yttr 1987/88 nu8y y

Yttrande 1987/88:nu8y

Näringsutskottets yttrande
1987/88:8 y

om stöd till näringslivet (prop. 1987/88:150)

1987/88:8 y

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över
proposition 1987/88:150 (kompletteringspropositionen) såvitt gäller stöd till
näringslivet (bilaga 1 avsnitt 4.2) jämte motioner.

I anslutning till angivna del av propositionen föreslår regeringen att
riksdagen

9. godkänner de allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet som har
förordats i propositionen,

10. antar förslag till lag om avgifter för vissa statliga garantier,

11. antar förslag till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om hypoteksföreningar.

Av de motioner som har väckts med anledning av propositionen kommenterar
näringsutskottet två. Dessa är motion 1987/88:Fi22 av Carl Bildt m.fl. (m)
såvitt gäller yrkandet (14) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riktlinjer för industristöd och motion
1987/88:Fi24 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (16) att
riksdagen beslutar att de nya reglerna för statlig garantigivning ej skall gälla
gamla lån.

Bakgrund

Till grund för regeringens förslag ligger främst kreditgarantiutredningens
betänkande (SOU 1987:29) Stöd till näringslivet. Uppdraget för denna
utredning avsåg utarbetandet av förslag till enhetliga regler för verksamheten
med såväl statliga kreditgarantier - utom exportkreditgarantier - som statliga
lån och bidrag. Anledningen till att utredningen tillsattes var att nuvarande
regelsystem, som finns i ett antal olika författningar, ansågs svåröverskådligt.

Utredningens förslag till enhetligt regelsystem har formen av en förordning
om statligt stöd till näringslivet. Av de olika stödförfattningar som enligt
förslaget skall omfattas av förordningen och som fortfarande gäller hänför sig
följande till näringsutskottets område, nämligen kungörelsen (1959:369) om
statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning, förordningen (1981:659) om lån
till investeringar inom den manuella glasindustrin, förordningen (1981:660)
om lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin och
förordningen (1986:191) om statligt stöd till utveckling och introduktion av

1 Riksdagen 1987/88.17sami. Nr 8 y

ny energiteknik, m.m. Därtill kommer flera stödsystem som är under NU 1987/88:8 y
avveckling men som alltjämt tillämpas övergångsvis.

Däremot avses inte den nya stödförordningen omfatta förordningen
(1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol,
förordningen (1986:553) om statligt stöd till fartygsfinansiering eller förordningen
(1987:894) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond.

De synpunkter som anförs i det följande gäller i första hand de olika
stödsystemen inom näringsutskottets område.

Näringsutskottet

I propositionen begärs riksdagens godkännande av vissa allmänna riktlinjer
för det statliga stödet till näringslivet.

Som en första princip anges att stödet skall vara komplementärt, dvs. att
stöd skall lämnas endast i den mån ett finansieringsbehov inte kan tillgodoses
av sökanden själv eller av något kreditinstitut. En sådan princip finns redan
inskriven i vissa stödförfattningar. Den bör enligt regeringens uppfattning
gälla överlag.

Vidare uttalas att statligt stöd i allmänhet skall lämnas endast om
verksamheten bedöms vara eller kunna bli lönsam från företagsekonomisk
synpunkt. Som en tredje princip anges i propositionen att statlig garanti för
lån skall omfatta högst 75 % av krediten jämte ränta. Det förutsätts att
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer undantagsvis skall
kunna fatta stödbeslut som innebär avsteg från de här angivna principerna av
t.ex. sysselsättningspolitiska eller regionalpolitiska skäl.

I anslutning till redogörelsen för dessa riktlinjer betonas i propositionen
vikten av att möjligheterna att begränsa eller slopa det statliga stödet på en
del områden utreds under det fortsatta arbetet med att rationalisera det
statliga stödet till näringslivet. Vad som i första hand torde åsyftas är arbetet
inom den nyligen tillsatta utredningen (1 1988:01) om inriktning och behov av
statligt finansiellt företagsstöd.

Det angivna uttalandet betecknas i moderata samlingspartiets motion
1987/88:Fi22 som uttryck för en anmärkningsvärt passiv regeringspolitik.

Näringslivets konkurrenskraft bör vidmakthållas med generella medel,
anförs det. ”Bidrags- och subventionspolitiken skall så långt möjligt avvecklas,
skatterna sänkas, samhället avbyråkratiseras och fondsocialismen undanröjas.
” Motionärerna avvisar från dessa utgångspunkter de i propositionen
föreslagna riktlinjerna för stöd till näringslivet och begär ett nytt förslag i
enlighet med vad som sålunda anförs i motionen.

Näringsutskottet har ingen erinran mot de i propositionen föreslagna
riktlinjerna för stöd till näringslivet. Riktlinjerna ger uttryck för en mera
affärsmässig syn på det statliga stödet och för en strävan att minska statens
risktagande i samband med stödverksamheten.

