om vissa alkoholpolitiska frågor

Yttrande 1987/88:SoU1y

Socialutskottets yttrande
1987/88:1 y

om vissa alkoholpolitiska frågor

SoU

1987/88:1 y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över ett antal till
skatteutskottet hänvisade motioner på alkoholpolitikens område. Det gäller
motionerna 1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) yrkande 5, såvitt avser
höjning av skatten på spritdrycker, vin och starköl, 1986/87:Sk801 av Bo
Hammar (vpk) och Tommy Franzén (vpk), 1986/87:Sk802 av Sten Andersson
i Malmö (m), 1986/87:Sk803 av Börje Stensson (fp) och Olle Grahn (fp),
1986/87 :Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), 1986/87: Sk805
av Marianne Karlsson (c), 1986/87:Sk808 av andre vice talman Karl Erik
Eriksson (fp) och Margareta Andrén (fp), 1986/87:Sk809 av Bengt Westerberg
m.fl. (fp), 1986/87:Sk810 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c),
1986/87:Sk811 av Marianne Karlsson (c), såvitt avser avgifter för inköp av
alkohol, 1986/87:Sk812 av Knut Billing (m) och Görel Bohlin (m), 1986/
87:Sk813 av Barbro Nilsson m. fl. (s), 1986/87:Sk814av Barbro Nilsson m. fl.
(s), 1986/87:Sk815 av Lennart Brunander (c) och Kjell A. Mattsson (c),
1986/87:Sk816 av Göran Magnusson m. fl. (s), 1986/87:Sk817 av Bo Lundgren
m. fl. (m), 1986/87:Sk818 av Jan Sandberg (m), 1986/87:Sk819 av Rune
Thorén (c) och Ivar Franzén (c), 1986/87:Sk820 av förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m), 1986/87:Sk821 av Oskar Lindkvist m.fl. (s, c),
1986/87:Sk822 av Ulla Orring m. fl. (fp), 1986/87:Sk823 av Göran Magnusson
m. fl. (s), 1986/87:Sk824 av Gudrun Norberg (fp) och Margareta Andrén
(fp), 1986/87:Sk825 av Knut Wachtmeister (m), 1986/87:Sk826 av Christer
Eirefelt (fp), 1986/87:Sk827 av Erik Holmkvist (m), 1986/87:Sk828 av Alf
Svensson (c), 1986/87:Sk829 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp, c,
vpk), 1986/87:Sk830 av Elver Jonsson (fp) och Olle Grahn (fp), 1986/
87:Sk831 av Karin Ahrland (fp) och Bo Lundgren (m), 1986/87:Sk832 av Ulla
Tillander (c) och Gunilla André (c) och 1986/87:So239 av Lennart Alsén (fp),
yrkande 1.

Motionerna berör frågor om allmänna alkoholpolitiska åtgärder, åldersgränser,
alkoholhaltiga preparat, snabbvin, hembränning, skattefri införsel
och försäljning, reglerna om försäljning och servering av alkohol, samt
beskattningen av alkoholdrycker.

Flertalet av de frågor som tas upp i motionerna har behandlats i
socialutskottets yttrande SoU 1986/87:2 y om vissa alkoholpolitiska frågor
vari även lämnades en utförlig bakgrundsredovisning. I det följande hänvisas
i stor utsträckning till det nämnda yttrandet.

1 Riksdagen 1987188.12 sami. Nr 1 y

Utskottet

SoU 1987/88:1 y

Konsumtionsutvecklingen

Alkoholförsäljningen brukar mätas omräknad i liter ren alkohol per invånare
15 år och däröver. I mätningen ingår Systembolagets försäljning, försäljning
av starköl till restauranger och försäljningen av öl klass II.

Under åren 1977-1984 minskade alkoholförsäljningen med drygt 20 %.
Efter att ha varit ungefär oförändrad under 1985 ökade dock försäljningen
under 1986 med 4,5 %. Starkölet ökade mest, med 13,2 %.

