yttr 1987/88 bou5y y

Yttrande 1987/88:bou5y

Bostadsutskottets yttrande
1987/88:5 y

om energipolitik inför 1990-talet (prop. 1987/88:90)

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet jämte motioner.

I propositionen föreslås bl.a. att ett program för effektivare användning
och ersättning av el startas. Bostadsutskottet behandlar i yttrandet förslaget
(s. 48-51) i vad avser kraven på byggnaders energiegenskaper och användningen
av direktverkande elvärme. Motionsyrkanden med anknytning härtill
återfinns i motion 1987/88:N32 (c), folkpartiets partimotion 1987/88:N33
samt centerpartiets partimotion 1987/88:N38. I den sistnämnda motionen
behandlas dessutom ett yrkande om bidrag till kommunal energirådgivning
samt den del av ytterligare ett yrkande om stöd till solvärmeanläggningar som
avser stöd i form av räntebidrag m.m.

I sammanhanget behandlar dessutom utskottet de under allmänna motionstiden
1988 till bostadsutskottet hänvisade motionerna 1987/88:Bo522
(c) och 1987/88:Bo545 (c) vari tas upp frågan om användningen av
direktverkande elvärme. Under förutsättning av näringsutskottets medgivande
överlämnar bostadsutskottet dessa motioner till näringsutskottet.

Propositionen

Sorn ett led i avvecklingen av kärnkraften föreslås i propositionen att ett
program för effektivare elanvändning och ersättning av el startas. Programmet
omfattar åtgärder som syftar till att

- utnyttja den potential för eleffektivisering och elersättning som i dag är
ekonomiskt tillgänglig till år 1997,

- stärka och bevara flexibiliteten i elanvändningen,

- ta till vara de långsiktiga möjligheterna att effektivisera elanvändningen
och ersätta el med andra energislag, framför allt inom uppvärmningsområdet
samt inom den elintensiva industrin.

Enligt förslaget skall elanvändningen följas kontinuerligt och hushållningsprogrammet
liksom åtgärderna för tillförselplanering följas upp och revideras
vid behov. Vidare föreslås att en första avstämning görs år 1990.

När det gäller åtgärder för att stärka och bevara flexibiliteten inom
elanvändningsområdet innebär förslaget följande avseende kraven på byggnaders
energiegenskaper och användningen av direktverkande elvärme.

BoU

1987/88:5 y

1 Riksdagen 1987188.19sami. Nr5 y

I fråga om nya bostadshus bör enligt förslaget kraven på byggnadens
energiegenskaper höjas. I samband därmed förordas att den nuvarande
generella dispensen för uppvärmning med direktverkande el i särskilt
energisnåla en- och tvåbostadshus avskaffas. Dessutom föreslås att en
motsvarande höjning av kravnivån bör övervägas även i fråga om andra
byggnader än bostadshus.

Förslag om ändringar i bygglagstiftningen i denna del bör enligt propositionen
kunna föreläggas riksdagen under hösten 1988.

Motionerna

I detta yttrande behandlar utskottet följande motioner väckta under
allmänna motionstiden 1988.

1987/88: Bo522 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
om sådan ändring i PBL att ”uppvärmningssystem med direktverkande
elvärme” förbjuds samt att krav på eldstad införs i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1987/88:Bo545 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om ett
förbud mot nyinstallation av direktverkande eluppvärmning i permanentbostäder.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N450.

Dessutom behandlas följande med anledning av proposition 1987/88:90
väckta motioner.

1987/88:N32 av Alf Svensson (c) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar om ett förbud mot nyinstallation av direktverkande
eluppvärmning i permanentbostäder.

1987/88:N33 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen avslår regeringens förslag att förbjuda direktverkande el i
nya bostadshus.

1987/88:N38 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - som andrahandsyrkanden -yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud mot installation
av direktverkande el i nyproducerade bostäder och lokaler i enlighet med vad
som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av stöd till
energirådgivning på kommunal nivå i enlighet med vad som anförts i
motionen,

14. att riksdagen beslutar att stöd till solvärmeanläggningar av godkänd
kvalitet skall ges enligt vad som anförts i motionen, dels som räntebidrag vid
nybyggnad och ombyggnad på samma villkor som tillämpas för övriga delar
av byggnaden, dels i övriga fall som ett 50-procentigt investeringsbidrag
t.o.m. 1990 och därefter en successiv avtrappning så att bidraget i princip
upphör 1994 (yrkandet behandlas endast i vad avser räntebidrag m.m. till
solvärmeanläggningar).

BoU 1987/88:5 y

2

Bostadsutskottet

BoU 1987/88:5 y

Krav på hushållning med energi i byggnader

De grundläggande kraven på hushållning med energi i byggnader lämnas i 3
kap. 3 § i plan- och bygglagen (PBL). Dessa krav innebär att byggnader skall
medge god hushållning med energi. I fråga om uppvärmning med direktverkande
elvärme innebär kraven dessutom att en- eller tvåbostadshus får förses
med uppvärmningssystem med direktverkande elvärme endast om det finns
särskilda skäl.