Den kritik som i programförklaringens form riktas mot regeringens förslag
i motion 1987/88:Fi22 (m) torde inte böra tolkas så att motionärerna
motsätter sig enskildheterna i förslaget. Däremot anser de uppenbarligen att
regeringen borde ha gått längre. Deras uppfattning grundas på den allmänna
syn på näringspolitiken som redovisas i motionen. 2

Näringsutskottet erinrar om att frågor om bl.a. inriktningen av näringspolitiken
nyligen har behandlats av riksdagen på grundval av betänkandet NU
1987/88:25. I detta betänkande avstyrktes - med reservation från moderata
samlingspartiets och folkpartiets företrädare - motioner som gav uttryck för
en liknande syn på näringspolitiken som den nu aktuella motionen.
Näringsutskottet anser det inte rimligt att frågor om inriktningen av
näringspolitiken i stort nu tas upp till förnyad behandling i anslutning till ett
förslag från regeringen av mera begränsad räckvidd. Följaktligen avstyrker
utskottet motion 1987/88:Fi22 (m) i berörd del.

Vidare läggs i propositionen fram förslag till lag om avgifter för vissa statliga
garantier. I samband därmed erinras om att frågan om avgiftsbeläggning av
den statliga garantigivningen tidigare vid flera tillfällen har anmälts för
riksdagen. Vid införande av nya garantiformer under senare år har oftast
föreskrivits att avgift skall betalas till täckning av statens kostnader för
administration och förluster på grund av infriade garantier. I allmänhet
uppgår avgifterna till 1 % av den utestående garanterade kapitalskulden, att
betalas i förskott till den myndighet som utfärdar garantin.

I propositionen hänvisas till ett uttalande i budgetpropositionen 1987
(prop. 1986/87:100 bil. 1 s. 47) om att också äldre garantier i normalfallet
borde avgiftsbeläggas från den 1 juli 1987. Som bakgrund till detta uttalande
angavs att det krävdes en betydande ökning i uttaget av garantiavgifter för att
inkomsterna av garantiverksamheten skulle täcka utgifterna. Införandet av
avgifter för nya garantier hade ännu inte fått något större genomslag
eftersom garantistocken dominerades av äldre, inte avgiftsbelagda garantier.
För budgetåret 1985/86 uppgick statens nettoutgift för garantiverksamheten
till ca 1,3 miljarder kronor. Riksdagen ställde sig bakom principen om
avgiftsbeläggning av äldre garantier (FiU 1986/87:10), även om det förutsattes
att undantag skulle kunna göras för garantier inom jordbruksdepartementets
område (JoU 1986/87:16).

Den lag om avgifter för vissa statliga garantier som föreslås i den nu
aktuella propositionen avses träda i kraft den 1 juli 1988 och gälla ej
avgiftsbelagda garantier som har lämnats enligt vissa författningar före
nämnda tidpunkt. Beträffande garantier inom jordbruksdepartementets
område skall avgift betalas första gången för budgetåret 1990/91. Avgiftens
storlek skall fastställas av regeringen enligt en självkostnadsprincip, dvs.
avgifterna skall totalt sett motsvara statens kostnader utan att därmed
kostnadstäckning inom varje näringsgren behöver nås. Långivaren skall vara
avgiftsskyldig. Avgiftsunderlaget skall vara den utestående garanterade
kapitalskulden per den 1 juli varje år.

Näringsutskottet noterar att det i propositionen saknas en analys eller
bedömning av möjligheterna att uppnå kostnadstäckning för den statliga
garantiverksamheten inom överskådlig tid. En ökning av kostnaderna för
statsgaranterade lån torde i viss utsträckning komma att leda till att
låntagarna söker tillgodose sina finansieringsbehov på annat sätt. Härigenom
torde statens inkomster av garantiavgifterna komma att minska, samtidigt
som den återstående garantigivningen kommer att koncentreras till lån med
hög risk. Angivna förhållanden talar för att självkostnadstäckning inte kan

NU 1987/88:8 y

3

uppnås annat än på lång sikt. Å andra sidan bör påpekas att det ekonomiska NU 1987/88:8 y
resultatet av garantiverksamheten enligt redovisningen i årets budgetproposition
(prop. 1987/88:100 bil. 1 s. 50) har förbättrats starkt, främst till följd
av återbetalning av tidigare infriade varvsgarantier. Statens nettoutgift för
budgetåret 1986/87 uppgår således till knappt 5 milj. kr.

Centern ställer sig i sin partimotion 1987/88:Fi24 avvisande till att de av
regeringen föreslagna nya reglerna för statliga kreditgarantier skall gälla
tidigare lämnade garantier. Vad som avses torde i första hand vara
avgiftsbeläggningen av äldre garantier. I motionen anförs att effekten härav
skulle bli ökade räntekostnader för den enskilde.