När konsumtionen var som störst, 1976, uppgick helårskonsumtionen mätt
i ren alkohol till 7,7 liter. Försäljningen minskade sedan så att konsumtionen

1984 stannade vid 6,01 liter. Konsumtionen första halvåret var då 2,86 liter.

1985 och 1986 ökade helårskonsumtionen till 6,07 liter resp. 6,34 liter.
Enligt uppgifter från socialstyrelsen har emellertid försäljningen ånyo

minskat från 2,93 liter mätt i ren alkohol första halvåret 1986 till 2,89 liter
första halvåret 1987. Detta motsvarar en procentuell minskning med 1,6 %.

Enligt samma uppgifter minskade försäljningen - räknat i liter försålda
drycker - av spritdrycker under första halvåret 1987 med 6,3 % till 2,85 liter
per invånare 15 år och däröver. Försäljningen av spritdrycker till restauranger
minskade med 10,5 % och i övrigt med 6,1 %. Vinförsäljningen minskade
med 1,9 % under första halvåret. Minskningen var särskilt stor för starkvin,

8.3 %. Även vinförsäljningen till restaurangerna minskade. I detta fall med
5 %. Minskningen i detaljhandeln var 1,6 %.

Försäljningen av starköl ökade däremot under första halvåret med 7,7 %.
På detaljhandelsidan utgjorde ökningen 3,8 %. Försäljningen till restauranger
ökade med 18,4 %. Ölförsäljningen (klass II) ökade med 2,4 %,
medan försäljningen av lättöl minskade med 2,0 %.

Det kan också anmärkas att enligt Systembolagets statistik för första
halvåret i år försäljningen av alkoholfria drycker ökade med 10,1 %.
Spritdryckernas andel av försäljningen mätt i ren alkohol minskade från

40.3 % till 38,3 %. Vinets andel minskade från 28 % till 27,8 %. Starkölets
andel av försäljningen ökade från 15,2 % till 16,6 %. Även ölets (klass II)
andel ökade.

Hittills i år (från mitten av december till mitten av augusti) har konsumentprisindex
stigit med 3,5 %. Priset på spritdrycker ökade med 11,6 % första
halvåret i år, eller med 7,8 % i reala priser. Motsvarande reala prisökningar
för vin och starköl var 6,4 % resp. 5,6 %.

Ungdomars drogvanor undersöks bl. a. genom des. k. skolungdomsundersökningarna
och vid mönstring inför värnplikten. Undersökningen 1986 av
drogvanorna i årskurs 9 visar att ungdomarnas konsumtion är lika hög som
tidigare år.

Andelen inskrivningsskyldiga som känner sig berusade någon gång i
veckan har sjunkit från 6,1 % år 1985 till 5,3 % år 1986. År 1977 var andelen

20 %.

Andelen värnpliktiga som uppger att de aldrig är berusade har minskat
obetydligt, från 15,9 % år 1985 till 15,7 % år 1986. Andelen var högst år
1983, då 18 % uppgav att de aldrig drack sig berusade.

Starköl och sprit är de drycker som oftast används i berusningssyfte.
Andelen som under 1980-talet uppgav att de brukar berusa sig på sprit låg
hela tiden omkring 50 %, medan motsvarande uppgift för starköl ökade från
51 % år 1981 till 63 % år 1986. Nästan var tionde inskriven uppgav att de
brukar berusa sig på ”hembränt” eller denaturerad sprit, medan något färre
uppgav snabbvin eller annat hemgjort vin som berusningsdryck.

Sifos ungdomsundersökning i början av 1986 visade att alkoholkonsumtionen
bland 12-25-åringar var något högre än i motsvarande undersökning året
före och att en nedåtgående trend därmed brutits. Den studie som gjordes i
början av 1987 visar ungefär samma nivå som 1986.

