Inkomstunderlag vid beräkning av kommunalt bostadstillägg (KBT), m.m.

Yttrande 1988/89:SfU2y

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1988/89:SfU2y

Inkomstunderlag vid beräkning av kommunalt
bostadstillägg (KBT), m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 8 november 1988 berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över lagförslag 5 i proposition 1988/89:46 om inkomstskatten
för år 1989, extra avdrag för folkpensionärer, uppbörd av B-skatt och
kvarskatteavgift på fyllnadsinbetalningar, m.m. jämte eventuella motioner i
denna del. Lagförslag 5 innehåller förslag till lag om ändring i lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

De motioner som rör lagförslag 5 är motionerna 1988/89:Skl9 (yrkandena
5 och 7) av Carl Bildt m.fl. (m), 1988/89:Sk20 (yrkande 3) av Lars Werner
m.fl. (vpk), 1988/89:Sk22 (yrkande 2) av Martin Olsson (c), 1988/89:Sk26
(yrkande 7) av Olof Johansson m.fl. (c). I den sistnämnda motionen
(yrkande 4) liksom i motion 1988/89:Sk24 (yrkande 2) av Gösta Lyngå m.fl.
(mp) framställs andra yrkanden som rör pensioner.

I propositionen läggs fram förslag om den statliga inkomstskatten för år
1989, m.m. Bl.a. föreslås en förändring av inkomstprövningen för kommunalt
bostadstillägg (KBT) i syfte att mildra marginaleffekterna av förvärvsarbete
för ålderspensionärer.

Bestämmelser om KBT finns i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension, HKL. KBT, som är inkomstprövat,
utges som tilläggsförmån till den som uppbär folkpension i form av
ålderspension, förtidspension eller änkepension. KBT utges enligt grunder
som den enskilda kommunen bestämmer, dock lägst med belopp som
beräknat per månad svarar mot den del av den månatliga bostadskostnad
som enligt föreskrifter som regeringen meddelar skall täckas av bostadstilllägg
för att statsbidrag skall lämnas. Statsbidrag utgår under förutsättning att
kommunen täcker minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden
som överstiger 80 kr. men inte 1 500 kr. för ogift pensionär och 1 650 kr. för
makar. Kommunerna får statsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigade
kostnader för KBT.

Bestämmelser om inkomstprövningen finns i 4 och 5 §§ HKL och i
riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning
m.m. Enligt 4 § HKL skall bostadstillägget minskas med en tredjedel av den
del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 750 kr. för den
som är gift och 1 000 kr. för annan pensionär.

Till inkomst i HKL:s mening räknas t.ex. tilläggspension (ATP), tjänste -

1988/89

SfU2y

1 Riksdagen 1988/89.11 sami. Nr2y

pension, arbetsinkomst samt avkastning av kapital och fastighet. Vissa
inkomster räknas inte som inkomst i detta avseende, så t.ex. folkpension,
ATP till den del den föranlett minskning av pensionstillskott, livränta som
enligt lagen (1962:321) om allmän försäkring föranlett minskning av pension
och periodiskt understöd från nära anhörig (5 § HKL). I riksförsäkringsverkets
föreskrifter anges fler undantag, t.ex. bostadsbidrag från kommun och
hemsjukvårdsbidrag till vårdbehövande.

Förutom inkomster av pension och förvärvsarbete skall enligt HKL
avkastning av förmögenhet beaktas vid beräkning av den försäkrades
årsinkomst. Enligt riksförsäkringsverkets föreskrifter skall vid beräkning av
förmögenhet och avkastning därav beaktas tillgångar i form av aktier och
obligationer, banktillgodohavanden, kontanter och övriga kapitaltillgångar
utom kontanter avsedda för hushåll och löpande utgifter, fordringar,
bostadsrättslägenhet, andelar i ekonomiska föreningar, fastigheter samt
övrig egendom av större värde utom invalidbil och andra hjälpmedel för
handikappade. Vid beräkning av förmögenhetsvärdet av fastighet som avses
i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, och som den pensionsberättigade
bor i, skall värdet tas upp till en fjärdedel av fastighetens
taxeringsvärde. Detsamma gäller vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet
där den pensionsberättigade är bosatt. För en- och tvåfamiljsfastighet
som den pensionsberättigade bor i beräknas avkastningen enligt den s.k.
schablonmetoden vid taxering till statlig inkomstskatt. Från denna summa
får vissa avdrag göras. För jordbruks- och övriga fastigheter beräknas
avkastningen till 5 % av fastighetens taxeringsvärde. Om en jordbruksfastighet
är utarrenderad och arrendet överstiger den beräknade avkastningen
skall i stället arrendeinkomsten anses som avkastning av fastigheten.
Gemensamt vid beräkning av avkastning för alla fastigheter är enligt
riksförsäkringsverkets föreskrifter att underskott som uppkommer vid
avdrag för skuldränta inte får dras av från övriga inkomster. Enligt
riksförsäkringsverkets nämnda föreskrifter beräknas 5 % av värdet av
förmögenheten som avkastning. Förmögenhetsavkastningen höjs enligt
HKL med 10 % av det belopp som - efter avdrag för skulder - överstiger
120 000 kr. för makar gemensamt och 75 000 kr. för ogift pensionär.