Statens planverk har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till nya
tillämpningsbestämmelser (Svensk byggnorm) till PBL såvitt gäller bestämmelserna
om nybyggnad. Förslaget är under beredning i regeringskansliet.
När det gäller kraven på energihushållning har dessa formulerats som
övergripande funktionskrav. De ger därmed den byggande frihet att inom
ramen för en högsta tillåten energianvändning själv välja tekniska lösningar
och metoder. Kravnivån i förslagets bestämmelser - som avses gälla
generellt för alla bostäder, oavsett uppvärmingssätt och hustyp - är densamma
som nu gäller för småhus uppvärmda med direktverkande elvärme.

I avvaktan på att beredningen av planverkets förslag till nya tillämpningsföreskrifter
skall avslutas gäller Svensk byggnorm 1980 (SBN 1980) i
tillämpliga delar. Detta innebär att småhus i dag får förses med direktverkande
elvärme endast om de är energisnålt utformade. Ett småhus anses som
energisnålt om årsbehovet av elenergi för radiatorer och tappvarmvatten är
minst 40 % lägre än behovet för radiatorerna om byggnaden varit utförd
enligt minimikraven på värmeisolering och luftomsättning enligt Svensk
byggnorm 1975 (SBN 1975).

Enligt miljö- och energiministern bör utgångspunkten för den förestående
översynen av energihushållningsbestämmelserna för byggnader vara att de
förbättringar av bebyggelsens energihushållningsegenskaper som nu kan
uppnås utan nämnvärda merkostnader också bör förverkligas. Mot bakgrund
härav anges starka skäl tala för att planverkets förslag till kravnivåer - dvs.
krav motsvarande de ovan nämnda kraven för installation av direktverkande
elvärme enligt SBN 1980 - bör införas. Detta innebär att de nuvarande
villkoren för direkteluppvärmda småhus kommer att uppfyllas i all ny
bostadsbebyggelse. Enligt föredragande statsrådet kan detta leda till att
användningen av direktel åter ökar. Sådana bindningar måste enligt hennes
mening förebyggas.

Miljö- och energiministern anser att en ytterligare skärpning av energihushållningskraven,
utöver den nivå som i dag gäller, inte är en verkningsfull
eller tillrådlig metod att begränsa användningen av direktverkande elvärme i
bebyggelsen. Frågan om i vilka situationer som direktverkande el alltjämt
bör kunna installeras bör prövas efter andra grunder. Utgångspunkten bör
härvid vara att långsiktiga bindningar till system för uppvärmning med
direktverkande el bör undvikas i görligaste mån i all bostadsbebyggelse.
Vidare anges att det finns anledning att överväga om detta inte bör gälla
också i fråga om annan bebyggelse än bostäder.

Avslutningsvis anförs att planverket i samverkan med bl.a. energiverket

1* Riksdagen 1987/88.19sami. Nr 5 y

kommer att få i uppdrag att komma med förslag i dessa frågor. Enligt
propositionen bör förslag om ändringar i plan- och bygglagen därefter kunna
föreläggas riksdagen under hösten 1988.

Med hänvisning till att den explosionsartade ökningen av eluppvärmningen
av bostäder måste stoppas hemställs i motion N32 (c) yrkande 5 att
riksdagen skall besluta om förbud mot nyinstallation av direktverkande
elvärme i permanentbostäder. Även i den av samma motionär under
allmänna motionstiden väckta motionen Bo545 lämnas motsvarande förslag.
Enligt motionären kan den mycket farliga sårbarheten i dagens system bli
förödande om inte åtgärder vidtas.

I folkpartiets partimotion N33 yrkande 14 hemställs att regeringens förslag
att förbjuda användningen av direktverkande el i nya bostadshus skall avslås.
Enligt motionärerna är inte ett förbud den rätta metoden för att vidmakthålla
flexibiliteten och skapa utrymme för olika energislag.

Enligt centerpartiets partimotion N38 är det inte rimligt att tillåta en
fortsatt låsning till direktverkande el. Med hänvisning härtill begärs i
motionens andrahandsyrkande 10 att riksdagen skall föreläggas förslag om
förbud mot installation av direktverkande el i nyproducerade bostäder och
lokaler. Häri innefattas också att krav skall ställas på alternativa uppvärmningsmöjligheter
om el används för värme i luft- eller vattenburna värmesystem.

I motion Bo522 (c) föreslås att plan- och bygglagen skall ändras så att
direktverkande elvärme inte tillåts som huvudsakligt uppvärmningssystem i
bostadshus. I de fall bostadshus uppförs med direktverkande elvärme bör
enligt motionären krav ställas på att anordning för vedeldning installeras.

När det gäller frågan om kraven på byggnaders energiegenskaper och
användningen av direktverkande elvärme vill bostadsutskottet för sin del
anföra följande.