Uppföljningen av alkoholpolitiken

Socialstyrelsen har som central myndighet ett övergripande ansvar för
insatser på drogområdet. Socialstyrelsen har bl. a. i år i rapporten Alkohol
och sjukvård (Socialstyrelsen redovisar 1987:5) presenterat ett underlag för
hälsopolitiska program för att tidigt upptäcka och ta hand om patienter med
hög alkoholkonsumtion. Avsikten är att man inom primärvården skall kunna
utarbeta lokala program i nämnda syfte.

Folkrörelserna spelar en viktig roll på området. Samarbetet med dem sker
dels inom Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN),
dels genom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet) som är
knutet till regeringen.

Socialutskottet uttalade förra året att det alkohol- och narkotikapolitiska
rådets roll som initiativtagare på drogområdet varit mera oklar och inte
manifesterat sig i form av några formliga förslag från rådets sida. Utskottet
framhöll att det är synnerligen angeläget att det finns ett organ på
drogområdet som på ett effektivt sätt följer händelseutvecklingen och snabbt
kan föreslå regeringen lämpliga åtgärder. Regeringen borde överväga om det
alkohol- och narkotikapolitiska rådet kunde få den ledande och pådrivande
roll som utskottet efterlyst. I annat fall borde andra organisationsformer
övervägas för att effektivisera och samordna samhällets alkoholpolitik (SoU
1986/87:2 y, s. 31).

Regeringen beslutade härefter hösten 1986 att en särskild beredningsgrupp
skulle inrättas inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet för att
utveckla opinionsbildningen mot alkohol och droger, och i samband därmed
tillkallades en ny ordförande i rådet. I beredningsgruppen, som benämns
Beredningsgruppen för opinionsbildning mot alkohol och narkotika (BOMAN),
ingår representanter för rådet samt ledamöter som har särskild insikt
i ungdomars situation och kunskap om olika opinionsbildande insatsers
betydelse för ungdomars beteende. Syftet med förändringarna är att
intensifiera och utveckla de opinionsbildande insatserna och att effektivisera
arbetet, bl. a. genom en ökad samverkan mellan olika myndigheter och
organisationer. Regeringen har utfärdat särskilda riktlinjer enligt vilka
insatserna skall ha sin utgångspunkt i ungdomarnas levnadsvillkor och
värderingar. Beredningsgruppen skall också uppmärksamma olika vuxengrupper
i sitt arbete, särskilt då vuxna i ungdomarnas närhet. Bland särskilda
frågor som bör tas upp nämns det fortsatta arbetet med att skapa drogfria

SoU 1987/88:1 y

3

miljöer, kopplingen mellan våld och missbruk och den oregistrerade
konsumtionen (av hembränt m. m.). Avsikten är att arbetet skall slutföras
före sommaren 1988. Beredningsgruppen skall kontinuerligt redovisa sitt
arbete i rådet och löpande lämna förslag till socialdepartementet om behovet
av insatser.

Beredningsgruppen har tagit ett initiativ för att öka medvetenheten hos
ungdomen om alkoholens skadeverkningar. Satsningen, som inleds under
hösten i år med en annons- och affischkampanj, riktar sig till ungdomar i de
övre tonåren. Ungdomarna skall bl. a. nås i gymnasieskolorna, på militära
förband och på arbetsplatserna. Ungdomsförbund och studieförbund skall
engageras i informationsarbetet. Kampanjen genomförs i samarbete med
bl. a. socialstyrelsen och Systembolaget.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis peka på att den oroande ökning av alkoholkonsumtionen
som kunde skönjas förra året inte tycks ha fortsatt, utan kurvan
har ånyo kunnat vändas nedåt. Konsumtionen är dock fortfarande högre än
åren 1984-1985. Inte minst det fortsatt höga alkoholmissbruket bland
ungdomar inger oro. Ansträngningarna att minska alkoholkonsumtionen
måste därför intensifieras om det av Världshälsoorganisationen uppställda
målet om en konsumtionsminskning med 25 % från år 1984 till år 2000 skall
kunna uppnås.

