yttr 1987/88 nu7y y

Yttrande 1987/88:nu7y

Näringsutskottets yttrande
1987/88:7 y

om statliga bolags förlustavdrag

NU

1987/88:7 y

Till skatteutskottet

I den till näringsutskottet hänvisade motionen 1986/87:N387 av Per Westerberg
(m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om handel med statliga förlustbolag. Motionen
väcktes under allmänna motionstiden år 1987. Sedan det kommit till
näringsutskottets kännedom att en granskning av frågan om statliga bolags
rätt till förlustavdrag pågick hos riksdagens revisorer uppsköts behandlingen
av motionen till riksmötet 1987/88.

Riksdagens revisorer har i sitt nu föreliggande förslag till riksdagen
(förslag 1987/88:17) förordat en viss begränsning av statliga bolags rätt till
förlustavdrag vid beskattningen. Revisorernas förslag har hänvisats till
skatteutskottet, liksom en motion som har väckts med anledning av förslaget.
För att möjliggöra att också motion 1986/87:N387 (m) behandlas i anslutning
till revisorernas förslag får näringsutskottet till skatteutskottet - under
förutsättning av dess medgivande - överlämna denna motion.

I motionen hänvisas till några fall då det statsägda bolaget Celsius
Industrier AB - tidigare Svenska Varv AB - har sålt bolag inom koncernen
med möjligheter till framtida förlustavdrag vid beskattningen. Motionären
anser det otillfredsställande att riksdagen vid behandlingen år 1986 av frågan
om kapitaltillskott till Svenska Varv (NU 1985/86:34) inte kunde beakta
kommande försäljningar av dotterbolag med outnyttjade förlustavdrag. Han
menar att riksdagen därmed hade ett bristfälligt underlag för sitt beslut. Då
staten lämnar ett kapitaltillskott till ett statsägt bolag borde det klart
uttryckas om tillskottet är avsett för förlusttäckning eller för investeringar. I
det förra fallet borde tillskottet vara skattepliktigt. Därmed skulle någon
handel med statliga förlustbolag - utöver vad riksdagen avsett - inte kunna
komma i fråga, anförs det.

Näringsutskottet noterar att också riksdagens revisorer föreslår en ändring
av skattereglerna för undvikande av den ”dubbla förmån” som statliga
förlusttäckningstillskott och rätt till avdrag för förlusterna vid beskattningen
sägs innebära för de statliga företagen. Medan det i motionen föreslås att
tillskotten skall vara skattepliktiga anser revisorerna, i anslutning till
synpunkter som framförts av riksskatteverket, att rätten till förlustavdrag vid
beskattningen i stället bör reduceras med vad ifrågavarande företag har
erhållit i form av statligt medelstillskott.

Det ankommer inte på näringsutskottet att ta ställning till frågan om

1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr7y

lämpligheten från beskattningssynpunkt av att nuvarande regler om förlustavdrag
eller beskattning av kapitaltillskott ändras. Än mindre vill utskottet
uttala sig om valet av teknisk lösning för att det önskade syftet skall nås. De
synpunkter på motionen som lämnas i det följande är av mer allmän natur
och grundas på näringsutskottets erfarenheter från behandlingen av ärenden
om statliga företag under en följd av år. I sammanhanget bör understrykas att
näringsutskottet inte nu går in på frågor om lämpligheten av statligt
företagande; denna fråga behandlas i betänkandet NU 1987/88:35.

Näringsutskottet vill först erinra om att frågan om statliga företags
förlustavdrag har uppkommit till följd av den svåra strukturkris som
drabbade särskilt basindustrierna i slutet av 1970-talet och början av
1980-talet. Mycket stora tillskott lämnades då till de statsägda företagen -inkl. företag som hade måst övertas från de tidigare ägarna - för förlusttäckning
och omstrukturering. Denna form av industristöd har under senare år i
stort sett upphört. Det råder numera bred enighet om att olönsam
verksamhet inom den statliga industrisektorn inte bör upprätthållas genom
löpande förlusttäckning från ägarens sida. Även om förlusttäckning i statliga
bolag övergångsvis kan komma i fråga även i framtiden torde den komma att
bli av mindre omfattning. Näringsutskottet räknar därför med att den fråga
som tas upp i motionen och även i revisorernas förslag efter hand kommer att
få minskad aktualitet. Av revisorernas redovisning framgår också att de
förluster som uppstod under krisåren till stor del redan har utnyttjats av de
berörda företagen vid beskattningen.

Näringsutskottet vill i sammanhanget påpeka att kapitaltillskotten till de
statliga företagen har haft det dubbla syftet att täcka gjorda förluster och att
skapa förutsättningar för en fortsatt lönsam verksamhet i företagen. Det får
anses ligga i sakens natur att regeringen, när den lägger fram förslag om
kapitaltillskott till ett statligt företag för förlusttäckning och omstrukturering,
beaktar effekterna av olika faktorer på företagets resultat- och
balansräkningar under de närmast följande åren. En sådan faktor är
möjligheterna att reducera beskattningen av eventuella vinster i företaget
genom förlustavdrag. Flera av de statliga företagen har, sedan den akuta
krisen övervunnits och verksamheten åter börjat visa positivt resultat,
kunnat stärka sin soliditet med hjälp av förlustavdragen. Detta torde ha varit
i överensstämmelse med ägarens intentioner. Med det anförda har näringsutskottet
velat något nyansera bilden av statliga bolags rätt till förlustavdrag
som en ”dubbel förmån”.

