Riksdagens revisorers förslag angående Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten

Yttrande 1988/89:KrU5y

Kulturutskottets yttrande
1988/89 :KrU5y

Riksdagens revisorers förslag angående
Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 9 mars 1989 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över riksdagens revisorers förslag 1988/89:18 angående Aktiebolaget
Tipstjänsts stöd till idrotten jämte motionerna 1988/89:Fi43 (c),
1988/89:Fi44 (fp), 1988/89:Fi45 (m), 1988/89:Fi46 (m), 1988/89:Fi47 (mp)
och 1988/89:Fi48 (c).

I förslaget redovisar revisorerna en granskning av Tipstjänsts redovisning
avseende verksamhetsåret 1987. Vid granskningen har revisorerna funnit att
bolaget lämnat vissa föreningar och organisationer på idrottsområdet stöd
som inte kan anses vara erforderligt för bolagets löpande vadhållningsverksamhet
utan måste anses som ett allmänt direkt stöd till idrotten. Det
sammanlagda beloppet av sådant stöd uppgår till 40,7 milj. kr. Regeringen
har gett bolaget tillstånd att lämna idrottsorganisationer och idrottsföreningar
bidrag med 14,8 milj. kr. Detta har skett genom att regeringen gett
Tipstjänst tillstånd att som bidrag till idrotten lämna överskottet av en viss
spelomgång, aktiviteten Stora tipsveckan. Beslut om övriga bidrag har
bolaget fattat på eget ansvar. Enligt fördelning i årsredovisningen avser
sådant stöd bl.a. 20 milj. kr. bidrag till hallar och arenor, 3 milj. kr. bidrag till
Riksidrottsförbundet och 2 milj. kr. till en idrottsprofessur.

Revisorerna har i sin granskningsrapport satt i fråga om Tipstjänst har rätt
att ge detta stöd till idrotten av bolagets överskott på vadhållningsverksamheten.
Revisorerna är även tveksamma till regeringens rätt att utan
riksdagens medgivande lämna stöd av det här slaget.

I sitt förslag har revisorerna hemställt dels att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att den form av stödverksamhet som Tipstjänst för
närvarande bedriver i fortsättningen inte bör få förekomma, dels att
riksdagen begär att regeringen snarast tar ställning till omfattningen av
behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens bedrivande och
underställer riksdagen frågan för godkännande.

Avslag på revisorernas förslag yrkas i motionerna Fi45 och Fi46. Motionärerna
bakom motion Fi45 menar visserligen att Tipstjänst i framtiden måste
vinnlägga sig om en striktare prövning av de projekt till vilka bolaget bidrar
med finansieringen. I båda motionerna ges emellertid uttryck för uppfattningen
att bolagets agerande är framsprunget ur dess uppgift som kommersiellt
bolag och att bolagets agerande - i vart fall som helhet betraktat - inte
strider mot de regler som gäller. Frågan om ett överförande av en andel av

1988/89

KrU5y

1 Riksdagen 1988/89.13 sami. Nr5y

Tipstjänsts överskott till idrottsrörelsen bör enligt vad som framhålls i motion
Fi45 bli föremål för utredning.

Enligt vad som anförs i motion Fi44 visar vad som framkommit vid
revisorernas granskning att det finns behov av tydligare av riksdagen
fastlagda riktlinjer för vad Tipstjänst får göra i form av stödverksamhet.
Motionärerna bakom denna motion vill också de att en utredning kommer till
stånd om hur en andel av Tipstjänsts överskott kan överföras till idrottsrörelsen.
De pekar på två möjligheter att få till stånd en sådan överföring;
antingen, menar de, bemyndigar riksdagen Tipstjänst att direkt förmedla en
viss del av sitt överskott till stöd för svensk idrott, eller också beslutar
riksdagen att en viss andel av Tipstjänst vinst skall tillfalla idrotten.
Motionärerna förklarar sig inte vara främmande för att Tipstjänst i viss
omfattning förmedlar stöd till idrotten.

Även motionärerna bakom motion Fi48 är av uppfattningen att de
kostnader som revisorerna ifrågasatt är kommersiellt betingade. Någon
kritik kan därför enligt dem inte riktas mot Tipstjänst. Däremot borde,
menar de, regeringen ha hört riksdagen i fråga om tillåtande av stöd i
samband med aktiviteten Stora tipsveckan. Motionärerna - som samtidigt
erinrar om centerpartiets förslag, senast i motion 1988/89:Kr205, att en
kultur- och folkrörelsefond byggs upp med en andel av statens intäkter från
spel och lotterier - tillstyrker revisorernas yrkande om att regeringen snarast
tar ställning till omfattningen av behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande och underställer riksdagen frågan för godkännande.
Samma inställning har motionären bakom motion Fi43. Motionären
bakom sistnämnda motion vänder sig samtidigt mot det sätt på vilket
Tipstjänst marknadsför sina spel. Med hänvisning till ett i motionen närmare
redovisat exempel på direktreklam till ungdomar vill hon att etiska regler
ställs på spelreklam och att reklamutbudet minskar. Hon begär också att ett
stöd införs till föreningen Spelberoende med 2 milj. kr.