Reglerna innebär att KBT-liksom det s.k. extra avdraget vid beskattningen
av pensionärer - utgår fullt ut till ålderspensionärer med pensionstillskott
eller med så låg ATP att denna inte överstiger vad som kan utgå i
pensionstillskott. Vid högre pensionsförmåner eller sidoinkomster av annat
slag trappas såväl KBT som det extra avdraget av efter hand som inkomsten
stiger.

I juni 1987 uppbar ca 31 % av de försäkrade med ålderspension KBT. Hela
antalet ålderspensionärer var drygt 1 500 000 och av dem uppbar knappt
468 000 KBT. Vidare hade andelen folkpensionärer (inkl. även förtids- och
änkepensionärer) med KBT under tiden juni 1977-juni 1987 sjunkit från
46,3 % till 29,5 %. Det kan vidare nämnas att det huvudsakligen är
ensamstående pensionärer som har KBT. Den största gruppen utgörs av
ensamstående kvinnor. KBT-mottagarna kan också indelas i åldersgrupper.

I juli 1987 var antalet KBT-mottagare i åldern 65-69 år ca 65 000, i åldern

1988/89:SfU2y

2

70-74 år ca 97 000, i åldern 75-79 år ca 135 000 och i åldern över 80 år ca 1988/89:SfU2y
171 000.

I propositionen föreslås att även vissa tjänsteinkomster skall undantas från
inkomstprövningen för KBT. Det gäller sådana intäkter av tjänst som avses i
32 § 1 mom. a KL, dvs. avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan
förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten. Syftet med
förslaget är att minska marginaleffekterna på inkomster av pensionärers
förvärvsarbete.

I motionerna Skl9 yrkande 7 av Carl Bildt m.fl. och Sk26 yrkande 6 av
Olof Johansson m.fl. begärs att riksdagen beslutar att även inkomst av
jordbruksfastighet och av rörelse skall undantas från inkomstunderlaget vid
KBT-prövning.

Regeringens förslag i denna del motiveras med bristen på arbetskraft på
stora delar av arbetsmarknaden till följd av en allmänt förbättrad ekonomi
och en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft. Enligt utskottets mening är
det i första hand bristen på arbetstagare som behöver avhjälpas. Behovet av
åtgärder gör sig inte på samma sätt gällande i fråga om egenföretagare. Till
detta kommer svårigheten att hitta regler som är lika enkla att tillämpa vid
beräkningen av egenföretagares inkomst. I sammanhanget kan också
påpekas att ett visst incitament för egenföretagare att fortsätta förvärvsarbeta
efter uppnådd pensionsålder ligger i att de då inte längre behöver erlägga
socialavgifter. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att regeringsförslaget
i denna del bör bifallas och motionerna Skl9 yrkande 7 och Sk26 yrkande
6 avstyrkas.

I motion Skl9 yrkande 5 begär Carl Bildt m.fl. att riksdagen beslutar att
förmögenhetsinnehav med hänsyn till marginaleffekterna inte skall leda till
att KBT trappas av. I motion Sk20 yrkande 3 begär Lars Werner m.fl. att en
pensionärs förmögenhet till den del den härrör från egnahem eller fritidshus
inte skall påverka beräkningen av KBT. Martin Olsson begär i motion Sk22
yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om att en översyn och förslag
till ändrade regler för KBT behövs i syfte att begränsa marginaleffekterna för
främst pensionärer med låga eller genomsnittliga inkomster och med vissa
besparingar. Motionären syftar närmast på en översyn av avtrappningsreglerna,
särskilt i den del avtrappningen påverkas av besparingar.

