yttr 1987/88 sku3y y

Yttrande 1987/88:sku3y

Skatteutskottets yttrande
1987/88:3 y

om Sverige och den västeuropeiska integrationen Sku

(prop. 1987/88:66) 1987/88:3 y

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över proposition
1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen jämte
motioner.

1 propositionen begärs bl. a. riksdagens godkännande av vissa riktlinjer
som enligt regeringen bör ligga till grund för det fortsatta arbetet på att få till
stånd ett brett västeuropeiskt samarbete. Därutöver bereds riksdagen
tillfälle att ta del av regeringens överväganden på olika områden i fråga om
Sverige och den västeuropeiska integrationen. Utskottet begränsar sitt
yttrande till vad som i den senare delen anförs i fråga om tullar och skatter.

Propositionen och motionerna
Tullar

I propositionen betonas de institutionella problem som är förenade med ett
deltagande i en tullunion med EG. Enligt regeringens uppfattning bör
Sveriges ansträngningar i första hand inriktas på att på andra vägar söka
åstadkomma en så hög grad av likabehandling som möjligt på hela den
västeuropeiska marknaden. Det är också ett starkt svenskt önskemål att både
ursprungsreglerna och tillämpningen av dessa ytterligare förenklas.

Beträffande den pågående Uruguayrundan framhåller regeringen att
Sverige har förordat en allmän harmonisering av GATT-ländernas tullar så
att höga tullar sänks mer än låga tullar. På sikt bedöms en sådan
harmonisering minska behovet av ursprungsregler och underlätta det
fortsatta arbetet att förenkla reglerna.

Carl Bildt m. fl. (m) begär i motion U7 ett tillkännagivande om att Sverige
bör arbeta för en tullunion mellan EFTA-länderna och EG, samt, intill så har
skett, en sådan harmonisering av tullagstiftning och tullsatser att ursprungskontrollen
kan förenklas eller göras onödig. Motionärerna begär vidare att
Sverige under de pågående GATT-förhandlingarna kräver att GATT-avtalet
upprätthålls i alla hänseenden och att alla tariffära och icke tariffära
handelshinder avvecklas.

Bengt Westerberg m. fl. (fp) ställer i motion U6 inget särskilt yrkande
angående tullar. Motionärerna delar regeringens uppfattning att vi skall gå

1 Riksdagen 1987/88.6 sami. Nr3 y

vidare i det nordiska samarbetet, stärka EFTA och bredda och fördjupa
samarbetet med EG så långt detta är förenligt med neutralitetspolitiken.

Olof Johansson m. fl. (c) redovisar i motion U5en positiv inställning till ett
allomfattande västeuropeiskt samarbete. Innan en svensk övergång från
frihandelsavtal till tullunion med EG övervägs krävs enligt motionärerna en
närmare redovisning om vilka konsekvenser en sådan förändring skulle
medföra. Följderna för relationerna till övriga EFTA-länder, särskilt de
nordiska, bör enligt c-motionärerna närmare analyseras. De anser att
tillräckligt underlag inte har presenterats för ett ställningstagande av
riksdagen.

Lars Werner m. fl. (vpk) motsätter sig enligt motion U3 en integration med
Västeuropa med den inriktning som anges i propositionen och förordar i
stället en svensk alleuropeisk, mer internationalistisk politik, som mera
beaktar kravet på en strukturförändring i de globala förhållandena och ger
tredje världen dess rätt. I motionen framställs dock inget särskilt yrkande
angående tullar.

Alf Svensson (c) yrkar i motion U524 en förnyad prövning av en tullunion
mellan EG och EFTA-länderna.

Skatter

När det gäller skatter framhåller regeringen att den svenska mervärdeskatten
i huvudsak bygger på samma principer som de europeiska mervärdeskatterna.
Vissa skillnader finns inom det beskattningsbara området, bl. a. i
beskattningen av energi och vissa tjänster. Skattenivån är också högre i
Sverige. De svenska punktskatterna skiljer sig både beträffande nivåer och
strukturer ofta kraftigt från vad som gäller inom EG-länderna. Även
beträffande resandebestämmelserna och vägtrafikskatten finns väsentliga
skillnader mellan Sverige och EG.

