om Sverige och den västeuropeiska integrationen (prop. 1987/88:66)

Yttrande 1987/88:UbU3y

Utbildningsutskottets yttrande
1987/88:3 y

om Sverige och den västeuropeiska integrationen ubu

(prop. 1987/88:66) 1987/88:3 y

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 4 februari 1988 beslutat att bereda utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1987/88:66 om Sverige och den
västeuropeiska integrationen jämte motionerna 1987/88:U2, 1987/88:U3,
1987/88:U4, 1987/88:U5, 1987/88: U6, 1987/88:U7, 1987/88:U522, 1987/
88:U523 och 1987/88:U524 såvitt propositionen och motionerna rör utbildningsutskottets
beredningsområde.

Under allmänna motionstiden i år väcktes en motion 1987/88:Ub806 i
vilken hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en strategi utvecklas
och att Sverige verkar för ett fullvärdigt deltagande i EG:s utbytes- och
forskningsprogram (yrkande 30). Motionen remitterades till utbildningsutskottet.
Utskottet överlämnar motionsyrkandet till utrikesutskottet samtidigt
med detta yttrande för fortsatt beredning.

Utbildningsutskottet vill med anledning av proposition 1987/88:66 och
motionerna anföra följande.

I propositionen anges ett antal områden, inom vilka Sverige eftersträvar
ett fördjupat samarbete med EG. Utbildningsutskottet begränsar sitt
yttrande till att beröra två konkreta frågor som föredragande statsrådet tar
upp i anslutning till EG:s arbete på att uppnå målen för en inre marknad. Den
första frågan gäller Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet på
forsknings- och utvecklingsområdet, den andra frågan berör EG:s strävanden
att öka rörligheten för människor i vad avser studentutbyte, praktikanttjänstgöring
och ungdomsutbyte i Västeuropa.

Forskning och utveckling (FoU) kräver i dag stora insatser beträffande
utrustning och personal för att nå goda resultat. Ett relativt litet land som
Sverige har numera ingen möjlighet att självständigt initiera och genomföra
större forskningsprojekt. Mot denna bakgrund har Sverige verkat för ökad
internationell samverkan. Ett europeiskt forskningssamarbete i organiserade
former - inom både grundforskning och tillämpad forskning - har funnits
sedan länge. Detta samarbete är öppet för alla länder i Västeuropa. I bilaga
till detta yttrande redovisas översiktligt de program/projekt, som svenska
institutioner, organ och företag är engagerade i och vilkas kostnader främst
täcks av anslag under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdepartementet)
budgetåret 1988/89.

Det är enligt utbildningsutskottets uppfattning väsentligt att det svenska

1 Riksdagen 1987188.14 sami. Nr 3 y

deltagandet i ett brett europeiskt forskningssamarbete får goda möjligheter
att utvecklas även i framtiden.

När det gäller EG:s FoU-arbete instämmer utbildningsutskottet i regeringens
ställningstagande i propositionen att det är av största vikt att svenska
forskningsinstitutioner och företag ges möjlighet att medverka i de projekt
som ingår i EG:s nya ramprogram för FoU. Den erfarenhet som svenska
forskare fått av internationellt forskningssamarbete bör kunna utgöra en god
grund för ett deltagande även i EG:s industristrategiska forskningsprogram
som t.ex. ESPRIT (European Strategic Programme for Research and
development in Information Technology), RACE (Research and development
of Advanced Communication technologies in Europé) och BRITE
(Basic Research in Industrial Technologies for Europé). Sverige och vissa
EFTA-länder har tecknat ramavtal om tekniskt och vetenskapligt samarbete
med EG. Det är enligt utbildningsutskottets mening angeläget att Sverige
deltar i det s.k. stimulansprogrammet SCIENCE (Stimulation de la
Coopération Internationale et des Échanges nécessaires aux chercheurs
Européens) som syftar till att främja rörligheten och samarbetet mellan de
europeiska forskarna.

Inom EG drivs för närvarande två program som syftar till att öka utbytet av
högskolestuderande och studerande ungdom. Programmet ERASMUS
(European Community Action Scheme for the Mobility of University
Students) vänder sig till universitet och högskolor inom EG. Målet på sikt är
att varje högskolestuderande skall få tillbringa minst en termin av sina studier
i en utländsk högskola. Det andra programmet COMETT (Community
Action Programme in Education and Training for Technology) syftar till att
öka samarbetet mellan utbildningsanstalterna och industrin inom EG. Ett
stort antal industriföretag skall sörja för att de studerande ungdomarna får
tillgång till praktikplatser under sin utbildningstid.

