Kroppsvisitation

Yttrande 1988/89:KU1y

Konstitutionsutskottets yttrande
1988/89: KU1 y

Kroppsvisitation

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har hemställt om yttrande från konstitutionsutskottet över
proposition 1987/88:143 om ändring i brottsbalken m.m. (förverkande av
hjälpmedel vid skadegörelse m.m.) jämte motionerna 1987/88:Ju40 av
Per-Olof Strindberg m.fl. (m), 1987/88:Ju41 av Karin Ahrland m.fl. (fp),
1987/88:Ju42 av Lars Werner m.fl. (vpk) samt 1987/88:Ju43 av Bertil
Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c). Konstitutionsutskottet begränsar sitt
yttrande till det i propositionen ingående förslaget till lag om ändring i
polislagen (1984:387). Ändringen avser utvidgade möjligheter att företa
kroppsvisitation.

Propositionen

I propositionen föreslås en utvidgning av förverkandebestämmelserna i 36
kap. 3 § brottsbalken - de nya bestämmelserna föreslås intagna i en särskild
punkt 3 i paragrafen - med syfte att göra det lättare att motverka
vandalisering i form av klotter och liknande skadegörelse. Enligt förslaget
skall det bli möjligt att förklara förverkade föremål som kan användas som
hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom. Förutsättningen är
att föremålen har påträffats i situationer som gav uppenbar anledning att
befara att föremålen skulle komma till användning vid sådana brott.

Förverkanderegeln föreslås kompletterad med en regel om kroppsvisitation
intagen i 19 § polislagen (1984:387). En polisman skall kunna kroppsvisitera
samt undersöka portfölj, handväska eller annat liknande handbagage för
att söka efter föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott
som innefattar skada på egendom. En förutsättning är att det finns anledning
att anta att den som utsätts för åtgärden medför ett sådant föremål som kan
förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § 3 brottsbalken och att föremålet
behöver tas om hand för att avvärja brott.

Propositionen föregicks av remiss till lagrådet. I denna hade föreslagits att
formellt sett samma förutsättningar skulle gälla för att söka efter föremål som
är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på
egendom som för dem som enligt 19 § andra stycket polislagen redan gäller
beträffande vapen och andra farliga föremål som är ägnade att användas vid
brott mot liv och hälsa. Enligt detta lagrum får en polisman i den utsträckning
som behövs söka efter sådana föremål om det med hänsyn till omständighe -

1988/89

KUly

1 Riksdagen 1988/89. 4sami Nr 1 y

terna kan antas att föremålet kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § 1988/89:KUly

brottsbalken. För detta ändamål får polismannen även undersöka portfölj,
handväska eller annat liknande handbagage. 136 kap. 3 § brottsbalken anges
bl.a. att förverkande får beslutas i fråga om föremål som är ägnade att
användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa och som har påträffats under
omständigheter som gav anledning att befara att de skulle komma till sådan
användning. En anledning till att de ovannämnda bestämmelserna i polislagen
(prop. 1986/87:115, Juli 36) infördes var att polisen skulle få möjlighet
att mera rutinmässigt kontrollera om personer bär med sig sådana föremål i
situationer då det finns en överhängande risk för våld som inte är knuten till
en viss person.

Lagrådet framhöll i sitt yttrande att en sådan regel om begränsning av
skyddet mot kroppsvisitation som det remitterade lagförslaget innehöll
borde undvikas med tanke på det starka skydd som bör finnas för en persons
kroppsliga integritet. Lagrådet avstyrkte remissförslaget i denna del med
hänvisning till den föreslagna bestämmelsens generella utformning och det
starka skydd som bör finnas för en persons kroppsliga integritet. Lagrådet
föreslog i stället en bestämmelse som ger en polisman möjlighet att företa en
undersökning som inte innebär ett angrepp på den enskildes kroppsliga
integritet utan riktar sig mot föremål som förvaras eller transporteras i väskor
och annat handbagage.

Lagrådsyttrandet ledde till en begränsning och precisering av tillämpningsområdet
för lagförslaget, dock utan att möjligheten att företa kroppsvisitation
begränsades till undersökning av handbagage.

Grundlagsskyddet m.m.

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det
allmänna skyddad mot kroppsvisitation. Med kroppsvisitation avses undersökning
av någons kläder eller av något som denne har med sig, t.ex. en
handväska (prop. 1975/76:209 s. 147). Regeringsformen medger dock att
skyddet mot kroppsvisitation begränsas. För att så skall få ske uppställs vissa
krav. En sådan begränsning får således enligt 2 kap. 12 § andra stycket
regeringsformen endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbart i
ett demokratiskt samhälle. Vidare gäller att begränsningen aldrig får gå
utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett
den och inte heller får sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria
åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.