En svensk anpassning till EG skulle enligt regeringen innebära behov av
sänkningar av mervärdeskatten och flera punktskatter. Regeringen konstaterar
att en sådan anpassning till EG självfallet skulle få omfattande
ekonomiska återverkningar och kunna strida mot t. ex. svensk alkoholpolitik.
Utan en sådan anpassning torde det dock enligt regeringens uppfattning
inte vara möjligt att helt avskaffa gränshindren mot EG vad gäller varor,
tjänster etc.

I motion U7 (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av en harmonisering
av svensk lagstiftning med lagar och regler inom EG. I övrigt sägs i motionen
inget särskilt om skatter.

I motion U5 (c) uttalas att man från svensk sida bör eftersträva ett
gemensamt västeuropeiskt forum avseende ekonomisk-politiska frågor, bl.
a. skatter. Vidare påpekas att flera länder inom EG tillämpar differentierad
mervärdeskatt, en ordning som c vill införa även i Sverige. Slutligen
framhåller c-motionärerna att den svenska kilometerskatten avviker från
drivmedelsbeskattningen i andra länder. De begär därför att kilometerskatten
tas upp till omprövning.

SkU 1987/88:3 y

2

Motionerna U6 (fp) och U3 (vpk) innehåller inga särskilda yrkanden i
fråga om skatter.

I motion U2 av Göran Magnusson m. fl. (s) begärs ett tillkännagivande om
att alkohol och tobak skall undantas från integrationsarbetet med EG. Enligt
motionärerna bör Sverige även vid en fortsatt integration med EG av hälsooch
socialpolitiska skäl sträva efter att begränsa konsumtionen av dessa
varor.

Utskottet

Det råder en bred enighet om att Sverige aktivt bör delta i ett ökat europeiskt
samarbete på olika områden. Utskottet kan i princip ställa sig bakom
regeringens överväganden då det gäller frihandels- och tullfrågor som
innebär att våra ansträngningar i första hand bör inriktas på att på andra
vägar än en tullunion söka åstadkomma en så hög grad av likabehandling som
möjligt på hela den västeuropeiska marknaden. Denna uppfattning är, som
framhålls i propositionen, bl. a. motiverad av att frihandelsavtalet med EG
på det hela taget hittills har fungerat mycket väl. Problemet med de
komplicerade ursprungsreglerna har kunnat förenklas, och de kan i fortsättningen
komma att förenklas ytterligare. Vidare kan det enligt utskottets
uppfattning vara en fördel att undvika de problem av institutionell art som ett
deltagande i en tullunion utan medlemskap i EG kan ge upphov till.

Utskottet ställer sig också positivt till att man på skatteområdet undersöker
möjligheterna till olika anpassningsåtgärder och samarbete med EG.
Detta gäller särskilt de indirekta skatterna som har stor betydelse för utbytet
av varor och tjänster mellan olika länder och där det kan vara värdefullt att
man bringar våra egna och våra viktigaste handelspartners skattebestämmelser
i bättre överensstämmelse med varandra. Utskottet vill här peka på att
utredningen om indirekta skatter (dir. 1987:30) har i uppdrag att utreda en
breddad bas för mervärdeskatten i Sverige, något som enligt utskottet ligger i
linje med detta synsätt. Utredningen skall också pröva möjligheterna att
tekniskt anpassa basen för mervärdeskatten till vad som gäller i andra länder,
och särskilt då EG-området.

Samtidigt vill utskottet framhålla att en anpassning av skatterna i den
formen att Sverige ensidigt vidtar åtgärder för att bringa skattestrukturer och
skattenivåer i överensstämmelse med vad som är vanligt inom EG innebär
vissa problem, bl. a. i form av ett betydande skattebortfall. Storleken av detta
skattebortfall beror givetvis på hur långt man är beredd att driva anpassningen,
men en harmonisering i enlighet med det förslag som för närvarande
diskuteras inom EG och som bl. a. torde innebära en kraftig sänkning av
såväl mervärdeskatten som åtskilliga punktskatter skulle enligt en försiktig
bedömning betyda ett bortfall av skatteinkomster för staten på flera tiotals
miljarder kronor.

