angående förslag om Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (förs. 1987/88:6)

Yttrande 1987/88:KU2y

Konstitutionsutskottets yttrande
1987/88:2 y

angående förslag om Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond (förs. 1987/88:6)

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över de
konstitutionella konsekvenserna av den del av fullmäktiges i riksbanken
förslag som gäller stadgarna för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (förs.
1987/88:6). Vidare begärs att konstitutionsutskottet, om det behövs, lägger
fram de förslag till ändringar i riksdagsordningen som fullmäktiges förslag
påkallar.

Förslaget om att inrätta stiftelsen väcktes av riksbanksfullmäktige inför
bankens 300-årsjubileum 1968. En särskild kommitté fick i uppdrag att
utreda och lägga fram förslag till närmare bestämmelser om Riksbankens
jubileumsfond (BaU 1962:13). Kommittén och utskottet (BaU 1964:44)
följde i allt väsentligt riksbanksfullmäktiges förslag. Obligationer till ett
bokfört värde av 250 milj. kr. överfördes från riksbanken till fonden. Stadgar
för stiftelsen antogs av riksdagen i december 1964. Efter den senaste
ändringen (FiU 1974:4) omtrycktes stadgarna i Riksdagens författningssamling
(RFS 1974:2).

Enligt sina stadgar har Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond till ändamål
att främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning.
Därvid gäller bl.a. att företräde skall ges åt forskningsområden vilkas
medelsbehov icke är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel
speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya
forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, skall uppmärksammas
särskilt samt att fonden skall söka främja kontakter med internationell
forskning. Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en
betydande flexibilitet. I princip skall inte något forskningsområde vara
uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från fonden.

Avkastningen på de obligationer som tillfördes fonden kom att utgöra den
ekonomiska ramen för fondens verksamhet. I princip har sålunda hela
avkastningen utnyttjats för att stödja olika forskningsprojekt. Någon fondering
har inte skett, vilket medfört att fondens realvärde successivt urholkats.
För att möta detta har fonden tillförts ytterligare medel såväl 1974 som 1978.
Vid vardera tillfället överfördes obligationer till ett bokfört värde av 100 milj.
kr. Fullmäktige i riksbanken redovisade våren 1987 hur man långsiktigt skall
kunna lösa finansieringen av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet.
Syftet var att jubileumsfondens nuvarande utdelningskapacitet skall
kunna behållas utan ytterligare framtida medelstillskott från riksbanken.

1 Riksdagen 1987/88. 4 sami. Nr 2 y

Riksbanksfullmäktige föreslog bl.a. att riksbanken till fonden överför
ytterligare 900 milj. kr. i form av kontanta medel, att riksbanken förvärvar de
till fonden tidigare överlämnade obligationerna för en köpeskilling av 600
milj. kr., att riksbankens förvaltning av fondens medel upphör samt att
närmare förslag till nya bestämmelser i fondens stadgar m.m. skulle utredas.

Finansutskottet, som inte hade något att erinra mot fullmäktiges förslag,
konstaterade att det förutsatte att fondens stadgar ändras på några punkter.
Omläggningen aktualiserade också vissa praktiska frågor, bl.a. fondens
framtida ställning gentemot riksdagen och formerna för revision av fondens
verksamhet. Det borde ankomma på fullmäktige att i samverkan med
jubileumsfonden och riksdagens revisorer utreda dessa frågor samt att till
riksdagen återkomma med ett förslag. Utgångspunkten för en sådan översyn
borde enligt finansutskottets mening vara att banden mellan jubileumsfonden
och riksdagen i allt väsentligt bibehålls (FiU 1986/87:33).

I enlighet med finansutskottets nyss berörda betänkande har fullmäktige i
riksbanken således nu lagt fram förslag om nya bestämmelser och riktlinjer
för jubileumsfondens verksamhet. Fullmäktige föreslår riksdagen att dels
anta ett förslag till lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, dels besluta om
ändring av stadgarna för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond enligt ett
framlagt förslag.

Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 7.1.1 företar riksdagen val
till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Verksamheten
regleras av stadgar. Dessa har antagits av riksdagen, som också behandlar
fondens verksamhetsberättelse. Konstitutionsutskottet får för sin del anföra
följande.

Jubileumsfonden, som enligt förslaget även i fortsättningen skall utgöra en
stiftelse, får en från riksbanken avskild egen förvaltning. Syftet med
förändringarna är bl.a. att stiftelsen med nuvarande utdelningskapacitet
skall kunna behålla sina tillgångar utan ytterligare tillskott. Stiftelsens
självständiga ställning bör komma till uttryck genom att stadgarna antas av
stiftelsen och fastställs av riksdagen.

Till följd av stadgandet i 11 kap. 8 § regeringsformen torde riksdagens
behandling av stiftelsens stadgar kräva förankring i grundlag eller riksdagsordningen.
Utskottet anser därför att riksdagsordningen bör kompletteras
med en tilläggsbestämmelse i detta hänseende. Tilläggsbestämmelsen kan tas
in i 8 kap. riksdagsordningen.

Utskottet har inte någon erinran mot att arvodesfrågan för stiftelsens
styrelse regleras i nu förevarande sammanhang.

Stockholm den 26 november 1987
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson

KU 1987/88:2 y

2

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Elisabeth Fleetwood
(m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla
Pettersson (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Avvikande mening

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser att till
utskottets yttrande bort fogas ett stycke med följande lydelse:

Av riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 4.6.1 följer att konstitutionsutskottet
skall bereda ärenden om ändring av den s.k. arvodesstadgan. I detta
fall sker ett brott på denna punkt mot hittillsvarande praxis. Vi anser därför
att denna del borde remitterats till konstitutionsutskottet.

KU 1987/88:2 y

3