Helt bifall till revisorernas förslag yrkas i motion Fi47. Motionärerna
bakom denna motion vill att regeringen i nästa års budgetproposition ger
riksdagen en samlad och fullständig bild av hur stort det totala statliga stödet
till idrotten är.

Utskottet

Lotterier och spel med penningvinster har sedan länge huvudsakligen varit
förbehållna staten. Detta har sin grund i spelens attraktivitet. Det har
nämligen ansetts att det vid spel med penningvinster kan finnas särskild risk
för sociala skadeverkningar. Det har förutsatts att samhället vid utformning
av statliga spel och lotterier beaktar dessa risker. Likaså har det ansetts
kunna förutsättas att statliga lotterier och spel utformas så att lottköparnas
och spelarnas berättigade intressen tillgodoses.

I enlighet med det anförda får enligt lotterilagen lotteri om pengar eller
pengars värde inom landet inte utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas
för allmänheten i andra fall eller annnan ordning än som anges i lagen. Sedan
den 1 januari 1989 medger lotterilagen i fråga om lotterier som ordnas av
ideell förening med allmännyttigt ändamål att penningvinster får förekomma

1988/89:KrU5y .

2

i andra lotterier än rikslotterier. Högsta vinsten i pengar skall dock i andra 1988/89:KrU5y
lotterier än bingospel inte få uppgå till mer än 500 kr. För bingospel gäller att
penningvinster får uppgå till ett värde motsvarande ett halvt basbelopp, eller
således för närvarande 13 950 kr. I övrigt är de möjligheter att ordna lotterier
om pengar som lagen medger starkt begränsade.

Regeringen har meddelat tillstånd till vissa lotterier med penningvinster,
nämligen i första hand lotterier som ordnas av de statliga bolagen Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst samt totalisatorvadhållning vid
hästtävling, som ordnas av AB Trav och Galopp. Sådan vadhållning är att
anse som lotteri i lotterilagens mening. Banker har också fått tillstånd att
ordna lotterier med penningvinster. Syftet med dessa lotterier är att främja
sparandet.

I det för Penninglotteriet meddelade tillståndet har angivits bl.a. det antal
lotterier av skilda slag som bolaget får anordna under ett år. Enligt tillståndet
får Penninglotteriet bl.a. ordna ett lotteri om året till förmån för konst, teater
och andra kulturella ändamål (kulturlotteriet). I det tillstånd som regeringen
har meddelat för Tipstjänst har föreskrifter givits om vadhållningen och den
lotteriverksamhet i övrigt som bolaget får ordna. Någon reglering motsvarande
den som gäller för Penninglotteriet av antalet spelomgångar har dock
inte gjorts i tillståndet. Regeringen har emellertid efter framställning från
Tipstjänst sedan år 1979 vissa år beslutat bemyndiga bolaget att till
idrottsrörelsen överlämna hela eller del av överskottet från en eller flera
tipsomgångar. Tipstjänsts vinst har således minskat i motsvarande mån. I de
olika regeringsbesluten har angivits till vilka ändamål medlen skall användas.

Sådana har varit exempelvis stöd till handikappidrotten, stipendier till
elitidrottsmän, bidrag till Riksidrottsförbundets anläggning i Vålådalen och
bidrag till en kampanj av Korporationsidrottsförbundet. Av det som direkt
stöd till svensk idrott i Tipstjänsts redovisning angivna beloppet avser som
revisorerna angivit 14,8 milj. kr. överskott av en viss spelomgång som
regeringen bemyndigat Tipstjänst att på visst närmare angivet sätt tillställa
idrottsrörelsen.

I enlighet med vad revisorerna redovisat har riksdagen efter förslag av
kulturutskottet under en följd av år avvisat motionskrav om att Tipstjänsts
överskott eller en del därav skall ställas till förfogande för idrottsrörelsen.

Under den allmänna motionstiden i år har väckts motioner som innehåller
likartade krav. De skäl som utskottet anfört för sitt tidigare ställningstagande
i frågan har utförligt redovisats av revisorerna. Det finns anledning att i
anslutning till det anförda framhålla att riksdagens ställningstagande i här
aktuellt avseende inte inneburit att riksdagen gjort någon ändring i lotterilagen
som begränsat eller ändrat regeringens rätt att ge tillstånd till lotterier.

Inte heller i annat sammanhang har lagen ändrats i aktuell del.

