yttr 1987/88 bou7y y

Yttrande 1987/88:bou7y

Bostadsutskottets yttrande
1987/88: 7 y

om inbetalning på likviditetskonto
(prop. 1987/88: 150 bilaga 3)

BoU

1987/88: 7 y

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig om vissa
sparfrågor. I anslutning härtill har bostadsutskottet beslutat behandla vad i
proposition 1987/88:150 föreslagits om inbetalning på likviditetskonto under
budgetåret 1988/89 jämte motioner.

I yttrandet BoU 1987/88:6 y behandlar bostadsutskottet bl. a. vad i
propositionen och i motioner föreslagits om bosparande.

Propositionen

Regeringen föreslår riksdagen att anta ett i propositionen intaget förslag till
Lag om inbetalning på likviditetskonto under budgetåret 1988/89. Lagen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1988. Förslaget kan sammanfattas enligt
följande.

Med hänvisning till att det finns anledning att genomföra en likviditetsindragning
från större företag under budgetåret 1988/89 föreslås i propositionen
att vissa större företag på likviditetskonto skall inbetala ett belopp som
motsvarar 15% av den del av företagets likvida tillgångar som överstiger
50 milj. kr. enligt balansräkningen för det räkenskapsår som avslutats
närmast före den 1 januari 1988. Som likvida tillgångar räknas omsättningstillgångar
i form av kassa- och banktillgodohavanden, aktier och andra
andelar samt obligationer och andra värdepapper.

Företagen skall senast den 31 augusti 1988 ha betalt in 90% av beloppet
och senast den 31 januari 1989 återstoden. Inbetalning skall ske på räntebärande
konto i riksbanken. Inbetalda medel skall jämte årlig ränta återbetalas
senast den 2 juli 1990. Om synnerliga skäl finns kan regeringen befria
ett företag från skyldigheten att betala in medel på likviditetskonto.

1 Riksdagen 1987/88. 19 sami. Nr7y

1

Motionerna

Förslaget i sin helhet avvisas i de båda partimotionerna Fi22 (m) yrkande
12 och Fi28 (fp) yrkande 11 samt i motion Fi26 (m) yrkande 1.

Enligt motion Fi2l (s) innebär förslaget om likviditetskonton att närmare
ett trettiotal allmännyttiga bostadsföretag kommer att behöva göra inbetalningar
på likviditetskonto. Eftersom dessa företag arbetar efter självkostnadsprincipen
och inte är vinstsyftande finns det enligt motionären inte
likvida tillgångar i företagen av en storlek som inte kan motiveras av den
löpande verksamheten med förvaltning och byggande. Med hänvisning
bl. a. härtill hemställs att allmännyttiga bostadsföretag och motsvarande
skall undantas från tillämpningen av lagen om inbetalning på likviditetskonto.

För bl. a. HSB:s riksförbund och Riksbyggen leder förslaget om likviditetskonton,
enligt motion Fi23 (s), till mycket kraftiga likviditetsindragningar.
Den huvudsakliga förklaringen härtill är att en stor del av kapitalflödet
inom dessa organisationer är centraliserat till resp. riksorganisation.
Likvida medel i medlemsorganisationerna, bl. a. i form av medlemmarnas
sparande, samlas således i riksorganisationen, som tjänstgör som en form
av clearingorgan. Det är enligt motionärernas mening inte rimligt att en
central clearing- och inlåningsverksamhet av denna typ skall drabbas av
likviditetsindragningar. Mot bakgrund härav hemställs att bl. a. HSB:s
riksförbund och Riksbyggen skall undants från likviditetsindragningar.

Utskottet

Utskottet behandlar propositionen och motionerna såvitt rör avsättning till
likviditetskonto för allmännyttiga bostadsföretag samt för HSB och Riksbyggen.

Det finns enligt bostadsutskottets uppfattning goda skäl för riksdagen att
stödja förslagen i motionerna Fi21 (s) och i Fi23 (s) om att allmännyttiga
bostadsföretag resp. HSB och Riksbyggen inte skall vara skyldiga att göra
inbetalning på likviditetskonto. Till motiv för sitt ställningstagande vill
utskottet anföra följande.