I fyra av de till utbildningsutskottet remitterade motionerna och i motion
1987/88:Ub806 yrkande 30 berörs frågan om Sveriges deltagande i det
utvidgade studerande- och ungdomsutbytet inom EG. I motion 1987/88:U7
(m) betonas att ökade utlandskontakter är väsentligt för att vidmakthålla
utbildningskvaliteten vid svenska universitet. Uppläggningen av den högre
utbildningen i Sverige bör grundas på ett europeiskt synsätt i framtiden.
Motion 1987/88: U6 (fp) understryker att ett av syftena med den västeuropeiska
integrationen är att stärka den europeiska gemenskapskänslan, inte
minst bland ungdomen. För Sveriges del är det därför väsentligt att inte
hamna helt utanför det europeiska samarbetet i vad gäller student- och
praktikantutbytet. I båda de nu nämnda motionerna och i motion 1987/
88:U524 (c) anförs att den svenska politiken borde vara mera aktiv för att
uppnå en anslutning till ERASMUS- och COMETT-programmen. I motion
1987/88:U5 (c) framhålls att ett samarbete med EG på detta område bör
omfatta alla EFTA-länder. Enligt motion 1987/88 Ub:806 är det angeläget att
få till stånd en anslutning av EFTA-länderna till EG:s forsknings- och
utbytesprogram. Den svenska regeringen bör därför utarbeta en strategi och
verka för ett fullvärdigt svenskt deltagande i EG:s samarbetsprogram. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 30).

UbU 1987/88:3 y

2

Beträffande EG:s utbytesprogram ERASMUS och COMETT delar
utbildningsutskottet regeringens uppfattning att ett intensifierat utbyte
mellan universitet och högskolor inom EG kan få negativa konsekvenser för
svenska studerandes och ungdomars möjligheter att delta i undervisningen
vid utländska läroanstalter, om Sverige inte ges möjligheter att delta i
programmen. Utbildningsutskottet vill i detta sammanhang också erinra om
de diskussioner som för närvarande pågår inom Europarådet beträffande
utbytet av studerande, lärare och forskare samt det arbete som Europarådet
är engagerat i för att öka kontakterna mellan ungdomar i olika länder.
Utbildningsutskottet har vidare erfarit att det även inom Nordiska rådet finns
planer på att öka utbytet av bl.a. studerande, lärare och forskare inom de
nordiska länderna. I en handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet,
som utarbetats av ministerrådet, finns bl.a. förslag om ett nordiskt utbytesprogram
för lärare och studerande (NORDPLUS). Tanken är att lärare och
studerande skall få stipendier för att vistas upp till ett år vid en nordisk
utbildningsanstalt. Bidrag skall även kunna utgå till de mottagande skolorna/
institutionerna för extra kostnader. NORDPLUS föreslås starta under 1989
och pågå under en femårsperiod. Under de tre sista åren av försöksperioden
beräknas antalet stipendier uppgå till 1 200 per år. Ministerrådets förslag
kommer att behandlas under Nordiska rådets 36:e session i mars 1988.

Enligt utbildningsutskottets uppfattning är NORDPLUS-programmet
intressant och påminner om EG:s ERASMUS-program. Om NORDPLUSprogrammet
kan genomföras som planerat kommer svenska studerande och
lärare att få ökade möjligheter till nordiska kontakter. Ett etablerat
samarbete enligt intentionerna i NORDPLUS-programmet skulle enligt
utbildningsutskottets uppfattning kunna vara en brygga över till EG:s
utbytesprogram och ett brett studerande- och ungdomsutbyte i Europa.

Det pågående arbetet inom Europarådet och Nordiska rådet för ökade
möjligheter till utbyte och kontakter mellan forskare, lärare, studerande och
ungdom ser utbildningsutskottet som positivt. Detta arbete står enligt
utskottets mening inte i någon motsats till arbetet på att från svensk sida delta
i EG:s utbytesprogram ERASMUS och COMETT. Enligt vad utbildningsutskottet
erfarit arbetar också regeringen på olika sätt aktivt för att
EFTA-länderna, och därmed Sverige, skall kunna ingå i ERASMUS och
COMETT.

Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att utrikesutskottet
hemställer att riksdagen godkänner de i proposition 1987/88:66
förordade riktlinjerna för det fortsatta arbetet beträffande Sveriges medverkan
i det västeuropeiska samarbetet och avslår motionerna 1987/88:U5,
1987/88:U6,1987/88:U7, och 1987/88:U524 i berörda delar samt 1987/88:Ub
806 (yrkande 30).

Stockholm den 3 mars 1988
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

UbU 1987/88:3 y

3

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar
Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson
(s), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c),
Kerstin Keen (fp) och Bo Hammar (vpk).

Avvikande mening

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp). Göran Allmér
(m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Beträffande EG:s
utbytesprogram” och slutar med ”(yrkande 30)” bort ha följande lydelse:

Sverige har en stor värdegemenskap med länderna i Västeuropa. Utbildningsutskottet
anser att Sveriges strävan att delta i EG:s kultur- och
utbildningspolitiska samarbete måste präglas av kreativitet och initiativkraft.

I så stor utsträckning som möjligt bör helhetslösningar eftersträvas inom
ramen för EFTA:s gemensamma målsättning för ett vidgat europeiskt
samarbete.

På utbildningspolitikens område tilldrar sig EG:s utbytesprogram ERASMUS
och COMETT allt större uppmärksamhet. Från svensk sida finns det
en oro över att svenska studenter inte kommer att få samma förutsättningar
som studenter i EG-länderna att under sina studier knyta kontakter med
studenter, lärare och forskare i andra länder. Det är därför angeläget att
EFTA-länderna får möjlighet att anslutas till EG:s samarbets- program på
detta område. I Sverige bör förberedelsearbete till ett omfattande samarbete
i framtiden påbörjas redan nu. Sverige och EFTA-länderna måste vidta
åtgärder för att göra studier i vårt land lockande för studenter från
EG-länderna. Enligt utbildningsutskottets uppfattning är student- och
praktikantutbytet av sådan betydelse att den svenska politiken borde vara
avsevärt aktivare. Mot denna bakgrund bör regeringen utarbeta en strategi
för ett fullvärdigt svenskt deltagande i EG.s utbytesprogram ERASMUS och
COMETT.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att utrikesutskottet hemställer
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:66 och motionerna
1987/88:U5, 1987/88:U6, 1987/88:U7, 1987/88:U524 i berörda delar samt
1987/88: Ub806 (yrkande 30) som sin mening ger regeringen till känna vad
utbildningsutskottet anfört om utarbetandet av en strategi för ett fullvärdigt
deltagande i EG:s utbytesprogram.

Särskilt yttrande

Bo Hammar (vpk) anför:

Naturligtvis har ett litet land som Sverige, tillhörigt ett tämligen begränsat
språkområde (det nordiska), allt intresse av att tillgodogöra sig den stimulans
som vetenskapliga och kulturella förbindelser med andra länder kan ge.

Däremot finns i en sådan utbytes- och utvecklingsprocess inga som helst
rimliga skäl att prioritera EG-länderna. Kontakterna inom forskning och
vetenskap bör tvärtom vara bredare än så. Det är ingalunda så att
EG-länderna alltid representerar det mest avancerade. Inte heller är det just

UbU 1987/88:3 y

4

den inom EG dominerande inriktningen av forskning och teori som är den,
för vilken Sverige med sina sociala och politiska utgångspunkter bör ha
intresse.

Sverige bör noga avväga utformningen av samverkan med EG på det
vetenskapliga området. Två synpunkter är därvid särskilt betydelsefulla.

Sverige bör bevara sin egen forskningspolitiska självständighet, sin rätt att
utifrån egna strävanden inrikta och prioritera vetenskapligt arbete. Att lära
av andra är nyttigt, men att tillämpa resultaten måste vila på en grund av
självständig social och politisk hållning. Inte minst viktigt är att hålla
distansen till vissa av EG-ländernas teknologiska mastodontprojekt, vilka
styrs av en militärstrategisk avsikt som helt strider mot den svenska
säkerhetspolitiken.

För det andra bör det sociala innehållet och inriktningen i forskning och
vetenskap noga beaktas. Det är en uppgift för Sverige att t.ex. framhäva
vikten av ett socialt ställningstagande då det gäller inriktningen av ny
teknologi. Det är sålunda tydligt, att massarbetslösheten i EG-länderna bl.a.
beror på att teknologiska förändringar slagit ut arbetare och fragmentiserat
det mänskliga arbetet. En sådan inriktning har Sverige inte intresse av.
Teknologin skall ställas i de folkliga intressenas tjänst och befordra en
uppgradering av det mänskliga arbetets ställning i samhälle och produktionsprocess.

