yttr 1987/88 sku6y y

Yttrande 1987/88:sku6y

Skatteutskottets yttrande
1987/88:6 y

om lotterier (prop. 1987/88:141)

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1987/88:141 om ändring i lotterilagen (1982:1011), m.m., jämte dels
följande motioner som väckts med anledning av propositionen, nämligen
1987/88:Krl7 av Sten Andersson i Malmö och Ewy Möller (m), 1987/88:Krl8
av Karin Israelsson (c), 1987/88:Krl9 av Elver Jonsson och Bengt Harding
Olson (fp), 1987/88:Kr20 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), 1987/88:Kr21 av
Bo Lundgren m.fl. (m), 1987/88:Kr22 av Alf Svensson (c), 1987/88:Kr23 av
Karl Boo m.fl. (c) och 1987/88:Kr24av Rune Backlund (c), dels följande motioner
från den allmänna motionstiden, nämligen 1987/88:Kr401 av Håkan
Stjernlöf (m), 1987/88:Kr404 av Alf Svensson (c) yrkande 1, 1987/88:Kr407
av Sten Andersson i Malmö (m), 1987/88:Kr409 av Karl Boo m.fl. (c)
yrkandena 3 och 4, 1987/88:Kr411 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 2,
1987/88:Kr412 av Kjell-Arne Welin och Lars Sundin (fp), 1987/88:Kr417 av
Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 3-6 och 1987/88:Kr419 av Göthe Knutson
och Gullan Lindblad (m). Med anledning härav får skatteutskottet anföra
följande.

Omsättningen på spelmarknaden är i dag över 15 miljarder kronor.
Folkrörelsernas andel utgör ca 18 %, varav övervägande delen faller på
bingo. Deras möjligheter att anordna spel begränsar sig till lotterier med
vinster i form av varor, presentkort och - i fråga om rikslotterier -värdepapper. Tillstånd fordras utom i fråga om smärre lotterier i samband
med tillställningar av olika slag, och insatserna begränsar sig då till högst 2 kr.
På bingo utgår spelskatt med 5,5 % av omsättningen. Andra föreningslotterier
är fria från skatt.

Propositionen syftar till att ge folkrörelserna ökade möjligheter att skaffa
sig inkomster av lotterier och till att förenkla reglerna. Förslagen innebär
bl.a. att penningvinster på högst 500 kr. skall få förekomma i andra lotterier
än rikslotterier, och i bingo skall penningvinster på upp till ett halvt
basbelopp kunna tillåtas. Samtidigt förenklas administrationen i olika
hänseenden. Bl.a. läggs bingoskatten om så att den tas ut med 5,5 % av
tillståndsbeloppet sex månader efter den dag då tillståndet började gälla. För
närvarande sker redovisningen i tvåmånadersperioder med hänsyn till den
faktiska omsättningen. Vidare kan nämnas att skatten på bingo med enbart
varuvinster slopas.

SkU

1987/88:6 y

1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 6 y

I en motion yrkas avslag på propositionen i dess helhet med hänsyn till de
sociala vådor spelbegäret kan medföra. I övrigt skiljer sig motionerna från
propositionen genom att motionärerna vill tillförsäkra folkrörelserna eller
andra organisationer större inkomster från den totala spelmarknaden och
ytterligare vidga deras möjligheter att anordna spel av olika slag. En del av
motionerna berör också beskattningen av bingo.

Enligt utskottets mening finns det från de utgångspunkter som skatteutskottet
har att beakta inte något att erinra mot de lättnader som föreslås i
propositionen. Utskottet finner vidare att de lagstiftningsfrågor i övrigt som
nu kan anses aktuella berör skatteutskottets ämnesområde endast såvitt
avser bingo. Utskottet begränsar sig därför i det följande till de skattefrågor
som rör detta spel.

I motion Kr412 yrkas en utredning av idrottens ekonomiska förutsättningar
i syfte bl.a. att slopa bingoskatten och att ändra reglerna för spelet. Enligt
yrkande 6 i motion Kr417 bör bingoskatten slopas successivt. Enligt dessa
båda motioner bör penningvinster kunna förekomma i bingospelet.

Med de förslag som nu läggs fram i propositionen får de angivna kraven på
en översyn eller ändring av reglerna åtminstone delvis anses tillgodosedda.
Enligt utskottets mening fordrar dessa yrkanden inte någon särskild åtgärd
från riksdagens sida, och utskottet avstyrker alltså motionerna i dessa delar.

