yttr 1987/88 fiu1y y

Yttrande 1987/88:fiu1y

Finansutskottets yttrande
1987/88:1 y

om offentliga utskottsutfrågningar (prop.

1987/88;22) 1987/88:1 y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 20 oktober 1987 berett finansutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m.m. i vad
avser förslaget om möjlighet att hålla offentliga utskottsutfrågningar jämte
eventuella motioner.

I propositionen föreslås att möjlighet öppnas för utskotten att hålla
offentliga sammanträden för inhämtande av upplysningar. Sammanträden
för överläggningar och beslutsfattande skall fortfarande hållas inom stängda
dörrar. Det skall också vara möjligt att få göra ljud- eller bildupptagningar
efter överenskommelse med utskottet. Beslut om offentlighet på detta sätt
skall fattas med s.k. enkel majoritet.

Propositionens förslag avseende offentliga utskottsutfrågningar berörs
endast i tre av de åtta motioner som väckts med anledning av propositionen. I
motion K17 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) kommenteras
förslaget utan erinringar. I motion K13 av Lars Werner m.fl. (vpk) uttrycks
vissa farhågor för att offentliga utskottssammanträden kan förskjuta intresset
från behandlingen av sakfrågorna till det mera publicitetsväckande.
Motionärerna anser att efter en viss tid bör erfarenheterna utvärderas. I
motion Kli av Alf Svensson (c) yrkas avslag på alla förslag till ändringar av
riksdagsordningen. Någon motivering till avslagsyrkandet i den del det avser
offentliga utskottsutfrågningar finns inte i motionen.

Förslaget om offentliga utskottssammanträden för inhämtande av upplysningar
har beretts och föreslagits av en enig kommitté, den s.k. folkstyrelsekommittén.
Frågan har aktualiserats vid flera tillfällen de senaste 20 åren och
varit föremål för många utredningar.

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet anför i propositionen,
att det är värdefullt att enighet nu har nåtts om lösningen på en gammal
författningspolitisk stridsfråga och tillstyrker mot denna bakgrund förslaget
att utskottssammanträden kan hållas offentliga i den del de avser inhämtande
av upplysningar. Utskottet vill i detta sammanhang något beröra på vilket
sätt förslaget kan komma att påverka beredningen av frågor inom utskottets
verksamhetsområde.

I propositionen sägs att allmän enighet torde råda om att utskottens
överläggningar och beslutsfattande fortfarande bör ske inom stängda dörrar.
Inte heller alla utfrågningar kan gärna vara offentliga. Den förtroliga
karaktären hos viss information kan vara ett viktigt skäl till att den inhämtas
vid slutna utfrågningar. Denna form bör alltjämt, framhålls det i propositio -

1 Riksdagen 1987/88. 5 sami. Nr 1 y

nen, användas då uppgifter av förtroligt slag lämnas. Uppgifter kan vara
förtroliga på grund av sitt ämne men också därför att de ingår som ett led i en
politisk förhandlingsprocess.

Det framhålls i propositionen att ämnesinnehållets betydelse för att avgöra
frågan om en utfrågning skall vara offentlig lämpar sig inte för lagreglering.
Utskottet delar denna uppfattning. Det övervägande antalet ärenden i
utskottet bereds inom utskottet utan att upplysningar behöver inhämtas och
redovisas direkt av utomstående. Behoven av kompletterande uppgifter från
myndigheter och organisationer kan vanligtvis tillgodoses via utskottstjänstemän
som inhämtar uppgifter och redovisar dessa för utskottet.

I vissa ärenden däremot, oftast de som avser riktlinjerna för den
ekonomiska politiken, inhämtar utskottet regelmässigt uppgifter från utomstående
- konjunkturinstitutet, finansdepartementet, riksbanken och riksgäldskontoret.
Uppgifterna kan avse kompletterande upplysningar om
konjunkturutvecklingen, bedömningar av utvecklingen och behov av ekonomisk-politiska
åtgärder. Vid beredningen av dessa ärenden kan, åtminstone i
vissa situationer, en återhållsamhet vad gäller offentlighet vara befogad för
att inte åstadkomma oro på förväntningskänsliga marknader såsom t.ex.
kredit- och valutamarknaden.

Det kan också i andra ärenden vara så att utskottet vill fördjupa sin
beredning. Då inhämtar man upplysningar från experter, sakkunniga och
andra direkt berörda av ärendet. Detta kan ske genom remiss av ärendet eller
genom utfrågning direkt inför utskottet. Remissvaren blir offentliga när de
inkommer till utskottet. Resultatet av utfrågningar framgår, i den mån det
påverkat ställningstagandet, av utskottsbetänkandet och av anförandena i
kammaren. Som utskottet ser det kan det vara en fördel att även uppgifter
lämnade vid utfrågningar blir offentliga på samma sätt som de som lämnats
skriftligt. I praktiken sker detta redan i stor utsträckning i dag för uppgifter
som lämnats i samband med uppvaktningar eller utfrågningar som kommit
till stånd på den utfrågades begäran. Ofta överlämnas vid sådana tillfällen
skrivelser, underlag i form av rapporter och utredningsmaterial. Detta
material görs offentligt i samband med utfrågningen.

Utgångspunkten för utfrågningar bör såsom hittills vara att de skall tillföra
behandlingen i utskottet något av värde. Vid planeringen av utfrågningar
måste därvid tidsaspekten beaktas. I riksmötets slutskede brukar tillgänglig
sammanträdestid för utskottet vara mycket begränsad på grund av att
kammarens sammanträden pågår under dag- och kvällstid, vilket också kan
påverka möjligheterna att arrangera offentliga utfrågningar.

Utskottet vill i detta sammanhang också nämna att utskottet enligt RF 9:11
överlägger i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor, som skall gälla
för statens arbetstagare, med statsråd som regeringen bestämmer. Dessa
överläggningar som äger rum mellan utskottet och löneministern samt
eventuella ytterligare företrädare för den statliga arbetsgivarparten inför,
under och efter de centrala löneförhandlingarna på arbetsmarknaden är inte
att betrakta som utfrågningar och bör således inte göras offentliga.

Utskottet anser sammanfattningsvis i likhet med vad som framförs i
propositionen att frågan om i vilka fall sammanträden bör göras offentliga
inte bör regleras i lag utan bör bedömas av berört utskott från fall till fall. Det

FiU 1987/88:1 y

2

är också rimligt att efter en viss tid en utvärdering görs av vad offentlighet vid
sammanträden har inneburit.

Stockholm den 26 november 1987
På finansutskottets vägnar
Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Christer
Nilsson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip
Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk),
Arne Kjörnsberg (s), Marianne Carlström (s), Rolf Kenneryd (c), Leif
Marklund (s) och Lennart Alsén (fp).

FiU 1987/88:1 y

3