yttr 1987/88 nu3y y

Yttrande 1987/88:nu3y

Näringsutskottets yttrande
1987/88:3 y

om jämställdhetspolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:105)

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet jämte
motioner.

I detta sammanhang behandlar näringsutskottet även - helt eller delvis -tre motioner från allmänna motionstiden i år som har hänvisats till
näringsutskottet. Med det yttrande som här följer överlämnar näringsutskottet
till arbetsmarknadsutskottet - under förutsättning av dess medgivande -de tre motionerna i berörda delar.

Motionerna

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:105
kommenterar näringsutskottet följande:

1987/88:A33 av Charlotte Branting m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (9) att
riksdagen förbudgetåret 1988/89 till utvecklingsfonderna anslår 1 milj. kr. att
användas enligt vad som anförts i motionen.

1987/88:A37 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen i samband med tecknandet av avtal för utvecklingsfonderna
beaktar vad som i motionen anförts om könsfördelning i styrelserna.

De motioner från allmänna motionstiden som har hänvisats till näringsutskottet
och som med detta yttrande överlämnas till arbetsmarknadsutskottet
är följande:

1987/88:N220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med motivering i motion
1987/88:A801 - yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående de offentliga monopolens negativa inverkan på kvinnligt nyföretagande,

2. hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för bidrag och
rådgivning vid de regionala utvecklingsfonderna enligt vad som anförs i
motionen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
kartläggning av de kvinnliga företagarnas verksamhet och behov.

NU

1987/88:3y

1 Riksdagen 1987/88. 17sami Nr.? y

1987/88:N307 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) - med
motivering i motion 1987/88:A462 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsfondernas ansvar
för att stärka det kvinnliga företagandet.

1987/88:N337 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari - med motivering i motion
1987/88: A810- yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för utvecklingsfondernas stödverksamhet i syfte att stimulera kvinnligt
företagande i enlighet med vad i motionen anförts.

Näringsutskottet

Inledning

I det följande kommenteras endast de delar av proposition 1987/88:105 som
klart ligger inom näringsutskottets område. Det är här fråga om de två
delavsnitten Företagsutveckling och nyföretagande (3.6.2) - dock endast
såvitt gäller de regionala utvecklingsfonderna - och Statliga företag (3.6.3).
Flertalet av de motionsyrkanden som behandlas rör utvecklingsfonderna.
Näringsutskottet har nyligen i betänkandet NU 1987/88:24 behandlat en rad
andra motioner rörande utvecklingsfondernas verksamhet.

Den offentliga sektorn och kvinnors företagande

Näringsutskottet behandlar först ett yrkande i folkpartiets motion 1987/
88:N220, med motivering i partiets motion 1987/88:A801 om jämställdhet.
Där anförs att det på områden där kvinnor traditionellt har varit verksamma,
främst det sociala serviceområdet, finns mycket små möjligheter till enskilt
företagande. Monopolet för den offentliga sektorn innebär i praktiken ett
näringsförbud för många kvinnor, hävdas det. Ett brytande av detta
monopol, vilket skulle ge kvinnor möjlighet att starta eget eller själva välja
sin arbetsgivare, betecknas därför som en viktig jämställdhetsfråga.

Näringsutskottet tar avstånd från ensidiga resonemang av denna art, som
innebär att jämställdhet på arbetsmarknaden ses som en fråga om möjligheterna
för kvinnor att starta eget. Häremot vill näringsutskottet bestämt hävda
att en väl utbyggd offentlig sektor är av största betydelse för kvinnornas
möjligheter att göra en insats i näringslivet. Följaktligen instämmer näringsutskottet
i vad som anförs i propositionen (s. 7) om att nyliberala tankegångar
om privatisering inom olika områden i praktiken innebär att resurser
skulle undandras den offentliga sektorn, vilket kan leda till en sänkning i
kvaliteten i barnomsorg, vård och utbildning. Detta skulle i första hand
drabba yrkesverksamma kvinnor, som skulle tvingas att minska sitt förvärvsarbete.
Bl.a. mot bakgrund av industrins svårigheter att få sitt behov av
arbetskraft tillgodosett vore detta enligt näringsutskottets mening en olycklig
utveckling. Med hänvisning härtill avstyrker näringsutskottet motionen i
denna del.

