om aktivt folkstyre i kommuner och landsting (prop. 1986/87:91)

Yttrande 1987/88:UbU1y

Utbildningsutskottets yttrande
1987/88:1 y

om aktivt folkstyre i kommuner och landsting
(prop. 1986/87:91)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 september 1987 beslutat att bereda
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1986/87:91 om
aktivt folkstyre i kommuner och landsting jämte motioner såvitt propositionen
och motionerna rör utbildningsutskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till propositionens kapitel 3
Större möjligheter att decentralisera nämndarbetet i kommunerna. I anslutning
härtill behandlar utskottet motionerna 1987/88:K1 (fp) yrkande 6,
1987/88:K2 (m), 1987/88:K3 (c) och 1987/88:K4 (vpk) yrkande 6.

I propositionen lägger regeringen fram ett förslag till lokalnämndslag som
skall ersätta lokalorganslagen (1979:408, ändrad senast 1983:304). Kommunernas
frihet att organisera sin centrala och lokala nämndverksamhet
föreslås bli utökad. Ansvaret för specialreglerade uppgifter skall kunna
lämnas åt en lokal nämnd även om uppgiften inte i alla avseenden har
anknytning till kommundelen, vilket gällande lokalorganslag föreskriver.
Lokala nämnder föreslås vidare kunna ansvara för uppgifter som avser
statligt reglerade tjänster. Ett annat förslag är att de kommuner som har
geografiskt heltäckande lokala nämnder får större frihet att bestämma om en
obligatorisk specialreglerad nämnd skall finnas. Bl.a. föreslås skolstyrelsen
bli en fakultativ nämnd.

Lagförslaget avses träda i kraft den 1 januari 1988.

I motion 1987/88: K2 (m) hemställs att riksdagen avslår propositionen i
dess helhet. I vad gäller förslaget om en ny lokalnämndslag anser motionärerna
att lokala nämnder i kommunerna visserligen skulle kunna medföra
fördelar, men att de problem som är förknippade med en långtgående
decentralisering måste studeras noggrant innan lagstiftning sker. Detta gäller
främst förslaget att de specialreglerade nämnderna skall bli fakultativa. Om
fungerande nämnd- och styrelseorganisationer upplöses kan det resultera i
bristfällig handläggning, ökad byråkrati och kraftiga kostnadsökningar samt
minskad rättssäkerhet för den enskilde.

Även i motion 1987/88:K3 (c) hemställs att propositionen avslås av
riksdagen. Enligt motionärerna är erfarenheterna av lokalorganslagen goda i
vad gäller verksamheten med lokala organ och kommundelsnämnder i
kommunerna. Bestämmelser därom anses dock böra införas i kommunallagen.
Regeringens förslag om att nämnderna för det specialreglerade området

UbU

1987/88:1 y

1 Riksdagen 1987188. 14 sami. Nrl y

skall bli fakultativa avvisas. Motionärerna anser att detta skulle möjliggöra
en centralisering av dessa nämnders funktioner, vilket skulle motverka
åsyftad strävan till decentralisering av beslutsfattandet i kommunerna.

I motion 1987/88:K4 (vpk) yrkande 6 föreslås att riksdagen avslår
regeringens förslag att nämnderna för de specialreglerade områdena blir
fakultativa. Vissa uppgifter bör inte utan vidare kunna överföras till lokala
nämnder. Avsaknaden av centrala nämnder kan vidare leda till ökad
koncentration av beslutsfattandet till kommunstyrelsen och ökad makt hos
dess administration. En upplösning av rättspraxis och olikheter i
nämndstrukturer mellan kommuner, vilket kan förväntas av förslaget, är
andra skäl till varför propositionen i denna del avstyrks.

Särskilt i folkrika eller till ytan stora kommuner med flera tätorter finns det
enligt motion 1987/88:K1 (fp) skäl att inrätta direktvalda beslutande
kommundelsfullmäktige. Målet bör vara - enligt motionärerna - att låta
kommundelsfullmäktige svara för fördelningen av resurser till alla de
områden där inte särskilda skäl gör en central bedömning nödvändig.
Lokalorganslagen bör äga fortsatt giltighet i avvaktan på en ny lagstiftning.
Mot denna bakgrund hemställs att förslaget till lokalnämndslag avslås av
riksdagen (yrkande 6).

Utbildningsutskottet har samma grundsyn som kommer till uttryck i såväl
propositionen som samtliga här behandlade motioner, nämligen att medborgarinflytandet
över den kommunala verksamheten bör utvecklas och stärkas.
Målet är att kommuninvånarna skall ges större delaktighet i den kommunala
beslutsprocessen. Därmed skall de också kunna ta ett större ansvar för
gemensamma angelägenheter.