Utskottet vill till en början framhålla att det skulle föra långt från de
ursprungliga avsikterna bakom KBT om man vid prövningen av en persons
rätt till förmånen bortsåg från allt förmögenhetsinnehav. Det är emellertid
uppenbart att nuvarande regler innebär att ett sparande inför ålderdomen för
den övervägande delen pensionärer eller blivande pensionärer kan få direkt
negativa konsekvenser. Detta är olyckligt inte bara för den enskilde spararen
utan också för samhället som på andra sätt försöker uppmuntra ett ökat
sparande. Utskottet hyser också viss förståelse för de svårigheter som
orsakas av att förmögenhet i form av egen bostad eller ett enkelt fritidshus
kan medföra reduktion eller bortfall av KBT. Dessa problem accentueras av
stigande taxeringsvärden på fastigheter i attraktiva områden. Att utan vidare
avskaffa hänsynstagandet till förmögenhet i form av egen bostad eller

3

fritidsfastighet vid beviljande av KBT skulle emellertid kunna leda till andra
nu inte förutsebara effekter.

Med hänsyn till det anförda kan det enligt utskottets mening finnas skäl för
en översyn av reglerna i detta avseende. Utskottet föreslår därför att
skatteutskottet hemställer att riksdagen med anledning av motion Sk22
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
behovet av en översyn av KBT-reglerna. Härigenom tillgodoses i viss mån
motionerna Skl9 yrkande 5 och Sk20 yrkande 3. I de delar dessa motioner
inte blir tillgodosedda, föreslår utskottet att skatteutskottet avstyrker bifall
till dem.

Utöver de motionsyrkanden som nu har behandlats och som har anknytning
till regeringens förslag till ändring i HKL har väckts två mera allmänna
yrkanden som rör pensioner. Dessa frågor hör till utskottets beredningsområde.

I motion Sk24 yrkande 2 av Gösta Lyngå m.fl. begärs ett tillkännagivande
att en höjning av folkpensionen är den för pensionärerna mest angelägna
reformen i nuläget. I motion Sk26 yrkande 4 av Olof Johansson m.fl. begärs
beträffande beskattningen av pensionärer ett tillkännagivande att en avsevärt
höjd grundpension är nödvändig för att långsiktigt kunna lösa frågan om
marginaleffekterna för personer med låg pension samt att sittande skatteutredningar
bör arbeta med detta syfte.

Utskottet kan konstatera att varje höjning av folkpensionens grundbelopp
innebär en avsevärd framtida merkostnad på grund av det stora antalet
pensionärer. Med nu gällande basbelopp skulle en höjning med enbart en
procentenhet kosta ca 500 000 000 kr.Vad avser marginaleffekter vill
utskottet betona att - om man vill behålla nuvarande principiella skattefrihet
för de ålderspensionärer som endast uppbär grundpension och pensionstillskott
- varje höjning av dessa förmåner medför att avtrappningen av det
extra avdraget och KBT måste förskjutas uppåt i inkomstklasserna om inte
ännu kraftigare marginaleffekter skall uppstå. Desto svårare blir det också
att förklara skillnaderna mot vad som i skattehänseende gäller för förvärvsarbetande
utan pension i inkomstlägen inom extraavdragsskalan. Utskottet vill
hänvisa till att dessa frågor ligger inom ramen för både pensionsberedningens
(S 1984:03) och utredningens (Fi 1987:07) om reformerad inkomstbeskattning
uppdrag, och utskottet föreslår att skatteutskottet avstyrker bifall till
motionerna Sk24 yrkande 2 och Sk26 yrkande 4.

Stockholm den 22 november 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

1988/89: SfU2y

4

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Ulla
Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m),
Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Hans
Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson
(vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s) och Arne Mellqvist
(s).

Avvikande meningar

1. Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit
Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund (c)
anser att den del av utskottets yttrande sorn börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”yrkande 6 avstyrkas.” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag i denna del motiveras med bristen på arbetskraft på
stora delar av arbetsmarknaden till följd av en allmänt förbättrad ekonomi
och en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft. I propositionen talas om
åtgärder som behövs för att öka de ekonomiska incitamenten för pensionärer
att förvärvsarbeta. Utskottet instämmer i denna bedömning men anser inte
att det bör vara avgörande för betydelsen av en förvärvsinkomst i KBThänseende
om förvärvsarbetet utförs till följd av anställning eller i egenverksamhet.
Samma regler bör givetvis gälla för tjänsteinkomster och för
inkomster av jordbruksfastighet eller rörelse. Utskottet anser därför att
skatteutskottet bör hemställa att riksdagen bifaller propositionen i denna del
med den ändring som föranleds av bifall till motionerna Sk 19 yrkande 7 och
Sk26 yrkande 6.

2. Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”till
dem.” bort ha följande lydelse:

Det förslag om begränsning av marginaleffekter för pensionärer som
regeringen lägger fram är enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt
långtgående. Utskottet anser att förmögenhetsinnehav inte alls bör beaktas
vid prövning av en pensionärs rätt till KBT och föreslår att skatteutskottet
tillstyrker bifall till motion Skl9 yrkande 5. Härigenom blir också motionerna
Sk20 yrkande 3 och Sk22 yrkande 2 tillgodosedda.

3. Margö Ingvardsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”till dem.” bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill till en början framhålla att det skulle föra för långt från de
ursprungliga avsikterna bakom KBT om man vid prövningen av en persons
rätt till förmånen bortsåg från allt förmögenhetsinnehav. Motion Skl9
yrkande 5 bör därför avslås. Däremot är inte de effekter på rätten till KBT
som uppstår vid smärre förmögenheter i form av egnahem eller fritidshus
godtagbara. Utskottet anser därför att vid bedömning av en pensionärs rätt
till KBT skall bortses från förmögenhet som härrör från egnahem eller
fritidshus och föreslår att skatteutskottet tillstyrker bifall till motion Sk20
yrkande 3. En översyn av marginaleffekterna i övrigt vad avser KBT bör

1988/89:SfU2y

5

också genomföras i enlighet med vad utskottsmajoriteten anfört med 1988/89:SfU2y
anledning av motion Sk22 yrkande 2.

4. Ragnhild Pohanka (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar
med ”Utskottet vill” och slutar med ”till dem.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början framhålla att det skulle föra för långt från de
ursprungliga avsikterna bakom KBT om man vid prövningen av en persons
rätt till förmånen bortsåg från allt förmögenhetsinnehav. Däremot är inte de
effekter på rätten till KBT som uppstår vid smärre förmögenheter i form av
egnahem eller fritidshus godtagbara. Utskottet anser därför att vid bedömning
av en pensionärs rätt till KBT skall bortses från förmögenhet som härrör
från egnahem eller fritidshus och föreslår att skatteutskottet tillstyrker bifall
till motion Sk20 yrkande 3. Motionerna Skl9 yrkande 5 och Sk22 yrkande 2
bör däremot avslås.

5. Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med
”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Sk26 är förhållandena orimliga vad gäller
marginaleffekter för personer med låg pension. För att långsiktigt kunna lösa
detta problem är det enligt utskottets mening nödvändigt att avsevärt höja
grundpensionen så att alla folkpensionärer kan ha en skälig levnadsstandard
med tillämpning av åtminstone i huvudsak den ordinarie skatteskalan.
Sittande skatteutredningar, i första hand utredningen (Fi 1987:07) om
reformerad inkomstbeskattning, bör därför arbeta med detta syfte. Utskottet
föreslår att skatteutskottet tillstyrker bifall till motion Sk26 yrkande 4.
Härigenom tillgodoses också i viss mån syftet med motion Sk24 yrkande 2.

6. Ragnhild Pohanka (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar
med ”Utskottet kan” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Sk24 får den förbättring av reglerna för KBT som
föreslås i propositionen inte vara en ursäkt för att permanenta de låga
folkpensionerna. Enligt utskottets uppfattning är en höjning av folkpensionen,
som ger större frihet åt pensionärerna i valet mellan att fortsätta
förvärvsarbeta efter pensionen och att låta bli, den för pensionärerna mest
angelägna reformen i nuläget. Utskottet föreslår därför skatteutskottet att
tillstyrka bifall till motion Sk24 yrkande 2. Härigenom tillgodoses också i viss
mån syftet med motion Sk26 yrkande 4.

6

Särskilt yttrande

1988/89: SfU2y

Margö Ingvardsson (vpk) anför:

I motionerna Sk24 och Sk26 framhålls betydelsen av en avsevärt höjd
grundpension. En på sikt höjd grundpension är också enligt min mening
nödvändig för att tillförsäkra alla folkpensionärer en skälig levnadsstandard.
Detta har också i andra sammanhang framhållits av vänsterpartiet kommunisterna.
Jag har för dagen inte något yrkande men vänsterpartiet kommunisterna
avser att senare återkomma i frågan.

7