Ett flertal motioner tar upp frågan om olika alkoholrestriktioner, såsom
inköpsbegränsningoch registrering. Det gäller motion Sk819 av Rune Thorén
och Ivar Franzén (båda c) yrkande 2, motion Sk828 av Alf Svensson (c)
yrkande 1, motion Sk811 av Marianne Karlsson (c) yrkande 2. Aven i motion
Sk809 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1 berörs hithörande frågor.

När det gäller inköpsbegränsningar är det som skatteutskottet tidigare
påpekat en påtaglig risk att svårigheterna med en alkoholransonering skapar
negativa attityder mot alkoholpolitiska strävanden över lag. Socialutskottet
har för sin del framhållit som angeläget att inte ge underlag för en sådan
negativ opinionsbildning. Alkoholpolitiken måste, som utskottet anförde
förra året, ses som en gemensam strävan, grundad på väl belagd medicinsk
och social erfarenhet, inte som krångel och onödig kontroll. Därför kan inte
utskottet nu ställa sig bakom förslag om en allmän inköpsbegränsning. Det är
i första hand en fortsatt målmedveten upplysnings- och opinionsbildningsverksamhet
som behövs. Utskottet avstyrker således de motionsförslag som
syftar till att nu införa olika former av inköpsbegränsningar eller registrering.

I motion Sk819 av Rune Thorén och Ivar Franzén (båda c) yrkandena I och 3
föreslås att en alkoholkommission tillsätts.

Utskottet efterlyste förra hösten en effektivisering av den centrala
ledningen av samhällets alkoholpolitik. Regeringen vidtog härefter vissa
förändringar inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet),
avsedda att förstärka rådets roll som initiativtagare och pådrivande kraft.
Bl. a. beslutades att en särskild beredningsgrupp, den s. k. BOMAN -

SoU 1987/88:1 y

4

gruppen, skulle inrättas inom rådet för att utveckla opinionsbildningen mot
droger.

Det är enligt utskottets mening för tidigt att avgöra om AN-rådet i sin nya
form kan få den ledande och pådrivande roll som krävs för en effektiv och
samordnad alkoholpolitik. Utskottet vill emellertid understryka vikten av ett
fortsatt intensifierat arbete på drogområdet. Utskottet utgår från att rådet tar
de initiativ som krävs för att säkerställa en fortsatt minskning av totalkonsumtionen
av alkohol.

Önskemålet om en alkoholkommission får anses tillgodosett genom det
anförda.

I motion Sk814 av Barbro Nilsson m.fl. (s) framhålls det nödvändiga i att de
statliga företagen på alkoholområdet är lojala med den av riksdagen
beslutade alkoholpolitiken. Motionärerna anför bl. a. att Vin- & Spritcentralen
och Pripps kringgår reklamförbudet genom pressträffar och marknadsföring
av såväl lättöl som annat öl under samma namn.

Socialutskottet anser det för sin del självklart att de statliga företagen på
alkoholområdet följer den av staten fastställda alkoholpolitiken. Utskottet
utgår från att regeringen är medveten om behovet av ett konsekvent
handlande från statens sida.

En sänkt åldersgräns från 20 till 18 år för inköp på Systembolaget föreslås i
motion Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m) och motion Sk818 av Jan
Sandberg (m).

Utskottet har tidigare uttalat att en sänkt inköpsålder skulle motverka de
alkoholpolitiska strävandena att begränsa ungdomars tillgång till alkohol och
har dessutom understrukit vikten av att upprätthålla den nuvarande 20-årsgränsen genom beslutsamma åtgärder mot langning till ungdomar i lägre
åldrar. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således motionsförslaget.

I motion Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkande 2 och motion Sk809 av
Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 begärs åtgärder mot missbruk av
teknisk sprit.

