yttr 1987/88 sku8y y
Yttrande 1987/88:sku8y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Skatteutskottets yttrande
1987/88:8 y gg
V
om vissa sjöfartspolitiska åtgärder SkU
1987/88:8 y
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens
proposition 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder jämte motioner.
Skatteutskottet har tidigare överlämnat motionerna Sk403 av Martin
Olsson (c) och Sk486 av Alf Svensson (c) till trafikutskottet.
Skatteutskottet får anföra följande.
Riksdagen har under hösten 1987 beslutat begära att regeringen lägger
fram förslag till åtgärder som syftar till att bibehålla en svenskflaggad
handelsflotta av rimlig omfattning.
1 proposition 1987/88:129 föreslår regeringen åtgärder som syftar till att
reducera bemanningskostnaderna för svenska handelsfartyg i fjärrfart till
den nivå som gäller för utländska fartyg under det s.k. internationaliseringsavtalet.
De åtgärder regeringen föreslår är dels ett särskilt statsbidrag till
svenska rederier som har anställda ombord på svenska handelsfartyg i
fjärrfart, dels en befrielse från sjömansskatten vid tjänstgöring ombord på
sådana fartyg. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen anvisar
medel till statsbidraget. När det gäller skattebefrielse anförs att ett förslag
inte kan läggas fram nu eftersom de tekniska frågorna kräver ytterligare
överväganden. Utgångspunkten för det fortsatta beredningsarbetet är att
skattebefrielsen skall gälla fr.o.m. inkomståret 1989. Riksdagen bereds i
denna del tillfälle att ta del av vad som anförs.
I motionerna T65 av Ingemar Eliasson m.fl.-(fp), T89 av Carl Bildt m.fl. (m),
T103 av Anna Wohlin-Andersson (c), T106 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp),
T602 av Anna Wohlin-Andersson m.fl (c), T610 av Sonja Rembo (m), T612
av Erling Bager och Lennart Alsén (fp) och Sk486 av Alf Svensson (c)
framställs dels yrkanden om att sjömansskatten skall lindras eller slopas, dels
yrkanden om utvidgade möjligheter att använda de allmänna investeringsfonderna
för investeringar i nya och begagnade fartyg.
Enligt utskottet bör regeringens förslag om en befrielse från sjömansskatten
nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför de motionsyrkanden som går ut
på en befrielse från eller en lindring i sjömansbeskattningen.
När det gäller de allmänna investeringsfonderna får dessa användas för
underhåll, reparation, ombyggnad eller avskrivning av fartyg. Fonderna får
emellertid inte tas i anspråk för begagnade fartyg. Anledningen är dels att 1
1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 8 y
> V J» ij t
fondernas primära syfte är att ge företagen möjligheter att under goda ar
avsätta viss del av sina vinster för att bygga upp ett kapital som i sämre tider
kan användas för investeringar, dels att en utvidgning till begagnade
inventarier medför en risk för missbruk. Enligt utskottet bör denna
begränsning kvarstå. Utskottet avstyrker med det anförda motionsyrkandena
om ändrade regler för ianspråkstagande av de allmänna investeringsfonderna.
i ' ' -
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet således motionerna T65 yrkande
20, T89 yrkande 19, T103 yrkande 2, T106 yrkande 2 och 5, T602 yrkande 8,
T610 yrkande 2 och 5, T612 och Sk486.
I motion T610 yrkande 4 framhåller Sonja Rembo (m) att det är angeläget att
upphäva de negativa konsekvenserna av 1973 års regler om begränsning i
möjligheterna att göra avdrag för underskott i bl.a. partrederier. Sonja
Rembo yrkar att riksdagen begär en översyn av dessa regler.
Partrederi föreligger när flera gemensamt driver sjöfart med eget fartyg.
Den civilrättsliga regleringen finns i sjölagen (1891:35 s. 1). Partrederierna
taxeras inte utan deras inkomst beskattas hos delägarna med utgångspunkt i
ett belopp som svarar mot vars och ens andel av rederiets inkomst. År 1973
infördes särskilda regler för att hindra skatteflykt bl. a. genom kontraktsavskrivning.
Fysiska personer och fåmansbolag får enligt dessa regler inte
utnyttja underskott till följd av kontraktsavskrivning mot annan inkomst än
inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Detsamma gäller i fråga om
underskott som uppkommit på grund av avskrivning med mer än 10 % av
anskaffningsvärdet för fartyg eller 15 % av anskaffningsvärdet för luftfartyg.
Underskott som inte har kunnat utnyttjas under ett beskattningsår får
utnyttjas under en följande sexårsperiod. Begränsningsregeln tillämpas inte i
fråga om fiskeskepp eller kontrakt på fiskeskepp om den skattskyldige är
yrkesfiskare. Föreligger synnerliga skäl får regeringen medge undantag från
begränsningsregelns tillämpning.