NU 1987/88:3 y

2

De regionala utvecklingsfonderna

NU 1987/88:3 y

Sedan år 1978 finns en regional utvecklingsfond i varje län. Fonderna utgör
stiftelser med staten och landstingen som huvudmän. Till grund för
verksamheten ligger i huvudsak likalydande avtal mellan staten och resp.
landstingskommun eller - i tre fall - kommun utanför landsting. Avtalen
träffas för treårsperioder - senast för åren 1986-1988 - och förlängs
automatiskt såvida de inte sägs upp av någondera parten senast ett år innan
ny avtalsperiod inleds. Efter beslut av regeringen har sådan uppsägning nu
skett från statens sida. Avsikten härmed är att riksdagen skall ha handlingsfrihet
beträffande eventuella avtalsändringar inför nästa period (se prop.
1987/88:100 bil. 14 s. 57).

Enligt avtalen skall utvecklingsfonden inom resp. län vara organ för
samhällets åtgärder i syfte att främja utvecklingen av främst små och
medelstora företag. Medel för fondernas finansieringsverksamhet, som har
tillförts främst från staten, skall enligt avtalen hållas åtskilda. Huvudmännen
skall årligen tillskjuta medel till fondernas löpande verksamhet. De skall i
samband med medelstilldelningen samråda om fondernas verksamhet och
medelsbehov.

Beträffande utvecklingsfondernas organisation stadgas i avtalen följande.
För varje fond skall finnas en styrelse som består av nio ledamöter med
suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs av landstinget för en tid
av högst tre år i sänder. Ledamöter och suppleanter bör vara väl förtrogna
med länets näringsliv, dess problem och utvecklingsmöjligheter samt ha
erfarenhet från näringslivet eller dess organisationer eller från facklig
verksamhet eller eljest ha en ställning som ger överblick över den regionala
näringspolitiken. Till styrelsen skall knytas även en personalföreträdare med
personlig suppleant.

Enligt stadgarna för utvecklingsfonderna skall det som underlag för
verksamheten vid varje fond finnas ett handlingsprogram. Detta skall ha sin
utgångspunkt i bl.a. länsstyrelsens program för den regionala industripolitiken.

Statens huvudmannaansvar för utvecklingsfonderna utövas av statens
industriverk (SIND). SIND fördelar de medel som regeringen årligen ställer
till förfogande för fondernas företagsservice och administration m.m. från
anslaget till småföretagsutveckling under industridepartementets huvudtitel.
För innevarande budgetår har för ändamålet beräknats ca 99,2 milj. kr.

Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet regleras genom förordningen
(1987:894) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond.
Enligt förordningen får fonderna delta i finansieringen av små och medelstora
företag (högst 200 arbetstagare) vars verksamhet avser bl.a. tillverkning,
handel och vissa tjänster samt turism. Finansieringen kan ske i form av lån,
garanti eller s.k. utvecklingskapital. Finansiering får avse endast verksamhet
som har eller bedöms kunna få tillfredsställande lönsamhet. Utvecklingsfonderna
får inte medverka i finansiering som kan ske på den allmänna
kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor.

Utvecklingsfondernas målgrupp, som tidigare omfattade främst den tillverkande
industrin och mot denna inriktade tjänsteföretag, har utvidgats till att

omfatta andra delar av tjänstesektorn. Den senaste utvidgningen skedde år
1987, då också tjänsteföretag som riktar sig till icke tillverkande företag
inkluderades (se NU 1986/87:30 s. 52 f.). Utanför målgruppen ligger nu
endast tjänsteföretag som riktar sig till enskilda.

Målgruppsavgränsningen är emellertid bindande för fonderna endast
såvitt gäller finansieringsverksamheten. Delar av fondernas företagsservice,
t.ex. starta-eget-kurser och rådgivning till nystartade företag, är tillgängliga
för företag inom alla branscher. Verksamhet med inriktning särskilt på
kvinnors nyföretagande bedrivs också inom vissa utvecklingsfonder.

Näringsutskottet har nyligen i betänkandet NU 1987/88:24 behandlat
motioner (fp) om en utvidgning av målgruppen för finansieringsverksamheten
till att omfatta också hantverks- och serviceföretag. Motionerna avstyrktes
med motiveringen att en sådan utvidgning skulle ställa alltför stora krav
på fondernas resurser. Folkpartiets företrädare i näringsutskottet reserverade
sig till förmån för motionerna. Betänkandet kommer att behandlas av
riksdagen inom kort.

I några av de nu aktuella motionerna tas målgruppsfrågan upp från
jämställdhetssynpunkt.

