om överlämnande av förvaltningsuppgift till utländsk medborgare (prop. 1987/88:26 och motion 1987/88:Ju6)

Yttrande 1987/88:KU3y

Konstitutionsutskottets yttrande
1987/88:3 y ^

om överlämnande av förvaltningsuppgift till
utländsk medborgare (prop. 1987/88:26 och motion KU

1987/88: Ju6) 1987/88:3 y

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har hemställt om konstitutionsutskottets yttrande övpr
motion 1987/88:Ju6 av Allan Ekström (m). Motionen har väckts med
anledning av proposition 1987/88:26 om ändring i rättegångsbalken (advokatfrågor).

I propositionen föreslås ändringar i 8 kap. rättegångsbalken i syfte att ge
styrelsen för Sveriges advokatsamfund möjlighet att medge undantag från
kraven på svenskt medborgarskap och hemvist i Sverige för den som vill bli
svensk advokat.

I motionen erinras om att enligt rättshjälpslagen (1972:429) får en advokat
bevilja allmän rättshjälp i vissa angelägenheter, vilket är en förvaltningsuppgift
som enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen (RF) kan
överlämnas till en enskild individ. Om uppgiften, som i detta fall, innefattar
myndighetsutövning skall det ske med stöd av lag. Det kan enligt motionen
ifrågasättas om denna befogenhet kan tillkomma även en utländsk medborgare.
Detta beror på vilken tolkning 10 kap. 5 § tredje stycket RF ges. I
motionen erinras om vad lagrådet (f.d. justitierådet Hult, justitierådet
Freyschuss och regeringsrådet Bouvjn) uttalade vid sin granskning av
regeringsförslaget (prop. s. 14 f). Där anfördes bl,a. följande:

I belysning av innehållet i 10 kap. 5 § tredje stycket synes 11 kap. 6 § tredje
stycket innebära, att överlämnandeav förvaltningsuppgift kan ske till enskild
individ även i fall där denne inte är svensk medborgare. Så synes också ha
skett beträffande exempelvis konsuler, notarii publici och biträdande jurister
på advokatbyråer; i dessa fall har inte uppställts något krav på svenskt
medborgarskap hos den sopi anförtrps förvaltningsuppgift.

Motionären framhåller att motsatt ståndpunkt intogs av lagrådet (justitierådet
Mannerfelt, regeringsrådet Voss och justitierådet Broomé) i proposition
1987/88:3 s. 194.1 denna proposition, som gällde en ny fartygssäkerhetslag,
förklarade lagrådet att bestämmelserna i 10 kap, 5 § tredje stycket RF inte
medger att en förvaltningsuppgift överlåts till utländsk fysisk person.

Mot bakgrund av att två lagråd således har intagit motsatta ståndpunkter i
en grundlagsfråga anser motionären att den mening bör gälla som värnar om
betydelsen av svenskt medborgarskap. Uppgiften att bevilja rättshjälp kan

därför inte anförtros åt en utlänning som är svensk advokat. Motsvarande j

1 Riksdagen 1987188. 4sami. Nr 3 y

bör gälla även beträffande andra förvaltningsuppgifter som kan ankomma på
en advokat. Eftersom departementschefen har gett uttryck åt motsatt
uppfattning (prop. 1987/88:26 s. 10) hemställer motionären att riksdagen
begär sådan ändring av rättshjälpslagen att därav framgår att rättshjälp kan
beviljas endast av advokat som är svensk medborgare.

Konstitutionsutskottet får för sin del anföra följande.

Beträffande de berörda stadgandena i regeringsformen skall först erinras
om att 10 kap. RF avser Sveriges mellanfolkliga förbindelser. 110 kap. 5 § RF
ges sålunda regler om de förutsättningar som gäller för befogenhetsöverlåtelser
till icke svenska organ. I det nyss nämnda ärendet om en ny fartygssäkerhetslag
ansåg lagrådet att bestämmelserna i denna paragraf inte medgav att
en förvaltningsuppgift överlåts till utländsk fysisk person. Flär gällde det
bl.a. bemyndiganden i lag om giltigheten av vissa certifikat som utfärdats av
utländska klassificeringssällskap och särskilda sakkunniga.

