Hälso- och sjukvården i krig

Yttrande 1988/89:FöU1y

Försvarsutskottets yttrande
1988/89:FöUly

Hälso- och sjukvården i krig

Till socialutskottet

I yttrandet behandlas yrkande 5 i motion 1987/88:Fö207 (fp), vilket
försvarsutskottet beslutat att med eget yttrande överlämna till socialutskottet.

Bakgrund

1984 års försvarkommitté konstaterade att det fanns stora brister i beredskapen
beträffande hälso- och sjukvården i krig bl.a. på grund av det mycket
stora beroendet av importerad förbrukningsmateriel. För att förbättra
beredskapen gjordes i samband med 1987 års totalförsvarsbeslut en väsentlig
satsning med sikte på att det vid försvarsbeslutsperiodens slut skulle finnas
uppbyggda resurser i fråga om försörjningsberedskapen med sjukvårdsförnödenheter
så att i varje fall krigsbehoven i huvudsak skulle kunna
tillgodoses. Sålunda avsattes på den statliga sidan 500 milj. kr. för ändamålet
utöver planeringsramen för det civila totalförsvaret för försvarsbeslutsperioden.
Förbättringarna av beredskapen inom sjukvårdsområdet avsågs finansieras
genom utförsäljning av beredskapslager inom områden där beredskapen
bedömdes vara betydligt större. En stor del av de för beredskapsuppbyggnaden
avsedda medlen har efter sådan utförsäljning ställts till förfogande
utan att kunna utnyttjas. Försvarsbeslutet innebar att sjukvårdshuvudmännen
skulle svara för beredskapsuppbyggnaden med stöd av statliga
medel för de i krig tillkommande sjukvårdsbehoven. Förhandlingarna
mellan statens förhandlingsråd och Landstingsförbundet har inte lett till
sådana resultat att de angelägna beredskapsåtgärderna rörande hälso- och
sjukvården i krig har kunnat vidtas i enlighet med intentionerna i försvarsbeslutet.

Motionen

Motionärerna säger sig med nästan bestörtning vara nödsakade konstatera
att den förstärkning som riksdagen beslutat om beträffande sjukvården i 1987
års försvarsbeslut - på samma sätt som blev fallet med de satsningar som i
1982 års försvarsbeslut gjordes på området - inte genomförs i rimlig tid.

I motionen erinras om att Landstingsförbundets styrelse i ett brev till
regeringen den 14 april 1988 - alltså nästan ett år efter försvarsbeslutet -förklarat att Landstingsförbundet helt vägrar godta riksdagsbeslutet. Ingen

1988/89

FöUly

1 Riksdagen 1988/89. 10sami. Nr ly

som helst lagring eller andra åtgärder från Landstingsförbundets sida för att 1988/89:FöUly

förstärka uthålligheten i fråga om förbrukningsmateriel kommer därför att

vidtas.

Det är i detta läge enligt motionärerna nödvändigt att regeringen redan
innevarande riksmöte lägger fram förslag om hur hälso- och sjukvården i krig
skall kunna få den förstärkning som angavs i 1987 års totalförsvarsbeslut.

Försvarsutskottet

Utskottet ser det i likhet med motionärerna som allvarligt att genomförandet
av de satsningar på försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården i
krig som angavs i 1987 års totalförsvarsbeslut försenats, detta i all synnerhet
som det nu endast återstår ett par år av försvarsbeslutsperioden. Situationen
på sjukvårdsområdet i krig blev väl belyst vid en utskottsutfrågning i ämnet
som den 22 november 1988 anordnades gemensamt av försvars- och
socialutskotten. Förseningen synes främst bero på att frågan om fördelningen
av kostnaderna för åtgärderna inte kunnat lösas. Ett snabbt undanröjande
av detta hinder är enligt försvarsutskottets uppfattning nödvändigt om i varje
fall den övervägande delen av den beslutade beredskapsuppbyggnaden skall
kunna genomföras inom den nu med ett år förkortade försvarsbeslutsperioden.

Det kan i sammanhanget erinras om att en särskild utredare av regeringen
har tillkallats för att med berörda parter klargöra och lägga fast de åtgärder
som behövs för att förstärka den civila hälso- och sjukvården i krig vad avser
lokaler, utrustning och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Resultatet
av detta utredningsarbete bedöms av försvarministern i proposition
1988/89:100, bilaga 6 (s. 31) få betydelse för ett effektivt utnyttjande av de
resurser som avsatts för förbättring av beredskapen i fråga om hälso- och
sjukvården i krig.

Försvarsutskottet finner sammanfattningsvis att uppbyggnaden av beredskapen
inom hälso- och sjukvården i krig i enlighet med intentionerna i 1987
års totalförsvarsbeslut måste påskyndas. Utskottet räknar med att såvitt
ankommer på regeringen effektiva åtgärder vidtas i detta syfte och anser
därför inte att ett uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas
förslag är erforderligt.

Stockholm den 7 mars 1989
På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar
Björk (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander (c), Björn Körlof (m),

Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp),

Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (vpk), Paul Ciszuk (mp), Britt

Bohlin (s) och Åke Selberg (s). 2

gotab 88295, Stockholm 1989