Företagsskattekommittén (B 1979:13) lade i juni 1984 fram delbetänkandet
(SOU 1984:70) Staketmetoden, en njLmetod för beskattning av enskild
näringsverksamhet. I betänkandet föreslog kommittén en modell för beskattning
av näringsverksamhet som bygger på grundtanken att i verksamheten
uppkommen vinst (inkomst av näringsverksamhet) som näringsidkaren
låter vara kvar i verksamheten endast skall beskattas med en lågprocentig
proportionell statlig skatt. Vinst som näringsidkaren tar ut för att användas
för konsumtion eller annat privat ändamål (inkomst av eget företag) skall
däremot på vanligt sätt beskattas enligt den för fysiska personer gällande
progressiva skatteskalan. I den mån näringsidkaren skjuter till medel för att
täcka underskott i verksamheten skall näringsidkaren ha rätt att göra ett
motsvarande allmänt avdrag i den egna självdeklarationen. Kommitténs
förslag är för närvarande föremål för överväganden i finansdepartementet.
Våren 1986 konstaterade utskottet när det gällde frågan om beskattningort
att partrederiernas akuta ekonomiska situation gjorde att staketmodellens
genomförande inte kunde avvaktas. Utskottet framhöll då i sitt betänkande
SkU 1985/86:28 s. 32 att det fanns anledning att överväga en mer generell rätt
till kvittning mellan kommunerna. Problemet har fått sin lösning genom att
SkU 1987/88:8 y
2
ali inkomst fr.o.m. 1988 års taxering beskattas i hemortskommunen.
Enligt utskottet finns det mot den angivna bakgrunden och med hänsyn till
de av regeringen föreslagna åtgärderna inte anledning att för närvarande
göra ändringar i 1973 års begränsningsregler. Utskottet avstyrker motion
T610 yrkande 4.
Slutligen yrkas i motion Sk403 av Martin Olsson (c) att sjömansskattereglerna
ändras så att avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats
kan erhållas.
Sjömansskatten är en definitiv källskatt och är i allmänhet lägre än skatten
på motsvarande landinkomst. Dess karaktär av definitiv källskatt medför
fördelar för såväl de skattskyldiga som myndigheterna. Detta gör enligt
utskottet att vissa skatteförmåner och en del ojämnheter i beskattningen bör
kunna accepteras. 1 finansdepartementet pågår dessutom för närvarande
arbete med en allmän förändring av sjömansbeskattningen (jfr prop.
1987/88:34, SkU 18). Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet även
motion Sk403.
Stockholm den 26 april 1988
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s)*, Karl-Anders Petersson (c),
Sverre Palm (s), Margit Gennser (m), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp),
Paul Lestander (vpk)* och Sylvia Lindgren (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Avvikande mening
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Leif
Olsson (fp) anför:
Den svenska sjöfartsnäringens hela existens är nu hotad som en följd av
regeringens underlåtenhet att vidta nödvändiga och snabba åtgärder. De
åtgärder som redovisas i propositionen avser endast bemanningskostnaderna,
och det råder dessutom osäkerhet om när en befrielse från sjömansskatt
kan börja gälla. Det finns enligt vår mening anledning att göra en förnyad
framställning till regeringen av innebörd att förslaget om en befrielse från
sjömansskatten bör läggas fram i så god tid att det kan gälla fr.o.m. den
1 januari 1989. Vidare föreslås i propositionen inte några åtgärder som syftar
till lindring i rederiernas kapitalkostnader. De svenska rederiernas negativa
ekonomiska utveckling har under ett flertal år omöjliggjort investeringar i
SkU 1987/88:8 y
3
nya fartyg, och rederierna har inte heller haft möjlighet att beställa billigt
andrahandstonnage vid lågkonjunkturerna. En förutsättning för att en
svensk handelsflotta av rimlig omfattning skall kunna bibehållas är därför att
investeringar i fartyg underlättas och stimuleras. Denna åtgärd utgör också
ett nödvändigt inslag i en långsiktig sjöfartspolitik. De allmänna investeringsfonderna
får enligt gällande regler endast tas i anspråk för nya fartyg. Enligt
vår mening bör denna begränsning nu tas bort. En lagändring som gör att de
allmänna investeringsfonderna kan tas i anspråk även för begagnade båtar
bör därför begäras. Vidare bör regeringen ges till känna behovet av en
skattepolitik som stimulerar till investeringar i fartyg. Slutligen anser vi att
riksdagen bör begära en översyn av 1973 års regler om begränsning av rätten
att göra avdrag för underskott i partrederi.
SkU 1987/88:8 y
i
gotab Stockholm 1988 15199
4
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.