När det gäller vissa punktskatter, som är utformade efter andra utgångspunkter
än rent statsfinansiella, skulle en långtgående anpassning till
EG-standard innebära problem. Utskottet tänker närmast på de svenska
skatterna på alkoholdrycker som bl. a. har till syfte att bidra till en dämpning
av konsumtionen av dessa varor. Man kan inte heller bortse från den positiva

SkU 1987/88:3 y

3

inverkan på folkhälsan tobaksskatten har genom att den bidrar till att dämpa
efterfrågan på tobaksvaror. Enligt utskottet bör målet för ett svenskt
deltagande i den västeuropeiska integrationsprocessen vara att de sociala och
hälsomässiga strävanden som vägleder den svenska politiken på dessa
områden inte försvagas.

Beträffande kilometerskatten kan sägas att Sverige och Norge för närvarande
är ensamma i Europa om att tillämpa denna speciella skatteform.
Utskottet vill emellertid erinra om att kilometerskattens bestånd prövades
ingående av regering och riksdag så sent som våren 1986 (prop. 1985/86:92,
SkU 31). Vägtrafikbeskattningens framtida utformning på den europeiska
kontinenten torde enligt utskottets uppfattning vara en öppen fråga.

Som nämnts inledningsvis måste det enligt utskottets mening anses som ett
starkt önskemål att man i Sverige undersöker alla möjligheter till en
harmonisering med vår omvärld. Inga lösningar bör avvisas i förväg, lika lite
som man i förtid bör binda sig för någon speciell lösning. Utskottet har
emellertid velat peka på vissa svårigheter i anpassningsprocessen som enligt
utskottet måste övervägas närmare. Innan en anpassning sker måste enligt
utskottets uppfattning de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna
för olika alternativ analyseras noga.

Utskottet tar i övrigt inte upp någon mera ingående diskussion i dessa frågor,
eftersom propositionen i här behandlade delar endast innebär en orientering
och inte innefattar någon begäran om godkännande. Utskottet anser inte
heller att motionerna bör föranleda någon riksdagens åtgärd i vad avser tulloch
skatteområdena.

Stockholm den 1 mars 1988
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Bruno
Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk). Kjell
Nordström (s) och Karl-Gösta Svenson (m).

Avvikande meningar

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

Vi delar m-motionärernas uppfattning att Sverige måste sträva efter ett så
nära, omfattande och varaktigt deltagande i EG-samarbetet som möjligt.
Det nuvarande frihandelsavtalet med dess utvecklingsklausul, som är den
formella basen för våra nuvarande ansträngningar att fördjupa vårt deltagande
i EG-samarbetet, är enligt vår mening otillräckligt mot bakgrund av den
nya fas i samarbetet inom EG som nu står för dörren. Vi tänker närmast på

SkU 1987/88:3 y

4

genomförandet av den inre marknaden inom Gemenskapen.

Frihandelsavtalet innebär att varje varas ursprung har betydelse vid handel
mellan Sverige och EG. Successivt har de s. k. ursprungsreglerna förenklats
men, som påpekas av m-motionärerna, byråkratin i samband med ursprungsdeklarationen
kan kosta avsevärda belopp. Samtidigt vill vi liksom motionärerna
framhålla att ett inträde i EG:s tullunion skulle för svensk del innebära
endast smärre förändringar i handeln med andra länder.

Mot bakgrund härav biträder vi m:s uppfattning att det nu finns anledning
att åter aktualisera möjligheten av en tullunion. I första hand bör Sverige
sträva efter att få till stånd en gemensam lösning för alla EFTA-länder eller i
vart fall en lösning i samverkan med våra nordiska grannländer Norge och
Finland. I andra hand bör Sverige agera direkt gentemot EG-kommissonen
och EG-regeringarna för att tillgodose våra intressen. På denna punkt krävs
enligt vår uppfattning omgående en ökad aktivitet från den svenska
regeringens sida.