För försäljningen av alkoholhaltiga preparat gäller samma regler som för
handel i allmänhet med det undantaget att preparaten inte får säljas om det
finns särskild anledning att anta att varan skall användas i berusningssyfte
[7 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat]. En viss skärpning av bestämmelsen föreslås i alkoholhandelsutredningens
slutbetänkande Handel med teknisk sprit m. m. (SOU 1986:35).
Utredningens förslag övervägs fortfarande inom regeringskansliet.

Alkoholhaltiga preparat skall i princip vara denaturerade, dvs. ämnen
skall tillsättas för att förhindra missbruk. För en vidare redogörelse för
vidtagna åtgärder m. m. rörande alkoholhaltiga preparat hänvisas till förra
årets yttrande (SoU 1986/87:2 y s. 14 f.).

Socialutskottet ser allvarligt på missbruket av T-röd och liknande preparat.
Problemet är visserligen komplicerat med hänsyn till att teknisk sprit har
ett brett användningsområde och att fullgoda ersättningsmedel ännu inte
finns. Utskottet anser det emellertid nödvändigt med ytterligare åtgärder,

SoU 1987/88:1 y

5

bl. a. i fråga om hanteringen på försäljningsställena, och när det gäller
utvecklingen av ersättningsmedel som inte är baserade på sprit. Detta gäller
oberoende av när ställningstagande kan ske till alkoholhandelsutredningens
förslag. Det ankommer i första hand på socialstyrelsen att bevaka och driva
på utvecklingen på området. Utskottet förutsätter att styrelsen kommer att
ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet. Motionerna avstyrks med
hänvisning till det anförda.

I motion Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkande 1 begärs förbud mot
tillverkning och försäljning av snabbvinsatser. Begränsningar i handeln krävs
i motion Sk822 av Ulla Orring m. fl. (fp) och motion Sk830 av Elver Jonsson
och Olle Grahn (båda fp).

När frågan tidigare behandlats i riksdagen har konstaterats att svårigheter
föreligger att med bibehållen rätt till hemtillverkning av vin förbjuda
saluförandet av vinsatser. Problemen sammanhänger bl. a. med att de
ingredienser som ingår i snabbvin kan köpas separat. Man har inte heller
ansett det som en framkomlig väg att försöka genomföra en beskattning av
snabbvinerna. Samtidigt råder allmän enighet om att hemtillverkning av vin i
många fall innebär avsevärda problem från alkoholpolitisk synpunkt och om
att saluföringen av snabbvinsatser ter sig stötande i flera hänseenden.
Skatteutskottet erinrade emellertid förra året om att det inte är tillåtet att
rikta marknadsföringen av vinsatser till ungdomar under 20 år och om att
aikoholhandelsutredningen föreslagit att man genom frivilliga överenskommelser
söker få till stånd en ytterligare begränsning eller nedtoning av
marknadsföringen (SkU 1986/87:4 s. 12). Man ansåg att kommande ställningstaganden
till utredningsförslaget borde avvaktas och utgick också från
att förhållandena på detta område skulle komma att uppmärksammas i
arbetet inom AN-rådet.

Socialutskottet ansluter sig till skatteutskottets bedömning och anser
sålunda inte att det för närvarande finns skäl för åtgärder från riksdagens sida
i frågan.

I motion Sk824 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (båda fp) begärs
en skärpt lagstiftning mot hembränning. Motionärerna vill även att den
opinionsbildande beredningsgruppen inom AN-rådet angriper hembränningen.
Hembränningen uppmärksammas även i motion Sk809 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp).

Utskottet vill erinra om att aikoholhandelsutredningen föreslagit att
reglerna för hantering av aktivt kol skärps, eftersom kolet ofta används för
rening vid olovlig tillverkning av sprit. Utredningsförslaget bereds fortfarande
inom regeringskansliet.

Utskottet ser liksom motionärerna allvarligt på hembränning och utgår
från att frågan om skärpta regler övervägs.

Av regeringens riktlinjer för AN-rådets arbete framgår att den oregistrerade
konsumtionen av alkohol (av hembränt m. m.) är en fråga för rådet. Något
riksdagens uttalande kan inte anses erforderligt.

