det är därför angeläget att
länsstyrelsernas resurser disponeras så att riksdagens beslut kan fullföljas.
Utskottet tillstyrker således de här aktuella motionerna.

1988/89:SoU3y

gotab 17005. Slockholm 1989

4

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.