Frågan om inskränkning i skyddet mot kroppsvisitation har behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen. Frågan har bl.a. tagits upp i samband med
riksdagsbehandlingen av proposition 1986/87:115 om ändring i polislagen. I
syfte att förebygga våldsbrott föreslogs i propositionen att det i 19 §
polislagen infördes en bestämmelse som under vissa omständigheter ger
polisman rätt att kroppsvisitera personer för att söka efter vapen eller andra
farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa om det
med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan
förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 brottsbalken. För sådant ändamål skulle
polisen enligt lagförslaget också få undersöka portfölj, handväska eller annat

liknande handbagage. I justitieutskottets betänkande 1986/87:36 anfördes 1988/89:KUly
att den föreslagna regleringen borde godtas mot bakgrund av intresset av att
förebygga våldsbrottslighet. Justitieutskottet anförde att det här gällde att
värna om ett syfte som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Vidare
anfördes att regleringen enligt utskottets mening låg inom ramen för vad som
är nödvändigt med hänsyn till ändamålet samtidigt som den inskränkning i ett
grundlagsskyddat intresse som skedde var demokratiskt godtagbar. Justitieutskottets
majoritet tillstyrkte propositionen i denna del. I en reservation (m,
fp) framhölls att lagförslaget och motiven var alltför allmänt utformade.

Enligt reservanterna förelåg risk att många oskyldiga människor kunde
drabbas av långtgående ingrepp i integriteten. Reservanterna hemställde att
riksdagen skulle avslå lagförslaget och anförde att regeringen borde upprätta
ett nytt förslag i skärpande riktning. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets majoritetsförslag.

Motionerna

Det starka skydd mot kroppsvisitation som regeringsformen ger har åberopats
i samtliga motioner. I motion Ju40 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m)
framhålls att kroppsvisitation innebär en grov integritetskränkning som inte
kan tillåtas utan mycket starka skäl. Det måste enligt motionärerna finnas
proportion mellan den skada en medborgare kan misstänkas kunna vålla och
den integritetskränkning det allmänna tillåter ordningsmakten att åsamka
medborgaren. I motion Ju41 av Karin Ahrland m.fl. (fp) sägs att de fall där
undantag från det grundlagsfästa skyddet mot kroppsvisitation måste göras
huvudsakligen bör inskränkas till att avse eftersökande av föremål vid brott
som är att anse som allvarligare än klotter. Enligt motion Ju42 av Lars
Werner m.fl. (vpk) innebär regeringens förslag en mycket allvarlig inskränkning
i regeringsformens skydd mot kroppsvisitation och att rättssäkerheten
ytterligare åsidosätts. I samtliga tre motioner yrkas att förslaget till lag om
ändring i polislagen avslås. Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c)
ifrågasätter i motion Ju43 starkt om regeringsförslaget är förenligt med de
allmänna bestämmelser om skydd mot kroppsvisitation som finns i regeringsformen.
Motionärerna anser inte att de brott som lagförslaget i det här fallet
syftar till att beivra är av sådan karaktär att det är motiverat att göra avkall på
det viktiga skyddet mot kroppsvisitation. Det är dock enligt denna motion
nödvändigt att polisen kan göra undersökningar av handbagage o.d.

Lagförslaget bör därför enligt motionen omarbetas, och en utgångspunkt kan
då vara lagrådets yttrande i denna del.

Konstitutionsutskottets överväganden

Skydd mot kroppsvisitation ingår bland de fri- och rättigheter som upptagits i
regeringsformen (2 kap. 6 § RF). Endast i vissa undantagssituationer får
genom lag en begränsning ske vad gäller detta skydd. Förutsättningen för en
sådan åtgärd är att den kan godtas i ett demokratiskt samhälle, och
begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det
ändamål som har föranlett den (2 kap. 12 § RF). Det starka skydd som

regeringsformen på detta sätt ger den kroppsliga integriteten innebär att det
måste fordras mycket starka skäl för att tillåta ett ingrepp i denna frihet.

Enligt konstitutionsutskottets mening bör en begränsning av skyddet mot
kroppsvisitation som föreslås i propositionen undvikas med tanke på det
starka skydd som bör finnas för den kroppsliga integriteten. Mot denna
bakgrund och från de utgångspunkter konstitutionsutskottet har att beakta
anser utskottet att propositionen i den del som är föremål för utskottets
yttrande bör avstyrkas.

Med hänsyn till den omfattning som vandalisering i form av klotter och
liknande skadegörelse fått har det i många sammanhang hävdats att det är
synnerligen angeläget att söka komma till rätta med dessa samhällsproblem.
Enligt utskottet bör övervägas en omarbetning av lagförslaget, varvid
lagrådets yttrande bör kunna tjäna som en lämplig utgångspunkt.

Stockholm den 8 november 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s),
Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun
(s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar
(vpk). Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Rosa-Lill Wåhlstedt
(s).

Avvikande mening

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp). Hans Nyhage (m). Elisabeth
Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar (vpk) och Hans
Leghammar (mp) anser att utskottet i stället för det avsnitt som börjar
”Enligt konstitutionsutskottets” och slutar ”utgångspunkt” bort anföra
följande:

Det skäl som åberopats i propositionen, nämligen syftet att motverka brott
som innefattar skada på egendom och då särskilt vandalisering i form av
klotter, väger enligt konstitutionsutskottets mening inte tillräckligt tungt för
att motivera en begränsning av det starka skydd som bör finnas för en persons
kroppsliga integritet. Mot denna bakgrund och från de utgångspunkter
konstitutionsutskottet har att beakta anser utskottet således att propositionen
i den del som är föremål för utskottets yttrande bör avstyrkas.

1988/89:KU1 y

golab Stockholm 1988 16097

4