Målgruppen skall omfatta hela tjänstesektorn, föreslås det i motion
1987/88:N220 (fp). Motionärerna menar att detta skulle få stor betydelse för
bl.a. kvinnorna i skogslänen.

I centerpartiets motion 1987/88:N307, med motivering i partiets motion
1987/88:A462 om regionalpolitiken, anförs att en breddning av kvinnors
arbetsmarknad genom ett ökat nyföretagande skulle kunna få stor betydelse
för sysselsättningen i utsatta regioner. Särskilt borde möjligheterna prövas
att ge kvinnor stöd till företagande inom tjänstesektorn. Motionärerna pekar
på utvecklingsfondernas ansvar härför.

Liknande synpunkter framförs i motion 1987/88:N337 (c). Med hänsyn till
att kvinnors nyföretagande är inriktat på tjänstesektorn och att svårigheterna
för kvinnor att få sysselsättning är stora i de utsatta regionerna bör enligt
motionärernas mening utvecklingsfonderna ges möjligheter att lämna stöd
till kvinnligt företagande inom tjänstenäringarna i dessa regioner.

Näringsutskottet är inte berett att med anledning av vad som anförs i
motionerna ompröva sitt ställningstagande nyligen till frågan om utvecklingsfondernas
målgrupp. Som framgått av redogörelsen har fonderna enligt
nuvarande bestämmelser möjligheter att i betydande utsträckning stödja
också tjänsteföretagen. Det finns inga formella hinder för den typ av insatser
som torde vara av störst intresse i detta sammanhang, dvs. rådgivning m.m.
vid nyetableringar. Med hänvisning till det sagda avstyrker näringsutskottet
motionerna 1987/88:N220 (fp), 1987/88:N307 (c) och 1987/88:N337 (c) i
berörda delar.

Frågor om särskilda insatser för jämställdhet i utvecklingsfondernas verksamhet
har behandlats av riksdagen vid olika tillfällen under senare år. Med
anledning av motionsyrkanden (c; fp) uttalade sig riksdagen år 1985 på
hemställan av näringsutskottet för att det vid varje utvecklingsfond skulle
utses en jämställdhetsansvarig (NU 1984/85:23 s. 27, rskr. 1984/85:242).
Sedan regeringen fäst landstingens och de berörda kommunernas uppmärk -

NU 1987/88:3 y

samhet på riksdagens uttalande har de olika utvecklingsfonderna vidtagit
åtgärder i enlighet därmed.

Vissa utvecklingsfonder har gjort särskilda insatser för att stödja kvinnors
företagande. Som exempel kan nämnas ett projekt med företagsutveckling
och konsultinsatser m.m. som genomfördes åren 1985 och 1986 av fem
utvecklingsfonder i samverkan (se NU 1985/86:15 s. 23). Särskilt stöd till
projektet lämnades av arbetsmarknadsdepartementet.

I proposition 1987/88:105 sägs att de olika utvecklingsfondernas aktiviteter
till stöd för kvinnors företagande har varit av många slag och av varierande
intensitet. Det kan därför vara lämpligt, anförs det, att insatser för att
utveckla kvinnors intresse för att starta och driva företag behandlas särskilt i
handlingsprogrammen för de olika utvecklingsfonderna. Regeringens avsikt
är att inriktningen av handlingsprogrammen i nämnda hänseende skall bli
föremål för överläggning med utvecklingsfondernas övriga huvudmän.

Näringsutskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen på
denna punkt. Såsom påpekas i propositionen finns det stora skillnader
mellan olika utvecklingsfonder i fråga om engagemanget för kvinnors
företagande. I många fall torde det också råda osäkerhet hos fondernas
styrelser, ledning och personal om vilken roll fonderna bör ha på området
och hur verksamheten lämpligen bör bedrivas. En diskussion av dessa frågor
i anslutning till handlingsprogrammen bör enligt näringsutskottets mening
kunna bidra till att skapa ökad klarhet i angivna hänseenden.

I motion 1987/88:A33 (fp) föreslås en ytterligare åtgärd, nämligen att ett
belopp av 1 milj. kr. skall avsättas till utvecklingsfonderna för utökad
rådgivning och utbildning m.m. som riktar sig till kvinnliga företagare,
framför allt inom den tjänsteproducerande sektorn. Motionärernas avsikt
synes vara att medlen skall ställas till förfogande från anslaget till särskilda
jämställdhetsåtgärder under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.