Vad motionären vänder sig mot är i första hand när ett statligt företag
säljer dotterbolag eller andra tillgångar med tillhörande förlustavdrag utan
att detta har förutsatts vid riksdagens tidigare behandling av frågan om
förlusttäckning. Sådana förlustavdragsaffärer har, såvitt näringsutskottet
känner till, förekommit endast inom Celsiuskoncernen. Såsom sägs i
motionen var omfattningen av dessa affärer inte känd av riksdagen när frågan
om kapitaltillskott till dåvarande Svenska Varv AB behandlades våren 1986.

Näringsutskottet har inte gjort någon analys av de ifrågavarande affärerna
inom Celsiuskoncernen. Utskottet ser det som naturligt att statliga företag
som ett led i en strukturell anpassning av verksamheten avyttrar dotterbolag.
Eventuella förlustavdrag torde därvid enligt gällande regler i viss utsträck -

NU 1987/88:7 y

2

ning kunna utnyttjas av köparen. Mycket omfattande förlustavdragsaffärer
innebär emellertid vissa risker för att det berörda statliga företagets
verksamhet får en annan inriktning än vad statsmakterna avsåg då medel
beviljades för förlusttäckning och rekonstruktion. Det kan givetvis också te
sig stötande om statliga företag medverkar till försäljningar vilkas huvudsakliga
syfte är att minska köparens skatt. Enligt näringsutskottets mening
ankommer det i första hand på styrelserna i de berörda företagen att se till att
inte möjligheterna till förlustavdrag utnyttjas på ett sätt som uppenbart
strider mot statens intressen.

Såväl motionären som riksdagens revisorer har föreslagit särskilda regler
för behandlingen av statliga tillskott för förlusttäckning. Näringsutskottet vill
i sammanhanget erinra om att flera av de statliga bolagen har också andra
ägare. Detta gäller bl.a. Procordia AB och SSAB Svenskt Stål AB. Statens
ägarandel i dessa bolag är för närvarande ca 81 % resp. 67,7 %. Riksdagen
har bemyndigat regeringen att medverka till en viss ytterligare minskning av
statens andel i bolagen. De av riksdagen år 1987 godkända riktlinjerna för
statens ägarpolitik kan komma att leda till en ökad spridning av ägandet i de
statliga företagen (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:41).

Enligt näringsutskottets mening skulle det i bolag med blandat ägande
kunna vålla problem om olika regler gällde för tillskott från staten och från
övriga ägare. Detta förhållande talar för att det inte bör införas särregler för
behandlingen av statliga ägartillskott. Om emellertid en generell översyn av
reglerna om förlustavdrag bedöms motiverad torde de synpunkter som förs
fram i motion 1986/87:N387 (m) kunna uppmärksammas i ett sådant
sammanhang.

Stockholm den 19 maj 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per
Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard
Molén (m). Christer Eirefelt (fp), Mats Lindberg (s), Elving Andersson (c),
John Andersson (vpk) och Göran Dahlstrand (s).

Avvikande mening

Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg
(m), Per-Richard Molén (m). Christer Eirefelt (fp) och Elving Andersson (c)
anser att den avslutande delen av yttrandet, fr.o.m. det stycke som börjar
med ”Näringsutskottet har”, bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner det, i likhet med motionären, djupt otillfredsställande
att riksdagen vid sin behandling av frågan om kapitaltillskott till
dåvarande Svenska Varv inte fick kännedom om de möjligheter till

NU 1987/88:7 y

3

förlustavdragsaffärer som stod till buds för koncernen. Därmed saknade
också riksdagen en viktig del av underlaget för ett ställningstagande till
frågan om behovet av kapitaltillskott.

Det kan i efterhand konstateras att Celsiuskoncernen i stor omfattning har
utnyttjat möjligheterna till försäljning av dotterbolag med tillhörande
förlustavdrag. Som påpekas av motionären torde dessa transaktioner i sig ha
varit fullt förenliga med gällande regler på området. Emellertid innebär
förlustavdragsaffärer av denna omfattning att koncernens verksamhet kan
ges en annan inriktning än vad riksdagen avsåg när den anvisade medel för
förlusttäckning och rekonstruktion. Det kan t.ex. gälla etablering av
affärsverksamhet på helt nya områden där det saknas rimliga motiv för ett
statligt engagemang.

Näringsutskottet vill också påpeka att ett statligt bolags försäljning av
förlustavdrag kan leda till betydande bortfall av skatteinkomster för staten.
Bolagets styrelse och ledning, som har att se till bolagets intressen, kan inte
förväntas ta hänsyn även till statens fiskala intressen när affärerna genomförs.
Det finns alltså i sådana situationer en uppenbar konflikt mellan statens
ägarroll och statens samhällsroll, en konflikt som torde vara olöslig så länge
staten bedriver affärsverksamhet i konkurrens med enskilt näringsliv.

De anförda omständigheterna pekar enligt näringsutskottets mening på att
statlig förlusttäckning i bolag skall - i förekommande fall - ges i en sådan
form att de ekonomiska incitamenten för handel med statliga förlustbolag av
det slag som avses i motion 1986/87:N387 (m) elimineras. Utan att därmed ta
ställning till frågan om utformningen av regler med angivet syfte tillstyrker
alltså näringsutskottet motionen.

NU 1987/88:7 y

gotab Stockholm 1988 15345

4