En förutsättning för medborgarnas ökade delaktighet i den kommunala
verksamheten är i flertalet fall att den statliga detaljstyrningen minskar. På
vissa områden har emellertid centralt fastställda regler ett värde för att
upprätthålla vissa kvalitetskrav. På utbildningsområdet tar sig detta uttryck i
bestämmelser med syfte att hävda kravet på likvärdig utbildning med hög
kvalitet i olika delar av landet och för alla elever (jfr UbU 1985/86:14, rskr.
1985/86:203).

Utbildningsutskottet vill erinra om att det inom den offentliga sektorn för
närvarande pågår ett omfattande arbete i syfte att finna former för en ökad
decentralisering av uppgifter och ansvar inom den kommunala sektorn.
Utbildningsutskottet vill peka på det beredningsarbete som för närvarande
sker i den s.k. kommunallagsgruppen (C 1986:A) och vars resultat skall
redovisas under första halvåret år 1988. Vidare vill utskottet erinra om den
försöksverksamhet som regleras enligt den s.k. frikommunlagen (1984:382,
ändrad senast 1986:97). Nio primärkommuner och tre landstingskommuner
bedriver t.o.m. år 1988 försöksverksamhet med en annan nämndorganisation
än den som föreskrivs i lag eller annan författning. Denna försöksverksamhet,
som inom kort skall utvärderas, innebär en längre gående decentralisering
än vad regeringens förslag till lokalnämndslag medger.

Hur långt en decentralisering av beslutsfattandet inom kommunerna skall
föras fr.o.m. den 1 januari 1988 råder det, som framgår av motionerna,
tvekan om. Mot denna bakgrund kan det finnas skäl att avvakta den
utvärdering av frikommunförsöken som skall komma till stånd i anslutning

UbU 1987/88:1 y

2

till att dessa försök avslutats med utgången av år 1988. Till bilden hör att till
utbildningsdepartementet är knuten en parlamentariskt sammansatt beredning
om statens styrning på skolområdet. Denna beredning har som ett
väsentligt uppdrag (jfr dir. 1987:16) att behandla frågor om en ändamålsenlig
delegering inom skolstyrelsens förvaltningsområde. Utskottet är därför av
den bestämda uppfattningen att man bör avvakta det resultat som denna
beredning kan komma fram till innan beslut fattas i fråga om skolstyrelsen
som obligatorisk specialreglerad nämnd.

Stockholm den 27 oktober 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp),
Birger Hagård (m), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kristina
Svensson (s) och Rinaldo Karlsson (s).

Avvikande mening

Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lars Svensson, Barbro Nilsson, Margareta
Hemmingsson, Kristina Svensson och Rinaldo Karlsson (alla s) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utbildningsutskottet
vill” och på s. 3 slutar med ”specialreglerad nämnd” bort ha följande
lydelse.

Utbildningsutskottet anser att möjligheterna för kommunerna att inom
ramen för en statlig målstyrning organisera sin verksamhet bör öka. Enligt
gällande lokalorganslag föreligger det vissa hinder för en sådan utveckling på
det kommunala planet. Förslaget till lokalnämndslag innebär att de kommuner
som har goda geografiska och strukturella förutsättningar att decentralisera
nämndarbetet nu får möjlighet att finna nya former för att organisera
den kommunala verksamheten. Utbildningsutskottet vill emellertid därvid
att särskild vikt fästs vid vad som i propositionen anförts dels på s. 39: ”Jag
vill dock stryka under att kommunerna även utan uttryckligt lagstöd endast
bör till lokala nämnder decentralisera sådana specialreglerade uppgifter som
lämpar sig för handläggning av lokala nämnder. Grundtanken med lokala
nämnder med en kommundel som arbetsområde står givetvis fast. Samordnande
eller övergripande uppgifter som rör hela kommunen bör därför i
princip inte läggas ut på en lokal nämnd”, dels ock på s. 43: ”Jag förutsätter
således att det även i kommuner med decentraliserad nämndverksamhet i
regel finns behov av förtroendemannaorgan på central nivå vid sidan av
kommunstyrelsen. Jag utgår från att detta särskilt bör gälla sakområden där
likartad bedömning och tillämpning över hela kommunen är nödvändig till
följd av de nationella mål som uppställts för verksamheten såsom är fallet

UbU 1987/88:1 y

3

inom t.ex. socialtjänstens, utbildningens, miljö- och hälsoskyddets samt
byggnadslagstiftningens områden. ”

Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att konstitutionsutskottet
tillstyrker proposition 1986/87:91 i den del som avser lokalnämndslag.

UbU 1987/88:1 y

gotab Stockholm 1987 13865

4