Som ett typiskt exempel på teknologi, som strider mot grundläggande
linjer i svensk politik, kan nämnas Prometeus. Detta projekt syftar till att
främja en transportpolitik byggd på massiv expansion av biltrafik och tunga
vägtransporter. Projektet speglar bilindustrins och vägbyggnadsindustrins
övermakt inom EG-blocket. Strävanden av detta slag går helt på tvärs med
all seriös transport- och miljöpolitik. Det strider följaktligen mot den svenska
nationens uppenbara intresse.

Slutsatsen blir a) att Sveriges vetenskapliga samarbete bör ha en mer
allsidig och global inriktning än vad EG-samarbetet ger och b) att Sverige
noga bör formulera sin egen utbildnings- och forskningsfilosofi och hävda
denna. Detta gäller kanske särskilt på de nya teknologiernas område,
eftersom de sociala och mänskliga effekterna här blir djupgående.

UbU 1987/88:3 y

5

Svenskt deltagande i internationellt samarbete på forskningens och utbild- UbU 1987/88:3
ningens område Bilaga

	Program/projekt	Organ/in- stitution	BP 1987/88:100, bil. 10 Anslag tkr	Anmärkning
Grund- forskning	CERN (elementar-partikelfysik)	NFR
	ESO (astronomi)	NFR	136 025 (D 35)
	CEMB (moleky-lärbiologi)	NFR
	ESA (rymden)	DFR	49 819 (D 35)
	ESFR (synkron-ljus)	NFR		inom anslaget för NFR (D 32)
Tillämpad forskning	Esrange (rymden) EUREKA (teknologi) COST (främst teleteknik)	DFR Svenska företag	8 537 (D35) (bl. a. STU, Industrifonden)	Svenska företag deltar i 32 projekt (totalt 165) Sverige deltar i ca 60 projekt
Tillämpad forskning och utveckling	ESA (rymdteknologi)	DFR		211 milj. kr. (bil. 12, F 7)
EG:s nya ramprogram	1. Livskvalitet (aids- och cancer-forskning) Medicinsk teknik 2. Informations-och kommunika-tionssamhället ESPRIT (infor-mationsteknologi) RACE (telekom-munikation) 3. Modernisering av industrin	MFR STU		Inom anslaget för MFR (D 31) Sverige deltar (projektnivå)
	Träforskning	STU	3 (KX)
	Avfallsåter- vinning	STU	1 000
	BRITE (teknik)
	EURAM (material)	STU
	4. Exploatering och användning av biologiska resurser

	Program/projekt	Organ/in- stitution	BP 1987/88:100, bil. 10 Anslag tkr	Anmärkning
	5. Energi
	Fusionsprogram- met	NFR	53 000
	6. Vetenskap och teknik för utveckling
	7. Exploatering av havsbotten och användning av marina resurser
	8. Utveckling av FoU-samarbetet i Europa
	SCIENCE		(10 000/år i fem år)	Sverige erbjuds delta
Utbyte	ERASMUS (högskole- studerande) COMETT (praktikplatser) Youth for Europé (ungdomar)			jfr Svenska Insti-tutet ca 5,5 milj. kr. (D 28) och Fulbright Commission ca 4,5 milj. kr. (D 28)

Anslag i budgetpropositionen 1987/88 bilaga 10 angående internationalisering
m. m.

Anslag D 1 UHÄ

Anslagspost 1 Förvaltningskostnader, bl. a. 690 000 kr. för värdering av
utländsk högre utbildning.

Anslag D 7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

Anslagspost 1 till UHÄ:s disposition (internationell verksamhet), 5 400 000
kr.

Sektorsanslagen (högskoleenheternas ”fria resurser”).
Forskningsrådsnämnden och forskningsråden.

Naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden avsätter särskilda medel
för stipendier till svenska forskare för vistelse utomlands och för
utländska gästforskares vistelse i Sverige.

D 34 Rymdforskning 25 470 000 kr.

Övrigt

EG har 1986 tecknat ramavtal om tekniskt och vetenskapligt samarbete nied
bl. a. Sverige.

Forskningsråden är medlemmar i ESF (European Science Foundation).

UbU 1987/88:3 y
Bilaga

1

gotab Stockholm 1988 14784