yttr 1988/89 sku2y y

Yttrande 1988/89:sku2y

Skatteutskottets yttrande
1988/89:SkU2y

EG

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över ett antal
under den allmänna motionstiden 1989 väckta motioner som berör Europeiska
Gemenskaperna (EG) och Sveriges förhållande till EG. Skatteutskottet,
som konstaterar att endast en mindre del av de aktuella motionerna berör
frågor inom utskottets ämnesområde, får anföra följande.

Carl Bildt m.fl. (m) anser enligt motion U560 att samordningen mellan
Sveriges och EG:s rättsregler skyndsamt bör fullföljas. Det höga svenska
skattetrycket utgör enligt motionärerna ett hinder för fri rörlighet mellan
Sverige och EG och bör därför minskas. De anser att Sverige bör ha en
tullunion med EG som riktmärke och ätt, intill dess att en tullunion kan
genomföras, svensk tullagstiftning så långt som möjligt bör harmonieras med
de regler som gäller för EG, bl.a. för att förenkla ursprungskontrollen.

Bengt Westerberg m.fl. (fp) anför i motion U503 att riksdagens EG-beslut
bör respekteras för att ge regeringen styrka att fullfölja förhandlingarna. Ett
huvudmål för Sveriges samarbete med EG bör enligt motionärerna vara att
svenska medborgare, institutioner och företag behandlas på samma sätt som
sina motsvarigheter inom EG på den inre marknaden och att varje form av
diskriminering undviks. Målet bör vidare enligt motionärerna vara att uppnå
fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital.

I motion U561 av Olof Johansson m.fl. (c) anförs att EFTA bör få en
central uppgift i att åstadkomma frihandelsavtal med såväl EG som andra
länder och ländergrupper än EG, bl.a. Nordamerika, Japan och Östeuropa. I
andra hand, menar motionärerna, bör Sverige eftersträva en nordisk
samordning av förhandlingarna och överläggningarna med EG. Olof Johansson
m.fl. (c) begär vidare i motion U519 - med hänvisning till motivering i
motion So253 - ett uttalande som går ut på att harmoniseringen med EG inte
får innebära att Sverige ger upp sin självständiga beslutanderätt vad gäller
alkoholpolitiken, särskilt inte i fråga om punktbeskattningen av alkohol.

Enligt motion U562 av Lars Werner m.fl. (vpk) bör Sverige sträva mot en
alleuropeisk politik som inte ökar landets beroende av de stora länderna i
Västeuropa. Motionärerna anser vidare att EG-ledningen inte bör tillåtas
bestämma villkoren för Sveriges relationer med tredje part.

I ett antal motioner från miljöpartiet - motionerna U570, U574, U576,
U586, U595 och U597 - yrkas att den pågående svenska EG-anpassningen

1988/89

SkU2y

1 Riksdagen 1988189. 6sami. Nr2y

avbryts. Sverige bör enligt mp-motionärerna inte ansluta sig till EG:s
tullunion eller delta i något handelskrig tillsammans med EG utan bibehålla
och stärka sin egen rörelsefrihet. Vidare anförs beträffande prisnivån på
alkoholdrycker och alkoholpolitiken i övrigt att ingen anpassning till EG bör
ske. Dessutom betonas att den svenska tullbevakningen mot narkotikainförsel
inte får försvagas.

Utskottet erinrar om att riksdagen så sent som förra våren beslutade om
riktlinjer för den svenska politiken gentemot EG (prop. 1987/88:66, UU24).
Riksdagsbeslutet föregicks av en omfattande utskottsbehandling och de
flesta av riksdagens utskott - bl. a. skatteutskottet - yttrade sig i detta ärende.
I sitt yttrande till utrikesutskottet (SkU 1987/88:3 y) behandlade skatteutskottet
frågor om skatter och tullar och ställde sig i princip bakom
regeringens överväganden då det gällde frihandels- och tullfrågor. Dessa
överväganden gick ut på att våra ansträngningar i första hand borde inriktas
på att på andra vägar än en tullunion söka åstadkomma en så hög grad av
likabehandling som möjligt på hela den europeiska marknaden. Vidare
redovisade utskottet i princip en positiv inställning till att man på skatteområdet
undersökte möjligheterna till anpassningsåtgärder och samarbete med
EG. Utskottet betonade de indirekta skatternas betydelse vid utbytet av
varor och tjänster mellan länderna men pekade samtidigt på de problem som
hängde samman med den annorlunda skattestrukturen och de låga skattenivåerna
i de flesta EG-länderna och som - vid långtgående, ensidiga
skatteanpassningsåtgärder från svensk sida - bl.a. kunde innebära ett
betydande skattebortfall. Vad särskilt beträffade skatterna på alkoholdrycker
och tobak underströk utskottet att målet för ett svenskt deltagande i den
västeuropeiska integrationsprocessen borde vara att de sociala och hälsomässiga
strävandena inom den svenska politiken på dessa områden inte fick
försvagas.