Vad beträffar de allmännyttiga bostadsföretagen bör erinras om att
dessa företag arbetar efter självkostnadsprincipen och att de inte är vinstsyftande.
De likvida tillgångar som finns hos dessa företag - och med dem
ur låne- och skattesynpunkt jämförbara företag - är därför av en storlek
som kan motiveras av den löpande verksamheten med förvaltning och
byggande. Dessa företag har vidare tillagts ett speciellt ansvar för den
bostadspolitik som omfattas av en stor riksdagsmajoritet. Bostadsutskottet
har vid åtskilliga tillfallen och senast hösten 1987 (se BoU 1987/88: 3, s. 7
och 12) framhållit den betydelse dessa företag har för ett genomförande av
den sociala bostadspolitiken. Det kan inte uteslutas att en likviditetsindragning
för en del av dessa företag skulle kunna innebära att vissa angelägna
bostadsinvesteringar skulle komma att försenas. Riksdagen bör inte
medverka till att så kan bli fallet.

BoU 1987/88: 7 y

2

Vad åter rör HSB och Riksbyggen är förhållandet följande. Inom dessa BoU 1987/88: 7 y
organisationer är en stor del av kapitalflödena kanaliserade till resp. riksorganisation.
Likvida medel i HSB samlas upp i riksorganisationen. Därutöver
sker en omfattande inlåning av medlemsorganisationernas sparade
medel till riksorganisationerna. Inlåningsverksamhet bedrivs genom sparkassor,
som riktar sig till organisationens fysiska medlemmar. Såvitt rör
kapitaluppsamling i riksorganisation är förhållandena likartade beträffande
Riksbyggen. Som anförs i motion Fi23 (s) arbetar de inlånade medlen i
organisationerna. En stor del måste hållas likvida med hänsyn till verksamheten
och som beredskap mot utflöden av inlånat kapital. Genom uppsamling
av medlemsorganisationernas kassaflöden och kapitaltillgångar samlas
likviditeten hos riksorganisationerna.

De motiv som vägleder lagförslaget i propositionen är enligt utskottets
uppfattning inte tillämpliga på de bostadsföretag och bostadsorganisationer
som aktualiserats i motionerna Fi21 (s) och Fi23 (s). Utskottet delar
motionärernas uppfattning att sådana företag och organisationer bör undantas
från krav på inbetalning till likviditetskonto. Om inte vad nu anförts
kan anses vara sådana synnerliga skäl för befrielse från att betala in på
likviditetskonto som anges i lagförslagets 1 § sista stycke bör finansutskottet
enligt bostadsutskottets mening föreslå riksdagen sådana ändringar i
lagförslaget att intentionerna med vad bostadsutskottet nu förordat kommer
att förverkligas. I annat fall bör riksdagen genom ett tillkännagivande
med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad
nu anförts om undantag från skyldigheten att betala in på likviditetskonto.

Ett sådant tillkännagivande innebär sålunda att ytterligare motiv tillförs
lagen; motiv som alltså kommer att vägleda regeringens handlande när det
gäller att medge befrielse från skyldigheten att betala in medel på likviditetskonto.

Vad i partimotionerna från moderata samlingspartiet och folkpartiet
samt i motion Fi26 (m) föreslagits om avslag på det nu behandlade lagförslaget
är - vid ett accepterande av bostadsutskottets uppfattning - i
praktiken tillgodosett såvitt motionerna behandlas i detta yttrande.

Stockholm den 19 maj 1988
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Erling Bager (fp). Per
Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s),

Berit Bölander (s), Margareta Gard (m), Britta Sundin (s), Jan Sandberg
(m), och Eva Rydén (c).

3

Avvikande mening

BoU 1987/88:7

Inbetalning på likviditetskonto

Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Margareta
Gard (m) och Jan Sandberg (m) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Utskottet böijar med ”Det finns” och slutar med
”detta yttrande” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser att den av regeringen föreslagna lagen om inbetalning
på likviditetskonto bör avslås i sin helhet i enlighet med vad som
föreslås i de båda partimotionerna Fi22 (m) yrkande 12 och Fi28 (fp)
yrkande 11 samt i motion Fi26 (m) yrkande 1. Vid en riksdagens anslutning
till denna ståndpunkt kommer förslagen i motionerna Fi21 (s) och Fi23 (s)
att bli tillgodosedda. Motionerna bör därför avstyrkas av riksdagen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988