Sammanfattningsvis anser vi liksom m-motionärerna att Sverige bör delta i
strävandena att skapa en västeuropeisk gemensam marknad, omfattande
samtliga 18 länder i EFTA och EG och präglad av fri rörlighet för varor,
tjänster, människor och kaital och med minsta möjliga gränskontroll mellan
nationerna. Vidare bör Sverige tillvarata alla möjligheter som finns att med
bibehållen neutralitetspolitik utvidga och fördjupa deltagandet i EGsamarbetet.
Detta innebär bl. a. att regeringen bör eftersträva en tullunion
mellan EFTA-länderna och EG samt, intill dess en sådan har kommit till
stånd, en sådan harmonisering av tullagstiftning och tullsatser att ursprungskontrollen
kan förenklas eller göras onödig.

Vi ansluter oss också till m-motionärernas uppfattning att Sverige under de
nu pågående GATT-förhandlingarna bör kräva att GATT-avtalet skall
upprätthållas i alla hänseenden. Några frivilliga exportbegränsningar bör
enligt vår uppfattning icke förekomma. Från svensk sida bör hävdas att alla
tariffära och icke-tariffära handelshinder bör avvecklas.

Vi biträder även kravet i motion U7 om ett tillkännagivande om behovet av
en harmonisering av svensk lagstiftning med lagar och regler inom EG. Detta
gäller särskilt på skatteområdet. En anpassning av de svenska skattebestämmelserna
och - i synnerhet - de svenska skattenivåerna till de normer som
allmänt tillämpas inom Gemenskapen torde enligt vår mening vara en
väsentlig förutsättning för att uppfylla den i propositionen angivna målsättningen
att skapa rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital i
Västeuropa.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Detta innebär att vi i berörda delar tillstyrker motion U7.

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi delar regeringens och fp-motionärernas uppfattning att vi skall gå vidare i
det nordiska samarbetet, stärka EFTA och bredda och fördjupa samarbetet
med EG så långt detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Vi saknar dock i
propositionen en utvärdering av de s. k. fyra friheternas (fritt flöde av
människor, varor, tjänster och kapital) samlade betydelse för Sveriges del.
Regeringen för ett resonemang kring varje avsnitt för sig men underlåter att

SkU 1987/88:3 y

5

göra den enligt vår mening nödvändiga helhetsbedömningen. Vi menar att
målet för den svenska Europapolitiken bör vara att svenska medborgare och
företag på den s. k. vitbokens alla områden får åtnjuta samma friheter som
medborgare och företag i EG:s medlemsländer och att svenskar och svenska
intressen inte i något hänseende diskrimineras.

När det särskilt gäller handelspolitiken och frågan om en eventuell
tullunion med EG delar vi inte regeringens uppfattning att den inskränkning i
rörelsefriheten som en tullunion skulle medföra talar emot att vi väljer denna
lösning. Man måste enligt vår mening tänka på den situation som kan uppstå
om det handelspolitiska klimatet kärvar till sig, en utveckling som i dagsläget
inte kan uteslutas. Vi befarar att Sverige skulle kunna isoleras i ett sådant
läge, om vi står utanför en tullunion med EG.

Vad här anförts bör enligt vår uppfattning riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Detta innebär att vi i berörda delar tillstyrker motion
U6.

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson ( båda c) anför:

Vi vill i likhet med motionärerna bakom motion U5 understryka att den
västeuropeiska integrationen från svensk synpunkt inte bara är fråga om
relationerna till EG utan till Västeuropa i dess helhet. Från svensk synpunkt
är det också av stor principiell vikt att Västeuropa i sin inre utveckling inte
reser murar mot omvärlden utan eftersträvar öppenhet. På handelsområdet
måste dock sociala, miljömässiga, hälsomässiga och andra riskaspekter
beaktas. För ett neutralt land har den nationella aspekten därjämte en
speciell innebörd.

Vad gäller frågan om en svensk övergång till tullunion med EG saknas i
propositionen en redovisning av vad en sådan förändring skulle medföra. Det
framgår att EG hela tiden ställt sig avvisande till en tullunion och alltjämt gör
det. Däremot sägs inget om EFTA-länderna, om deras inställning eller
tänkta roll. Frågan behandlas enbart som en angelägenhet mellan Sverige
och EG utan antydan om vad följden skulle bli för relationerna till bl. a. de
nordiska EFTA-länderna. I detta sammanhang föreligger således enligt vår
mening ett markant avsteg från det allomfattande västeuropeiska samarbete
som enligt propositionen bör vara vägledande för integrationsarbetet.
Sammanfattningsvis anser vi att tillräckligt underlag för ett ställningstagande
av riksdagen inte har presenterats.