I motion Kr21 yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) att även bingospel med
penningvinster skattebefrias. Motionärerna anser att regeringens förslag inte
är tillräckligt långtgående och kritiserar även utformningen för att den
innebär att skatten skall betalas i förskott på belopp som inte behöver stå i
överensstämmelse med den faktiska omsättningen. Yrkandena 2 och 3 i
motionerna Kr20 av Jan-Erik Wikström m.fl. (m) och yrkande 6 i motion
Kr23 av Karl Boo m.fl. (c) innebär att skatten bör bestämmas till 3 % av
omsättningen och kunna erläggas i efterskott. Motionärerna åberopar bl.a.
att lotteriutredningen föreslagit att skatten borde slopas i överenstämmelse
med önskemål från såväl föreningar och serviceföretag som riksskatteverket
eller i vart fall sätts ned till 3 %.

Förslaget att slopa skatten på varubingo innebär att sådan bingo i
skattehänseende jämställs med annan bingo. Utskottet tillstyrker propositionen
i denna del.

Enligt propositionen kommer penningvinster upp till ett halvt basbelopp,
dvs. för närvarande 12 900 kr., att tillåtas i bingo. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att penningvinster med så höga belopp bör
beskattas oavsett i vilken spelform de förekommer. Enligt utskottets mening
bör utgångspunkten fortfarande vara att skatten sammanlagt bör motsvara
lotterivinstskatten, och skäl saknas att ompröva de beräkningar enligt vilka
skattesatsen då bör vara 5,5 %.

Utredningens förslag att slopa bingoskatten skall bl.a. ses mot bakgrund av
att bingospelet år 1986 omsatte 1 563 milj. kr., vilket motsvar 86 milj. kr. i
skatt, och att de administrativa svårigheterna med skatten enligt riksskatteverkets
uppfattning var stora jämfört med den förhållandevis låga skatteinkomsten.
Förslaget att tillåta penningvinster torde leda till att bingospelet
blir mer attraktivt. Utredningen har i sitt förslag utgått från att omsättningen
kommer att stiga med 30 %, vilket innebär att skatten med oförändrad

SkU 1987/88:6 y

2

skattesats skulle komma att överstiga 110 milj. kr. Med hänsyn härtill och till
de förenklingar i fråga om beräkningen och redovisningen av skatten som det
enligt utskottets mening är möjligt att genomföra kan det inte anses
motiverat att enbart av administrativa skäl slopa skatten. Även i övrigt
saknas enligt utskottets mening tillräckliga skäl för en sådan åtgärd.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena om skattefrihet
eller nedsättning av skattesatsen för bingo med penningvinster.

Förslaget i propositionen om att skatten skall utgå på tillståndsbeloppet i
stället för på omsättningen och att skatten skall betalas på en gång efter sex
månader medför betydande förenklingar av förfarandet, såväl för föreningarna
som för riksskatteverket. För föreningarnas del innebär förslaget också
vissa nackdelar, som dock inte bör överdrivas.

Bingotillstånden avser i allmänhet spel upp till en viss omsättning under ett
helt år, och förslaget att skatten skall betalas in på en gång efter ett halvår
innebär alltså att den till viss del skall erläggas i förskott. Beträffande
likviditetsaspekterna på denna fråga bör det framför allt framhållas att
skatten normalt sett utgör en så liten del av föreningarnas totala intäkter av
spelet att de ändrade betalningstiderna inte kan antas komma att medföra
nämnvärda påfrestningar. Det kan också nämnas att en del av de betalningar
som nu skall ske vid spelperiodens början senareläggs.

I normalfallet torde det inte heller föreligga några större svårigheter att
planera spelet på ett sådant sätt att den i tillståndet medgivna omsättningen
på spelet i allt väsentligt kan uppnås. Enligt vad utskottet erfarit förekommer
det sällan att föreningarna inte kan utnyttja speltillstånden fullt ut. Man bör
emellertid enligt utskottets mening inte helt bortse från att väsentliga
avvikelser kan tänkas förekomma i enskilda fall. För att undvika oskäliga
effekter, om omsättningen i något fall i praktiken blir väsentligt lägre än det
medgivna spelbeloppet, bör man alltså öppna en möjlighet att nedsätta
skatten. Regler i detta hänseende kan enligt utskottets uppfattning utformas
på ett sådant sätt att de administrativa vinsterna med de i propositionen
föreslagna förenklingarna inte går förlorade.

Det anförda innebär att skatten enligt utskottets mening i sådana fall bör
kunna sättas ned, om den skattskyldige ansöker härom hos beskattningsmyndigheten
(riksskatteverket). Som förutsättning för nedsättning bör gälla att
han visar att spelinsatserna inte uppgått till 75 % av spelintäkternas högsta
tillåtna värde enligt speltillståndet och att den faktiska omsättningen med
minst 20 000 kr. understigit det medgivna spelbeloppet. Skatten bör då
kunna sättas ned med 5,5 % av den del av det i bingotillståndet medgivna
spelbeloppet som den skattskyldige visar att han inte har utnyttjat.