Skatteutskottets yttrande var inte enigt. Samtliga oppositionspartier hade
till yttrandet fogat var sin avvikande mening.

I utrikesutskottets av riksdagen godkända betänkande 1987/88:24 uttalades
bl.a. att de förestående kontakterna och förhandlingarna med EG borde
vara förutsättningslösa och att inget område borde vara undantaget från
förhandlingar. Representanterna i utskottet från s, m, fp och c ställde sig
bakom utskottets betänkande i dessa och andra huvudsakliga delar.

Utskottet anser att de nu föreliggande motionerna inte innehåller något nytt
inom utskottets ämnesområde som ger anledning till något särskilt uttalande
av riksdagen. Från de utgångspunkter skatteutskottet har avstyrker därför
utskottet motionerna.

Stockholm den 21 mars 1989
På skatteutskottets vägnar

1988/89:SkU2y

Lars Hedfors

2

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m).
Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström
(vpk), Kjell Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s). Karl Hagström
(s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Birger
Schlaug (mp).

Avvikande meningar

1. Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

Vi har tidigare framhållit att Sverige måste sträva efter ett så nära,
omfattande och varaktigt deltagande i EG-samarbetet som möjligt. I
nuvarande läge är det, som m-motionärerna framhåller, viktigt att regeringen
skyndsamt vidtar åtgärder som är ägnade att snabbt förstärka förtroendet
för EG-politiken. Motionärerna har pekat på några särskilt angelägna
områden där anpassningsåtgärder inte bör dröja. Vi delar uppfattningen att
det på det valutapolitiska, rättsliga och skattepolitiska planet finns samordningsproblem
som det är angeläget att så snabbt som möjligt finna en lösning
på. Vi vill vidare i likhet med motionärerna särskilt betona vikten av att
successivt minska det höga svenska skattetrycket för att Sverige fullt ut skall
kunna dra nytta av fördelarna med den fria rörligheten mellan Sverige och
EG.

Vi biträder också m-motionärernas uppfattning att det finns anledning att
åter aktualisera möjligheten av en tullunion. Enbart genom en sådan
anslutning är det möjligt att avveckla gränskontrollerna mellan Sverige och
EG-länderna på samma sätt som EG nu avser att göra mellan EG-länderna.
En tullunion bör därför även nu vara ett av flera riktmärken för de svenska
ansträngningarna att delta i den västeuropeiska integrationen. För att
förenkla den nuvarande ursprungskontrollen bör Sverige, intill dess att
landet kan innefattas i en europeisk tullunion, så långt som möjligt
harmonisera sin tullagstiftning med de regler som gäller för EG.

Vi föreslår att utrikesutskottet tillstyrker ett uttalande av riksdagen i
enlighet med det anförda. Detta innebär att vi tillstyrker motion U560 i nu
aktuella delar.

2. Kjell Johansson och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Folkpartiet har tidigare framhållit vikten av att Sverige går vidare i det
nordiska samarbetet, stärker EFTA och breddar och fördjupar samarbetet
med EG så långt detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Ett huvudmål
för det svenska samarbetet med EG bör - som framhålls i motion U503 - vara
att svenska medborgare, institutioner och företag behandlas på samma sätt
som sina motsvarigheter inom EG på den inre marknaden. Varje form av
diskriminering bör undvikas. Målet bör omfatta alla de fyra friheterna, dvs.
fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital, och att alla former av
gränskontroller mellan berörda länder avskaffas.

Vad här anförts bör enligt vår uppfattning riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Det innebär att vi i berörda delar tillstyrker motion
U503.

1988/89 :SkU2y

3

3. Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Centern har tidigare betonat att den västeuropeiska integrationen från
svensk synpunkt inte bara är fråga om relationerna till EG utan till
Västeuropa i dess helhet. Vi vidhåller detta och att det från svensk synpunkt
också är av stor principiell vikt att Västeuropa i sin inre utveckling inte reser
murar mot omvärlden utan eftersträvar öppenhet. EFTA bör, som motionärerna
framhåller, stärkas och ges en central roll i förhandlingarna med EG.
Därutöver bör EFTA få som en central uppgift att åstadkomma frihandelsavtal
också med andra länder och ländergrupper än EG, bl.a. Nordamerika,
Japan och Östeuropa. I andra hand bör Sverige eftersträva en nordisk
samordning av förhandlingarna och överläggningarna med EG.

Vi delar vidare den uppfattning som förs fram i centerns partimotion U519
att harmoniseringen med EG inte får innebära att Sverige ger upp sin
självständiga beslutanderätt vad gäller alkoholpolitiken. Av folkhälsoskäl är
det nödvändigt att Sverige utan begränsningar bibehåller sin rätt till
punktbeskattning av alkoholdrycker.

Inte heller bör enligt vår mening Sverige ge upp sin självständiga
beslutanderätt när det gäller energipolitiken där punktskatterna har en
avgörande betydelse för samhällets möjligheter att påverka energianvändningens
utveckling och inriktning.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det innebär att vi i berörda delar tillstyrker motionerna U561 och U519.