Näringsutskottet anser att utvecklingsfondernas verksamhet med inriktning
på kvinnors företagande i princip bör finansieras på samma sätt som
fondernas företagsservice i övrigt, dvs. genom avgifter och genom de årliga
bidragen från huvudmännen. I den mån särskilda insatser av projektkaraktär
bedöms angelägna bör regeringen liksom hittills kunna ställa medel till
förfogande för ändamålet från nämnda anslag. Motion 1987/88:A33 (fp)
avstyrks alltså.

Frågan om könsfördelningen i utvecklingsfondernas styrelser tas upp i motion
1987/88:A37 (s). Motionärerna hänvisar till en kartläggning av hur utvecklingsfondernas
styrelser är sammansatta som har utförts av SIND år 1987 på
uppdrag av regeringen. I denna kartläggning anges antalet styrelseledamöter
i de 24 fonderna till sammanlagt 221 exkl. personalrepresentanter. Av
ledamöterna var 204 män och 17 kvinnor - dvs. 8 % - vilket enligt
motionärernas uppfattning inte är en tillfredsställande fördelning. De
föreslår att villkor om kvinnlig representation skrivs in i de avtal mellan
huvudmännen för fonderna som skall träffas för nästa period. Som lämplig
grund för sådana villkor betecknas i motionen det mål för andelen kvinnor i
statliga styrelser m.m. som anges i propositionen, dvs. minst 30 % år 1992.

Näringsutskottet har tidigare uppmärksammat frågan om andelen kvinnor

NU 1987/88:3 y

5

i utvecklingsfondernas styrelser. En kartläggning av styrelsernas sammansättning
år 1985 visade att andelen kvinnor då var 4 %. Näringsutskottet
betecknade denna andel som uppseendeväckande låg och förutsatte att
landstingen vid val av ledamöter inför perioden 1986-1988 skulle beakta
intresset av en rimligare fördelning (NU 1984/85:23 s. 27).

Näringsutskottet konstaterar att andelen kvinnor i fondernas styrelser
under nu löpande period har ökat. Alltjämt är dock den kvinnliga representationen
alldeles för låg, särskilt mot bakgrund av de ökade insatser från
fondernas sida för kvinnors företagande som nyss har förordats. Näringsutskottet
utgår från att frågan om en ökad andel kvinnor i styrelserna kommer
att väckas från statens sida vid de förestående överläggningarna mellan
huvudmännen om avtalen för utvecklingsfonderna under nästa avtalsperiod.
Något initiativ av riksdagen i frågan synes inte erforderligt.

Kartläggning av kvinnors företagande

I motion 1987/88:N220 (fp) begärs en kartläggning av kvinnliga företagares
verksamhet och behov. En sådan kartläggning krävs som underlag för beslut
om insatser för att stödja kvinnors företagande, menar motionärerna.

Näringsutskottet avstyrkte - med reservation från folkpartiets företrädare
- år 1986 ett liknande motionsyrkande. Därvid hänvisades till ett
landsomfattande forskningsprojekt om kvinnor som företagare vilket pågick
vid Umeå universitet (NU 1985/86:15 s. 23). Riksdagen avslog motionen.
Enligt vad näringsutskottet har inhämtat har projektet nu slutförts. Resultatet
föreligger i form av ett antal forskningsrapporter. En sammanfattning i
bokform är under utarbetande.

Motionärernas önskemål får anses vara väl tillgodosedda. Motionen
avstyrks i nu berörd del.

Statliga företag

Näringsutskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförs om
jämställdhetsarbetet i de statliga företagen. Den redovisning av antalet
anställda som enligt propositionen skall lämnas i den årliga redogörelsen till
riksdagen för de statliga företagen bör dock enligt näringsutskottets mening
omfatta såväl antalet anställda som antalet årsarbetande, med fördelning på
kvinnor och män. Genom en sådan redovisning kan omfattningen av
kvinnornas deltidsarbete belysas. Enligt näringsutskottets uppfattning är ett
uttalande av riksdagen till regeringen i denna fråga motiverat.

Stockholm den 14 april 1988
På näringsutskottets vägnar

NU 1987/88:3 y

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lennart Pettersson (s), Erik Hovhammar
(m), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Åke
Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s),
Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Sven-Åke Nygårds (s). Gudrun
Norberg (fp) och Leo Persson (s).