Enligt det för Tipstjänst gällande lotteritillståndet får bolaget ta i anspråk
del av insatserna för att bestrida sina kostnader. Bolagets vinstmedel skall på
visst närmare angivet sätt betalas in till staten. Det för Tipstjänst gällande
tillståndet ger således inte något utrymme för bolaget att lämna direkt stöd
till idrotten.

De av revisorerna kritiserade utbetalningarna har i Tipstjänsts årsredovisning
tagits upp under rubriken Stöd till svensk idrott. I resultaträkningen har

uppgift om stödet och dess belopp upptagits först efter redovisningen av
resultat efter avskrivningar och finansiella poster. I en särskild not har stödet
specificerats och angivits utgöra direkt stöd till svensk idrott.

Det stöd som bolaget beslutat om på eget ansvar utgör således - enligt
bolagets egen entydiga redovisning - inte någon kostnad för bolagets
verksamhet. Enligt utskottets uppfattning kan vad Tipstjänst anfört med
anledning av revisorernas granskning inte föranleda att det stöd som bolaget
beslutat om nu bedöms på annat sätt än vad bolagets egen redovisning ger
uttryck för.

Utskottet vill här anmärka att det direkta stöd som på det angivna sättet
under en följd av år tagits upp i bolagets årsredovisningar såvitt känt inte har
föranlett någon erinran från statens företrädare i samband med den årliga
bolagsstämman.

Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att finansutskottet
skall föreslå riksdagen att med anledning av revisorernas förslag som sin
mening ge regeringen till känna att det med gällande regler i fortsättningen
inte bör få förekomma att Tipstjänst lämnar direkt stöd till svensk idrott.

Utskottet kan i anslutning till det nu gjorda ställningstagandet inte
underlåta att som anmärkningsvärt notera att bolagets egna revisorer
numera hänvisar bl.a. till att formuleringen i årsredovisningen måhända är
olycklig och ett uttryck för marknadsavdelningens inom Tipstjänst
önskemål.

Ytterligare bör framhållas att det självfallet inte finns något att erinra mot
att Tipstjänst tar i anspråk medel för marknadsföringsinsatser av skilda slag.
Det finns i sammanhanget anledning att erinra om att näringsutskottet i
betänkandet 1988/89:NU14 nyligen redovisat uppgifter från fem statliga
affärsverk och tre statsägda aktiebolag om deras sponsringsverksamhet
under de senaste åren. Av redovisningen framgår bl.a. att televerket under
åren 1985-1987 som sponsring betalat ut ca 12 milj. kr. om året till
idrottsändamål.

Även frågan om regeringens rätt att besluta om stöd till svensk idrott har
aktualiserats av riksdagens revisorer. Kulturutskottet noterar att denna
frågeställning gäller den rätt som regeringen kan ha att enligt lotterilagen
medge att överskott från bolagets spelverksamhet får användas för idrottsändamål.

Enligt utskottets uppfattning torde - som delvis framgått av det föregående
- regeringens beslut att låta överskottet från viss spelomgång gå till
idrottsrörelsen inte stå i strid med bestämmelserna i lotterilagen.

Vid bedömandet av frågan om någon åtgärd likväl bör vidtas med
anledning av revisorernas förslag i denna del bör emellertid beaktas följande.
Å ena sidan har, som angetts i det föregående, riksdagen hittills avvisat krav
på beslut av riksdagen om specialdestinering av Tipstjänsts vinstmedel. Å
andra sidan har regeringen medgett att sådana vinstmedel i viss, begränsad
utsträckning tillförs idrottsrörelsen.

Det anförda kan med fog sägas innebära att det inte finns ett entydigt
synsätt från statsmakternas sida i fråga om dispositionen av Tipstjänsts
vinstmedel. Enligt utskottets uppfattning finns det därför skäl att man
överväger frågan om huruvida stöd av det slag som regeringen beslutat om

1988/89: KrU5y

4

kan vara motiverat av hänsyn till vadhållningsverksamheten.

Det är också naturligt att - i samband med överväganden av nämnda slagfrågor
om regeringens roll och om Tipstjänsts roll när det gäller beslut om
allmänna insatser av marknadsföringsnatur blir föremål för en närmare
belysning. Resultatet av sådana överväganden bör bli avgörande för frågan
om det är påkallat att lotterilagen ändras.

Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att finansutskottet
skall föreslå att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag som
sin mening ger regeringen till känna att regeringen snarast bör ta ställning till
omfattningen av behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande och underställa frågan riksdagens ställningstagande.