I den nu aktuella propositionen - 1987/88:26 - föreslås som nämnts
ändringar i rättegångsbalken av innebörd att Advokatsamfundets styrelse får
rätt att medge undantag från kraven på svenskt medborgarskap och hemvist i
Sverige för den som vill bli svensk advokat. Enligt utskottet föreligger inte
något hinder från konstitutionella synpunkter mot detta förslag som sådant.

Advokater liksom biträdande jurister på advokatbyråer får enligt 16 §
rättshjälpslagen bevilja allmän rättshjälp i vissa angelägenheter. Att bevilja
rättshjälp är en sådan förvaltningsuppgift som enligt 11 kap. 6 § tredje stycket
RF kan överlämnas till en enskild individ. Denna bestämmelse innehåller
emellertid inte något förbud mot att en förvaltningsuppgift anförtros icke
svensk medborgare. Frågan är då om nyss berörda stadgande i 10 kap. 5 § RF
i enlighet med lagrådets uttalande i ärendet om en ny fartygssäkerhetslag är
tillämpligt på utländska medborgare som verkar inom organ med uppgifter
som innefattar myndighetsutövning i Sverige. Enligt utskottets uppfattning
kan detta inte ha varit lagstiftarens avsikt. Det bör i sammanhanget påpekas
att krav på svenskt medborgarskap i allmän tjänst - statlig såväl som
kommunal - uppställts endast för vissa särskilda tj änster och uppdrag. Regler
härom finns i 11 kap. 9 § RF, där det bl.a. stadgas att krav på svenskt
medborgarskap för behörighet att inneha eller utöva tjänst eller uppdrag hos
staten eller kommun får uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar
som angivs i lag.

I propositionen samt i lagrådets yttrande ges exempel på förvaltningsuppgifter
som anförtrotts utländska medborgare. Så har skett beträffande
konsuler, notarii publici och biträdande jurister på advokatbyråer. Det skall
tilläggas att de allmänna advokatbyråerna är att betrakta som myndigheter
(jfr SFS 1980:548).

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet från de synpunkter utskottet
har att beakta hinder inte föreligga mot att utländska medborgare som är
advokater eller biträdande jurister i Sverige tillerkänns den ifrågavarande
behörigheten, dvs. att bevilja allmän rättshjälp i vissa angelägenheter.

I propositionen erinras om att i såväl rättshjälpsnämnd som i besvärsnämnden
för rättshjälpen ingår advokater. Departementschefen anför i denna del
att möjligheten att meddela dispens från kravet på svenskt medborgarskap

KU 1987/88:3 y

2

för advokater kan antas komma att utnyttjas i så begränsad omfattning att det
saknas anledning att nu uppställa ett krav på att advokatledamöterna i
rättshjälpsnämnderna eller besvärsnämnden skall vara svenska medborgare.

Regeringen utser ledamöter i rättshjälpsnämnderna och i besvärsnämnden
för rättshjälpen (se 4 § och 5 a § rättshjälpslagen). Enligt det tidigare berörda
stadgandet i 11 kap. 9 § RF får endast den som är svensk medborgare vara
ledamot av myndighet eller styrelse som lyder omedelbart under regeringen.
Detta innebär att propositionen på denna punkt inte kan godtas. Enligt
utskottet bör ändringar göras i 4 och 5 a § rättshjälpslagen, vilka bestämmelser
redan i dag är mindre väl förenliga med grundlagen.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till något uttalande i ärendet.

Stockholm den 16 februari 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje
Stensson (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom
(c) och Nils Berndtson (vpk).

KU 1987/88:3 y

3