Avvikande meningar

1. Den offentliga sektorn och kvinnors företagande

Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp). Per Westerberg
(m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Den offentliga sektorn och kvinnors företagande - som börjar med ”Näringsutskottet
tar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N220 (fp)
om de offentliga monopolens negativa inverkan på kvinnligt nyföretagande.
Om enskilda alternativ till den offentliga sektorn tilläts skulle kvinnor få
ökade möjligheter att starta egna företag på områden där kvinnor traditionellt
är verksamma. Näringsutskottet anser en sådan utveckling önskvärd,
bl.a. från den synpunkten att den kan förväntas leda till en större mångfald
och högre kvalitet på utbudet av tjänster på dessa områden, vilket skulle få
gynnsamma effekter inom hela näringslivet. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker näringsutskottet motionen i denna del.

2. Den offentliga sektorn och kvinnors företagande

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Den offentliga sektorn och kvinnors företagande - som
börjar med ”Näringsutskottet tar” och slutar med ”denna del” bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet anser det angeläget att arbetsmarknaden för kvinnor
breddas genom olika åtgärder. Ett brytande av det offentliga servicemonopolet
- såsom föreslås i motion 1987/88:N220 (fp) - innebär inte i sig ökade
möjligheter till sysselsättning för kvinnor. Det är emellertid viktigt att den
offentliga sektorn ger utrymme också för privata initiativ. Näringsutskottet
ser privat verksamhet inom den offentliga sektorns ram både som ett
värdefullt komplement till den offentliga verksamheten och som en möjlighet
till stimulans av denna.

Överföring av vissa verksamheter från offentlig till enskild eller kooperativ
drift kan alltså vara positiv. Enligt näringsutskottets mening är det emellertid
framför allt ny affärsverksamhet inom tillverkningsindustrin och servicenäringarna
som måste åstadkommas. Av största betydelse är därvid att
villkoren för småföretag förbättras och att nyföretagandet stimuleras. Detta
gäller särskilt med tanke på möjligheterna till sysselsättning för kvinnor i de
utsatta regionerna.

Näringsutskottet anser att riksdagen genom ett tillkännagivande till
regeringen bör ansluta sig till vad som här anförts. Härigenom skulle syftet
med yrkandet i nämnda motion väsentligen tillgodoses.

NU 1987/88:3 y

7

3. Utvecklingsfondernas målgrupp

NU 1987/88:3 y

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken De regionala utvecklingsfonderna - som börjar med ”Näringsutskottet
är” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning har den nuvarande avgränsningen av
utvecklingsfondernas målgrupp till främst tillverkande företag blivit alltmer
otidsenlig till följd av tjänstesektorns snabba expansion. Avgränsningen
innebär att de typer av företag som i stor utsträckning drivs av kvinnor inte
har tillgång till den statliga finansiering som handhas av utvecklingsfonderna.
Näringsutskottet finner detta oacceptabelt från jämställdhetssynpunkt.
Yrkandet i motion 1987/88:N220 (fp) på att målgruppen för finansieringsverksamheten
skall omfatta hela tjänstesektorn tillstyrks därför.

4. Utvecklingsfondernas målgrupp

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken De regionala utvecklingsfonderna - som börjar med ”Näringsutskottet
är” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet, som hänvisar till sitt tidigare ställningstagande i frågan,
är inte berett att förorda en sådan generell utvidgning av utvecklingsfondernas
målgrupp som begärs i motion 1987/88:N220 (fp). Däremot anser
näringsutskottet att utvecklingsfonderna i de eftersatta delarna av landet bör
ges ökade möjligheter att stödja kvinnors företagande också genom finansiering.
Yrkandena härom i motionerna 1987/88:N307 (c) och 1987/88:N337
(c) tillstyrks alltså.

5. Särskilda insatser för jämställdhet

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken De regionala utvecklingsfonderna - som börjar med ”Näringsutskottet
anser” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet tillstyrker förslaget i motion 1987/88:A33 (fp) om att
1 milj. kr. skall ställas till utvecklingsfondernas förfogande för särskilda
insatser för kvinnliga företagare.

6. Kartläggning av kvinnors företagande

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken Kartläggning av kvinnors företagande - som börjar med
”Motionärernas önskemål” och slutar med ”berörd del” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1987/88:N220 (fp)
om behovet av en kartläggning av kvinnors företagande. Det nämnda
forskningsprojektet vid Umeå universitet kan utgöra en värdefull grund för
en sådan studie. Därutöver erfordras emellertid en analys av de kvinnliga
företagarnas behov av stöd i olika former. Näringsutskottet anser att
regeringen bör ta initiativ till en sådan studie. Motionen tillstyrks alltså i
denna del.

gotab Stockholm 1988 15205