Som delvis berörts i det föregående har utskottet att ta ställning till ett antal
motionsyrkanden av innehåll att statens inkomster av lotterier och spel helt
eller delvis skall ställas till kulturens och/eller folkrörelsernas, främst
idrottens, förfogande. Utskottets ställningstaganden kommer att redovisas i
ett betänkande som avges i början av 1989/90 års riksmöte. Utskottet vill
påpeka att innehållet i betänkandet kan få betydelse för bedömningen av de
frågor som tas upp i detta yttrande. I betänkandet kommer utskottet att
behandla bl.a. samma fråga som behandlas i motion Fi47, nämligen frågan
om huruvida det är motiverat att begära att regeringen i budgetpropositionen
skall ge riksdagen en samlad och fullständig bild av hur stort belopp det totala
statliga stödet till idrotten är.

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motion Fi43 om behovet
av sociala insatser mot spelberoende hänvisa till vad socialutskottet nyligen
anfört vid sin behandling av motioner som rör sådana frågor (1988/89:SoU20
s. 14). När det gäller frågan om etiska regler för spelreklam vill kulturutskottet
starkt ifrågasätta om det i motionen redovisade exemplet på direktreklam
till ungdomar rörande Tipstjänsts spel är förenligt med det särskilda ansvar
som utgör grunden för att spel med penningvinster i huvudsak är förbehållna
staten.

Enligt utskottets uppfattning bör det dock ankomma på finansutskottet att
ta ställning till det yrkande som motionären framställer rörande spelreklam.

Stockholm den 30 maj 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s),
Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark
(m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s) och Ulla
Samuelsson (s).

1988/89:KrU5y

5

Avvikande mening

1988/89: KrU5y

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den dei av utskottets
yttrande som på s. 4 börjar med ”Det stöd” och slutar med ”till idrottsändamål”
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning visar utredningen att Tipstjänsts motiv för de
ifrågasatta kostnaderna torde bl.a. vara marknadsföring, goodwill och att
såväl på kort som på lång sikt tillförsäkra bolaget goda förutsättningar för
spelverksamheten. Kostnaderna har således - oaktat det sätt på vilket de
redovisats - varit kommersiellt motiverade. Någon kritik kan därför inte
riktas mot bolaget.

Med hänvisning till det anförda föreslår kulturutskottet att finansutskottet
avstyrker bifall till revisorernas yrkande i här aktuell del.

Utskottet förutsätter att Tipstjänst i fortsättningen kommer att redovisa
sina kostnader på ett sådant sätt att deras reella innebörd framgår.

Särskilda yttranden

1. Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Enligt vår uppfattning visar den av revisorerna företagna granskningen hur
viktigt det är att den utredning om alternativa finansieringsformer för
idrotten som folkpartiet föreslagit i motion 1988/89:Kr501 kommer till stånd.
En sådan utredning bör bl.a. undersöka hur en stor del av det överskott som
tipsverksamheten ger kan ställas direkt och varaktigt till idrottens förfogande.

Som anmärkts i yttrandet kommer emellertid detta förslag och ett antal
motionsyrkanden av liknande innebörd att behandlas i ett betänkande som
utskottet avger i början av 1989/90 års riksmöte. Vi vill emellertid redan nu
framhålla att vi för vår del inte är främmande för att Tipstjänst i viss
omfattning skulle kunna fördela stöd till idrotten och att det finns skäl att låta
olika organ fördela de statliga anslagen till idrotten.

2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Enligt vår uppfattning är det angeläget att uppmärksamma att regeringen
agerat utan riksdagens hörande då det gäller beslut om att låta överskottet
från viss spelverksamhet gå till idrottsrörelsen (Stora tipsveckan). För detta
kan regeringen inte undgå kritik. Vi vill följaktligen understryka att
regeringen borde ha efterhört riksdagens åsikt i frågan.

3. Kaj Nilsson (mp) anför:

Enligt min uppfattning har det visat sig att sponsringsverksamhet och stöd av
det slag som revisorerna kritiserat övar ett negativt inflytande på idrottens
utveckling: en beroendeställning skapas som hotar idrottens frihet och styr
de ekonomiska resurserna till idrottsverksamhet vars huvudsyfte är underhållning.
Mot den bakgrunden bör diskuteras hur Tipstjänsts ekonomiska
bidrag till idrotten bör minskas. Den för folkhälsan så viktiga breddidrotten
borde enligt min uppfattning stödjas av staten snarare än av kommersiella
intressen.

En redovisning som ger en samlad och fullständig bild av hur stort belopp
det totala statliga stödet till idrotten uppgår till bör ligga till grund för
överväganden av hur stort stöd som skall lämnas till, å ena sidan, motionsidrott
och annan breddidrott samt, å andra sidan, sådan idrott vars egentliga
huvudsyfte är underhållning. Med hänsyn till att utskottet i ett kommande
betänkande kommer att ta upp frågan om en sådan redovisning har jag
avstått från att i detta sammanhang förorda att finansutskottet tillstyrker det i
motion Fi47 framställda yrkandet härom.

1988/89:

-