yttr 1987/88 sku5y y
Yttrande 1987/88:sku5y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Skatteutskottets yttrande
1987/88:5 y
om höjning av avgifterna på gödselmedel och SkU
bekämpningsmedel (prop. 1987/88:128) 1987/88:5 y
Till jordbruksutskottet
Regeringen föreslår i proposition 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket, m.m., bl.a. att de nuvarande avgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel skall fördubblas. I motion 1987/88:Jol3 av Sven Erik
Lorenzon m.fl. (m) yrkas dels avslag på propositionen i dessa delar (yrkande
8), dels att riksdagen belutar avskaffa avgifterna (yrkande 9). Jordbruksutskottet
har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och
motionen i dessa delar.
Under den allmänna motionstiden har även Carl Bildt m.fl (m) i yrkande 2
i motion Sk342, som hänvisats till skatteutskottet, yrkat att de berörda
avgifterna slopas. Skatteutskottet har tidigare beslutat överlämna motionen i
denna del till jordbruksutskottet.
Skatteutskottet får anföra följande.
Gödselmedelsavgiften regleras i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel.
Avgiftsplikten omfattar handelsgödsel med vissa undantag (gödselmedel
1 form av tabletter, pastiller e.d. eller i förpackningar om högst 10 kg).
Avgiften uppgår för närvarande till 30 öre per kg kväve och 60 öre per kg
fosfor i gödselmedlet, om andelen kväve resp. fosfor i gödselmedlet är minst
2 %.
Bekämpningsmedelsavgiften utgår enligt lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel. Med bekämpningsmedel avses ämnen eller beredningar
som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär
olägenhet eller annan jämförbar olägenhet, förorsakad av växter, djur,
bakterier eller virus. Som bekämpningsmedel anses dock inte varor, avsedda
att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar
vara. Även färger, fernissor och tjäror faller - med vissa undantag - utanför
beskattningen, liksom träskyddsmedel. Avgiften uppgår för närvarande till 4
kr. per kg verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Avgifterna, som infördes den 1 juli 1984, har till huvudsakligt syfte att
minska användningen av handelsgödsel och hälso- och miljöfarliga kemikalier.
I lagstiftningsärendet anförde skatteutskottet (SkU 1983/84:47) att
gödselmedelsavgiften borde medföra en bättre hushållning med sådana
medel och en stimulans till en ökad efterfrågan på från miljösynpunkt mindre
riskabla medel. Även beträffande bekämpningsmedel ansåg skatteutskottet
att man genom en avgiftsbeläggning borde kunna dämpa en ökning som
1 Riksdagen 1987188. ösarn!. Nr5 y
enligt utskottets mening medfört negativa miljöeffekter. Utskottet var
medvetet om risken av att en kvantitetsbaserad avgift kunde komma att styra
över användningen till ännu giftigare och effektivare medel. Redan en
minskad kvantitativ användning av hälsovådliga och miljöfarliga bekämpningsmedel
ansåg dock utskottet innebära en fördel. Utskottet förutsatte att
regeringen skulle följa utvecklingen på området och verkningarna av
avgiften och vid behov återkomma med förslag till åtgärder.
Riksdagen biföll utskottets hemställan i denna del. Vidare godkände
riksdagen en reservation vari uttalades att de influtna medlen borde
användas till utökade insatser i fråga om forskning, rådgivning och miljöförbättrande
åtgärder (rskr. 1983/84:383).
Den i den nu aktuella propositionen föreslagna höjningen av avgifterna
syftar till att åstadkomma en ytterligare minskning av användningen av
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Enligt propositionen kommer
vidare lämpligheten av den nuvarande konstruktionen av bekämpningsmedelsavgiften
att ses över. Beräkningen av de framtida avgiftsinkomsterna
är enligt propositionen behäftad med stor osäkerhet, men jordbruksministern
uppskattar att avgiftsinkomsterna under perioden 1988/89-1990/91 i
genomsnitt kommer att uppgå till 180-190 milj. kr. per år. Samtidigt föreslås
olika miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, avsedda att i sin helhet
finansieras med de ökade avgiftsinkomsterna.
Motionärerna bakom såväl motion Jol3 som Sk342 anser att de ifrågavarande
avgifterna är verkningslösa som ekonomiska styrmedel. Dessutom
innebär avgifterna en enligt deras mening olämplig beskattning av produktionsmedel.
Med hänsyn till att det från miljösynpunkt föreligger ett klart behov av en
ytterligare minskning av användningen av handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel finner utskottet att det är motiverat att höja avgifterna
till det dubbla. Det finns också anledning att företa den översyn av
utformningen av bekämpningsmedelsavgiften som ställts i utsikt i propositionen.
Genom avgiftshöjningen skapas vidare möjligheter att finansiera olika
angelägna åtgärder för att förbättra miljön inom jordbruket.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker samtliga
motionsyrkanden.
Stockholm den 21 april 1988
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s)*, Bruno Poromaa
(s)*, Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk)*, Sverre Palm (s),
Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c)*, Karl-Gösta
Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
SkU 1987/88:5 y
2
Avvikande meningar
SkU 1987/88:5 y
1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anför:
Vi anser att den komplicerade miljöproblematiken i samband med gödsling
och skadedjurs- och skadeväxtsbekämpning inte kan lösas genom att
avgiftsbelägga användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel, än
mindre genom att höja de redan nu utgående avgifterna. Vi vill betona att det
saknas vetenskapliga belägg för att näringsläckagets storlek skulle bero på
mängden tillförd näring och att flera tunga remissinstanser ställt sig skeptiska
till att avgiftshöjningar av den art som föreslagits skulle ha några positiva
effekter på miljön. Vi delar den i den ena motionen framförda uppfattningen
att avgifterna troligen saknar effekt som ekonomiskt styrmedel mot en lägre
intensitet.
De ifrågavarande avgifterna har karaktär av skatter och de beskattade
varorna utgör produktionsmedel för jordbrukaren. En sådan punktbeskattning
av produktionsmedel som det här är fråga om leder enligt vår
uppfattning till en felaktig resursanvändning från både företagets och
samhällets synpunkt och är därför oacceptabel.
Med hänsyn till det anförda anser vi att jordbruksutskottet bör tillstyrka
yrkande 2 i motion Sk342 och yrkande 9 i motion Jol3 att avskaffa avgifterna.
I andra hand anser vi att jordbruksutskottet bör tillstyrka yrkande 8 i motion
Jol3 så att avgifterna i vart fall inte höjs.
2. Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anför:
Endast under den förutsättningen att samtliga inkomster av avgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel - och vi menar då också den del som
härrör från förhöjningen - används till utökade insatser i fråga om sådan
forskning och rådgivning som kan främja en minskning av behovet och
användandet av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket samt
miljöförbättrande åtgärder är vi beredda att biträda förslaget i propositionen.
Särskilt bör man beakta arbetsmiljön för dem som hanterar preparaten.
Under förutsättning att det anförda beaktas tillstyrker vi propositionen
och avstyrker motionerna.
3
gotab Slockholm 1988 15154
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.