I motion Sk817 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en ny skatteklass för öl av
mellanölstyp. Även i motion Sk80J av Bo Hammar och Tommy Franzén

SoU 1987/88:1 y

6

(båda vpk) hemställs om en ny skatteklass för öl av mellanölstyp. Enligt den
senare motionen skall det nya ölet emellertid endast få säljas på Systembolaget.

Socialutskottet anförde beträffande återinförande av mellanöl i yttrande
Soli 1984/85: ly (s. 9) att när mellanölet förbjöds från den 1 juli 1977 det helt
avgörande argumentet härför var ungdomens missbruk av mellanöl. Mellanölet
hade visat sig vara en inkörsport för alkoholkonsumtion i allt lägre
åldrar. Enligt utskottets mening talade de alkoholpolitiska skälen fortfarande
mycket starkt mot att tillåta allmän försäljning av mellanöl.

Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därför motion Sk817
(m). Inte heller kan utskottet tillstyrka förslaget i motion Sk801 (vpk) om
försäljning av mellanöl på Systembolaget.

Takten på prishöjningarna tas främst upp i motion Sk803 av Börje Stensson
och Olle Grahn (båda fp) yrkande 2, motion Sk809 av Bengt Westerberg m. fl.
(fp) yrkande 3, motion Sk816 av Göran Magnusson m.fl. (i), motion Sk828
av Alf Svensson (c) yrkande 3 och motion Sk832 av Ulla Tillander och Gunilla
André (båda c).

När det gäller beskattningsfrågorna innebär 1977 års alkoholpolitiska
beslut att prismekanismen bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt
instrument i syfte inte endast att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker
utan också att styra konsumtionen över till de svagare dryckerna.
Enligt dessa riktlinjer måste därför priserna på alkoholdrycker vara höga och
följa med i den allmänna prisutvecklingen.

Skatterna på alkoholdrycker höjdes senast den 1 januari 1987. Priset på
spritdrycker höjdes med drygt 11 % och priset på viner och starköl med
närmare 6 % (prop. 1986/87:66, SkU 1986/87:18).

Vid behandlingen av alkoholpolitiska motioner förra hösten konstaterade
socialutskottet att alkoholpriserna släpat efter den allmänna prisutvecklingen
och uttalade att det vore önskvärt med mer kontinuerliga höjningar av
alkoholpriserna för att undvika dramatiska förändringar (SoU 1986/87:2 y
s. 30). Även skatteutskottet ansåg att justeringar av beskattningen i fortsättningen
borde genomföras med kortare intervall (SkU 1986/87:4 s. 10).

Utskottet vill nu tillägga följande.

Beskattningen är ett centralt alkoholpolitiskt instrument, som måste
kunna nyttjas så att det ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. Andra
hänsyn än rent alkoholpolitiska bör principiellt inte få influera på reglernas
utformning eller på takten i prishöjningarna. En självklar utgångspunkt
måste vara att prishöjningarna minst skall motsvara höjningen av den
allmänna prisnivån. Höjningarna bör dessutom företas med relativt korta
tidsintervall. Det är en angelägen uppgift för AN-rådet att diskutera
utformningen av alkoholbeskattningen mot bakgrund av det övergripande
målet om en 25-procentig minskning av totalkonsumtionen som riksdagen
tidigare ställt sig bakom. Utskottet förutsätter att rådet tar de initiativ till
förändringar som dess överväganden kan ge anledning till.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionerna inte
påkallar något initiativ av riksdagen.

SoU 1987/88:1 y

7

Vad som i övrigt anförs i de remitterade motionerna föranleder inget
uttalande från socialutskottets sida.

Stockholm den 27 oktober 1987

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s),
Göte Jonsson (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Anita Persson (s),
Gunnar Ström (s), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk). Claes
Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).

SoU 1987/88:1

gotab Stockholm 1987 13846