4. Lars Bäckström (vpk) anför:

Vpk har tidigare redovisat en i grunden annan syn på svensk Europapolitik
och svensk internationell politik än den officiellt förda. Med tanke på
EG-ländernas svårigheter med svag tillväxt, överproduktion och arbetslöshet
har vpk förordat en orientering av svensk utrikeshandel mot marknader
utanför EG: Asien, USA, Östeuropa, EFTA-länderna och tredje världen för
att ta några exempel. Vpk har dessutom varnat för att en tullunion med EG
eller ett frihandelsavtal i kombination med långtgående ursprungsbestämmelser
skulle innebära att Sverige ansluter sig till en oacceptabel protektionism
utåt. Vpk har vidare framhållit att en harmonisering av skatterna till den
låga nivå som är vanlig bland EG-länderna skulle innebära ett bortfall av
skatteinkomster för det allmänna i en omfattning som skulle tvinga fram
kraftiga nedskärningar av den gemensamma sektorn. En anpassning av
alkoholskatterna till en sådan nivå som är vanlig inom EG, dvs. en avsevärd
minskning av skatten, skulle enligt vpk sannolikt leda till en kraftig
konsumtionsökning och innebära ett totalt uppgivande av riksdagens tidigare
uttalade målsättning att minska den totala konsumtionen.

Jag vidhåller vpk:s mening i dessa hänseenden och delar vidare den
uppfattning som förs fram i vpk:s partimotion U562 att Sverige bör sträva
mot en alleuropeisk politik som inte ökar landets beroende av de stora
länderna i Västeuropa. Som motionärerna framhållit bör EG-ledningen inte
tillåtas bestämma villkoren för Sveriges relationer med tredje part.

Med hänsyn till det anförda biträder jag från de utgångspunkter skatteutskottet
har att beakta kravet i vpk-motionen U562 att riksdagen begär en
förutsättningslös analys av alternativa vägar för svensk Europapolitik.

1988/89:SkU2y

4

5. Birger Schlaug (mp) anför:

1988/89:SkU2y

Enligt miljöpartiet de gröna får Sverige inte bli en del av EG med tullmurar
och handelshinder mot andra länder. Friheten från medlemskap i EG ger
Sverige en möjlighet att driva en politik som bygger på annat än den rika
världens maktanspråk. Dessutom står det landet fritt att - utifrån egna
önskemål - söka ökad handel med andra länder, t.ex. i ett öppnare
Östeuropa, vilket kan vara ett viktigt steg i en aktiv freds- och förtroendepolitik.

I själva verket håller EG på att utvecklas till en handelspolitisk fästning.
Att komma med i EG skulle därför betyda inte bara att få tillgång till en stor
marknad där svensk industri redan är etablerad på samma villkor som
hemmaföretagen utan också en inlåsning i EG i förhållande till resten av
världen och kanske ett tvång att medverka i EG:s handelskrigsåtgärder mot -från svensk synpunkt - tredje part.

I stället för att söka i allt anpassa sig till EG bör man, som miljöpartiet de
gröna förordar, arbeta för ett ökat samarbete mellan de nordiska länderna.
Ett sådant samarbete är en bredare och bättre plattform för ett solidariskt
samarbete med u-länderna än en anpassning till EG.

En svensk anpassning till EG på det alkoholpolitiska området kommer att
medföra att Sverige ställs inför allvarliga sociala problem. Inom EG har man
en mycket liberal syn på alkoholkonsumtion och man strävar efter att öka
den för att få avsättning för den stora vintillverkningen. En svensk
anpassning till EG:s normer på detta område kommer att innebära kraftigt
sänkta priser på alkoholhaltiga drycker i Sverige. Detta kommer i sin tur
erfarenhetsmässigt att leda till en ökad förbrukning och en ytterligare ökning
av det redan alltför stora antalet alkoholister. De alkoholrelaterade sociala
problemen - i miljöpartiets motion har nämnts misshandel, trafikolyckor,
arbetsolycksfall och utslagning - kommer att öka i omfattning.

Sveriges mångåriga och i grunden accepterade alkoholpolitik skulle
raseras vid en anpassning till EG. Miljöpartiet de gröna anser därför att
alkoholpolitiken skall undantas från all EG-harmonisering.

Aven beträffande narkotikakontrollen vid gränserna innebär en EGanpassning
risker. EG-anpassningen syftar till att göra det möjligt att
avskaffa alla gränskontroller, vilket gör det lättare att smuggla narkotika
över stora områden, t.ex. från Marseille till Stockholm. Miljöpartiet de
gröna motsätter sig bestämt en EG-anpassning som innebär en försvagning
av narkotikakontrollen.

Sammanfattningsvis anser miljöpartiet de gröna att den nu pågående
EG-harmoniseringen bör avbrytas. En parlamentarisk utredning bör tillsättas
om hur det framtida Europasamarbetet skall utformas. Riksdagen bör,
med bifall till motionerna från miljöpartiet de gröna, som sin mening ge det
anförda regeringen till känna.

5