Näringsutskottet vill påpeka att motionärernas resonemang är oförenligt
med den självkostnadsprincip för den statliga garantiverksamheten som
riksdagen tidigare enhälligt har ställt sig bakom. Det förefaller osannolikt att
kostnaderna för verksamheten skulle kunna täckas med avgifter enbart på
nya garantier. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1987/

88:Fi24 (c) i angiven del. Regeringens förslag till lag om avgifter för vissa
statliga garantier tillstyrks.

I sammanhanget bör påpekas att lagförslaget innebär att avgifter på äldre
garantier inom jordbruksområdet kommer att tas ut först om två år. I
moderata samlingspartiets motion 1987/88:Fi22 begärs generösare övergångsregler
för jordbruksnäringen. Denna fråga torde komma att behandlas
i yttrande av jordbruksutskottet.

Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar föranleder inga erinringar
från näringsutskottets sida.

Stockholm den 20 maj 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s),
Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta
Johansson (s), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson
(c), Sven-Åke Nygårds (s), Sture Thun (s), Lars De Geer (fp), John
Andersson (vpk) och Göran Dahlstrand (s).

Avvikande meningar

1. Allmänna riktlinjer

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Gudrun Norberg (fp), Per
Westerberg (m) och Lars De Geer (fp) anser att den del av yttrandet som
börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar med ”berörd del” bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet finner att de i propositionen föreslagna riktlinjerna för
statens stöd till näringslivet vittnar om en i och för sig önskvärd, om än
senkommen, anpassning till en mera affärsmässig syn på det statliga stödet
till näringslivet. Utskottet noterar dock att regeringen uppenbarligen avser
att göra undantag från de angivna principerna när detta kan motiveras med
bl.a. sysselsättningspolitiska eller regionalpolitiska skäl.

Med instämmande i vad som anförs i motion 1987/88:Fi22 (m) anser
näringsutskottet att regeringen inte borde ha nöjt sig med en huvudsakligen
teknisk översyn av regelsystemen för statligt stöd. Man borde i stället ha
undersökt möjligheterna till en långtgående avveckling av det återstående
stödet. Enligt näringsutskottets mening skulle en sådan avveckling få
övervägande gynnsamma effekter, bl.a. därför att stödet nästan alltid leder
till snedvridning av konkurrensen. Stödet till tekoindustrin utgör ett exempel
härpå. Denna principiella syn på statligt stöd har utvecklats närmare i en
reservation av moderata samlingspartiets och folkpartiets företrädare till
näringsutskottets nyligen avgivna betänkande om näringspolitik (NU 1987/
88:25 res. 1). Näringsutskottet biträder alltså kravet i motion 1987/88:Fi22
(m) på ett nytt förslag från regeringen som tar sikte på en långtgående
avveckling av stödet till näringslivet.

2. Avgifter för vissa statliga garantier

Erik FJovhammar (m), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per
Westerberg (m) och Lars De Geer (fp) anser att den del av yttrandet som
börjar med ”Näringsutskottet vill” och slutar med ”garantier tillstyrks” bort
ha följande lydelse:

Näringsutskottet har i det föregående uttalat sig för en långtgående
avveckling av det statliga stödet till näringslivet. En sådan avveckling bör
innefatta också de olika statliga garantisystemen utanför jordbruksområdet.
Även om målet alltså i första hand bör vara att minska de statliga
garantiåtagandena anser näringsutskottet - såvitt gäller garantisystemen
inom utskottets område - att det föreliggande förslaget till lag om avgifter för
vissa statliga garantier bör antas av riksdagen i enlighet med dess tidigare
principbeslut. Motion 1987/88:Fi24 (c) avstyrks däremot, även om näringsutskottet
hyser förståelse för motionärernas uppfattning att staten inte bör
ändra de ekonomiska förutsättningarna för verksamhet som bedrivs av
enskilda låntagare med statsgaranterade lån.

3. Avgifter för vissa statliga garantier

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet som
börjar med ”Näringsutskottet vill” och slutar med ”garantier tillstyrks” bort
ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening kan allvarliga invändningar riktas mot
regeringens förslag om att även tidigare lämnade statsgarantier skall belastas
med avgift. Såsom påpekas i motion 1987/88:Fi24 (c) skulle en sådan regel få
en räntehöjande effekt för den enskilde. Konsekvenserna härav skulle
komma att bli särskilt allvarliga inom jordbruksnäringen. Emellertid anser

NU 1987/88:8 y

5

näringsutskottet att det även principiellt är tvivelaktigt att staten genom att
införa en ny avgift ändrar de ekonomiska förutsättningarna för verksamhet
som bedrivs av enskilda låntagare med statsgaranterade lån. Motion
1987/88:Fi24 (c) tillstyrks alltså i berörd del. Ett hänsynstagande till
motionärernas synpunkter torde föranleda en omarbetning av regeringens
förslag till lag om avgifter för vissa statliga garantier. Det ankommer på
finansutskottet att närmare pröva denna fråga.

NU 1987/88:8

gotab Stockholm 1988 15344