När det gäller skatter anser vi i likhet med c-motionärerna att man från
svensk sida bör eftersträva ett gemensamt västeuropiskt forum avseende
ekonomisk-politiska frågor, bl. a. skatter. Vi vill vidare påpeka att flera
länder inom EG tillämpar differentierad mervärdeskatt - dvs. lägre mervärdeskatt
på baslivsmedel - och att centern verkar för att införa en sådan
ordning även i Sverige. Slutligen vill vi i likhet med c-motionärerna framhålla
att den svenska kilometerskatten avviker från drivmedelsbeskattningen i
andra länder. Vi biträder därför yrkandet i motion U5 att kilometerskatten
tas upp till omprövning.

Vad här anförts bör enligt vår mening riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Detta innebär att vi i berörda delar tillstyrker motion
U5.

SkU 1987/88:3 y

6

Tommy Franzén (vpk) anför:

SkU 1987/88:3 y

Jag har liksom vpk-motionärerna en i grunden annan syn på svensk
Europapolitik och svensk internationell politik än den som redovisas i
propositionen. Som framhålls i motion U3 är Sveriges utrikeshandel redan
till 50 % inriktad på EG-länderna och denna höga grad av beroende bör
enligt min mening inte ytterligare höjas. Jag anser tvärtom att förbindelserna
med andra marknader bör prioriteras, inte minst med tanke på EG-ländernas
påtagliga inre svårigheter med svag tillväxt, överproduktion och massarbetslöshet.
Utvecklingen av svensk utrikeshandel bör därför snarare orienteras
mot marknader utanför EG: Asien, USA, Östeuropa, EFTA-länderna och
tredje världen. Mer mångsidiga kontakter skulle enligt min mening innebära
gynnsammare möjligheter och mindre sårbarhet för Sverige.

En tullunion med EG eller ett frihandelsavtal i kombination med
långtgående ursprungsbestämmelser innebär enligt min uppfattning att
Sverige ansluter sig till EG:s protektionism utåt, vilket jag finner oacceptabelt.
I stället bör, som framhålls av vpk-motionärerna, Sverige verka för en
utveckling av internationella strukturer som Förenta nationerna och dess
specialorgan såsom t. ex. GATT och UNCTAD och olika initiativ som syftar
till global rättvisa och avspänning. Ett sådant mångnationellt samarbete
torde enligt min uppfattning gagna Sverige mer än en snäv västeuropeisk
orientering.

Vpk har valt, med den huvudinriktning som redovisats i det föregående,
att inte lägga särskilda förslag på skatte- och tullområdet. Dock finns ändå
skäl att påtala vad en anpassning till EG-standard kan komma att medföra.

De svenska skatternas nivå och inriktning bör utgå från de behov och
utjämnande effekter vi själva finner anledning att besluta om och inte de mål
som EG-länderna kan komma att besluta om. En harmonisering med EG
skulle påverka inrikespolitiken i Sverige kraftigt i negativ riktning. På
skatteområdet skulle en anpassning till EG-standard innebära ett bortfall av
skatteinkomster för det allmänna i en omfattning som skulle tvinga fram
kraftiga nedskärningar av den gemensamma sektorn. Dessa skadeverkningar
på vårt lands ekonomi borde föredragande statsrådet ha analyserat närmare
innan hon redovisade för riksdagen sina överväganden om anpassningsåtgärder
på skatteområdet.

Så t. ex skulle en anpassning av alkholskatterna till en sådan nivå som är
vanlig inom EG - dvs. en avsevärd minskning av skatten - sannolikt leda till
en kraftig konsumtionsökning och således innebära ett totalt uppgivande av
riksdagens tidigare uttalade målsättning att minska den totala konsumtionen.
Även för tobaken skulle en minskning av tobaksskatten till normal
EG-nivå innebära motsvarande risker för folkhälsan.

Även inom tullområdet skulle av riksdagen uppställda mål motverkas. Så
t. ex. skulle försvaret av inhemsk teko-industri försvagas.

Vad nu anförts bör enligt min mening riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion U3 i berörda delar.

7

gotab Stockholm 1988 14754