Utskottets förslag tillgodoser till väsentlig del de i motionerna Ku20 och
Ku23 framställda yrkandena i vad avser beräkningen och betalningen av
skatten. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet desamma.

Reglerna om nedsättning kan exempelvis tas in i en ny 13 § i lagen
(1972:820) om skatt på spel och få följande innehåll:

13 § Den som är skattskyldig för bingospel enligt ett bingotillstånd vars
giltighet har löpt ut kan efter ansökan hos beskattningsmyndigheten få
nedsättning av skatten om han visar att spelintäkterna uppgått till mindre än
75 procent av det värde som spelinsatserna sammanlagt högst fick uppgå till

SkU 1987/88:6 y

3

enligt bingotillståndet och det ej utnyttjade spelbeloppet överstiger 20 000
kronor. Nedsättning medges med 5,5 procent av det ej utnyttjade beloppet.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter är tillämplig i fråga om förfarandet med
bingoskatten. Beslut enligt den föreslagna bestämmelsen bör enligt utskottets
mening anses som ett skattebeslut enligt den nu nämnda lagen.

Stockholm den 26 april 1987
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Kjell
Nordström (s), Margit Gennser (m), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp)
och Paul Lestander (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande meningar

1. Skatten på bingo

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Margit Gennser (m) anför:
Lotteriutredningen föreslog i första hand att bingospel skulle bli skattefritt
och i andra hand att varubingo skulle vara skattefritt och att skatt på
penningbingo skulle tas ut med 3 % av den faktiska omsättningen. I
motionerna riktas berättigad kritik mot att regeringen inte godtagit något av
utredningens förslag rörande penningbingo och mot att regeringen utformat
sitt förslag om en skatt på 5,5 % på ett sätt som kan ge märkliga effekter.
Skatt skall betalas i förskott på ett belopp som inte behöver stå i överensstämmelse
med den faktiska omsättningen. Därigenom försämras föreningarnas
likviditet, samtidigt som den effektiva skattesatsen kan komma att överstiga
5,5 %.

Riksskatteverket har framhållit de fördelar från administrativ synpunkt
som ett bingospel utan skatteplikt skulle innebära. Från statsfinansiell
synpunkt har frågan liten betydelse. Med hänsyn till de beaktansvärda skäl
som utredningen har anfört för sitt förslag ett slopa bingoskatten anser vi att
bingo bör vara helt skattefritt. Vi tillstyrker således motion Kr21 i denna
del.

Vi avstår från att i detta sammanhang gå in på de övriga frågor som tagits upp
i propositionen och motionerna.

SkU 1987/88:6 y

4

2. Skatten på bingo

SkU 1987/8^:6 y

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Leif
Olsson (fp) anför:

Det finns skäl att anta att penningvinster kommer att medföra en förnyelse
och ökat intresse för bingospel. En skattesats på 3 % torde därför vara
tillräcklig för att statens skatteintäkter av detta spel skall bli oförändrade. Vi
instämmer i förslagen i motionerna Kr20 och Kr23 om att skatten på bingo
med penningvinster skall bestämmas till 3 %.

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i reglerna för beräkningen och
betalningen av skatten. Dessa ändringar skulle - som framhålls i motionerna
- medföra nya olägenheter för föreningarna. Regeringens förslag innebär att
skatten skall betalas i förskott. Dessutom skall den beräknas på tillståndsbeloppet,
även om spelet i realiteten haft en väsentligt lägre omfattning. De
jämkningar som utskottet föreslår innebär att de värsta effekterna härav kan
undvikas, om föreningarna i efterhand kommer in med en särskild ansökan.
Även med utskottets förslag skulle dock väsentliga olägenheter komma att
kvarstå. Bl.a. skulle den av utskottet föreslagna skattesatsen 5,5 % på grund
av den nya tekniska utformningen innebära att den effektiva beskattningen
ofta blir högre, i vissa fall mer än 7 % av den faktiska omsättningen.

De kritiserade olägenheterna kan undvikas om skatten på sätt som föreslås
i motionerna Kr20 och Kr23 får beräknas på den faktiska omsättningen och
redovisas efter tillståndstidens slut. Motionärernas förslag innebär också den
förenklingen jämfört med nuvarande regler att man får en enda redovisning
efter spelperiodens slut i stället för löpande redovisningar varannan månad.
Vi tillstyrker därför motionerna Kr20 och Kr23 även i dessa delar.

Vi avstår från att i detta sammanhang gå in på de övriga frågor som tagits upp
i propositionen och motionerna.

5

t.b Stockholm 1988 15184