Bostadsutskottet delar miljö- och energiministerns uppfattning att de
förbättringar av bebyggelsens energihushållningsegenskaper som nu kan
uppnås utan nämnvärda merkostnader bör förverkligas. Även enligt bostadsutskottets
mening bör sålunda de allmänna kraven på byggnaders energiegenskaper
kunna höjas i förhållande till de krav som i dag ställs. Som
redovisats ovan pågår också ett beredningsarbete med denna inriktning inom
regeringens kansli.

När de nuvarande kraven för installation av direktverkande elvärme i
småhus infördes år 1981 innebar de en reell begränsning i fråga om
användningen av denna typ av uppvärmning. De bostäder som i dag uppförs
uppfyller i stor utsträckning kraven. Skälen till detta är i första hand en ökad
medvetenhet om betydelsen av en god energihushållning och den lönsamhet
som sådana hushållningsåtgärder ger. En generell höjning av kraven på
byggnaders egenskaper torde innebära att i princip all bebyggelse kommer
att uppfylla kraven för installation av direktverkande elvärme. Som anförs i
regeringsförslaget får detta faktum inte leda till att användningen av direktel
åter ökar. Sådana bindningar måste även enligt bostadsutskottets mening
förebyggas.

Mot bakgrund av det ovan anförda bör enligt bostadsutskottets mening
frågan om i vilka situationer som direktverkande el alltjämt bör kunna

BoU 1987/88:5 y

4

installeras ånyo prövas med utgångspunkt i de nya förutsättningar som
kommer att gälla. Prövningen bör ske utifrån de utgångspunkter som miljöoch
energiministern angivit. Som anförs i regeringens förslag bör resultatet
av denna prövning kunna föreläggas riksdagen i form av förslag till ändringar
i plan- och bygglagen under hösten 1988. Detta innebär att riksdagen inte nu
bör ta ställning till ett eventuellt förbud mot direktverkande elvärme.
Regeringens förslag bör avvaktas. Med hänvisning till det anförda bör enligt
bostadsutskottets mening förslagen i motion N32 (c) yrkande 5, folkpartiets
partimotion N33 yrkande 14, centerpartiets partimotion N38 andrahandsyrkande
10 samt motionerna Bo522 (c) och Bo545 (c) avvisas av riksdagen.

Avslutningsvis vill bostadsutskottet i detta sammanhang något beröra
frågan om sambandet mellan kraven på energihushållning och behovet av ett
bra inomhusklimat. De senaste årens energisparande har i vissa fall inneburit
ett försämrat inomhusklimat. Orsakerna härtill är många och i en del fall
också okända. Enligt utskottets mening är det därför viktigt att vid
genomförandet av olika energisparåtgärder och vid fastställandet av nivån
för byggnaders energiegenskaper beakta också möjligheterna att säkerställa
ett bra inomhusklimat. En angelägen minskning av energianvändningen för
uppvärmning får således inte leda till ett försämrat inomhusklimat i form av
t.ex. en sämre luftkvalitet. Det är därför nödvändigt att insatser görs för att få
fram tekniska lösningar som fyller såväl kraven på energisparande som
kraven på ett bra inomhusklimat. Enligt utskottets mening kan inte dessa
frågor ses isolerade från varandra utan vad som behövs är samordnade
insatser där båda aspekterna beaktas. Utskottet utgår från att dessa frågor
beaktas utan att riksdagen nu vidtar några åtgärder.

Övriga frågor

Stöd till kommunal energirådgivning

Fram till utgången av år 1985 utgick ett statligt stöd till kommunerna för
besiktning och rådgivning m.m. avseende energibesparande åtgärder och
annan bostadsförbättringsverksamhet. I centerpartiets partimotion N38
andrahandsyrkande 11 föreslås att detta stöd till kommunernas energirådgivning
skall återinföras. Enligt motionärerna har verksamheten stor betydelse
för att de nationella målen skall kunna genomföras och för att de statliga
åtgärderna skall få avsedd effekt. Stödet bör enligt motionsförslaget finnas
kvar så länge omställningen av energisystemet pågår och avvecklingen av
kärnkraften genomförs. Efter hand bör dock kommunerna ta över en större
andel av kostnaden för verksamheten genom att bidragens nominella nivå
bibehålls.

Bostadsutskottet har så sent som i sitt betänkande BoU 1987/88:10 (s. 67)
behandlat ett motionsyrkande (vpk) om att stödet till kommunernas
energirådgivning skall återinföras. Av detta betänkande framgår att stödet
aldrig varit avsett att permanent stödja kommunernas rådgivningsverksamhet
utan att dess syfte varit att stimulera uppbyggnaden av en långsiktig
verksamhet som motsvarar de varaktiga lokala behoven. Utskottet vill också

BoU 1987/88:5 y

5

framhålla att kommunerna genom bostadsförsörjningslagen och lagen om
kommunal energiplanering givits ett ökat ansvar på bostadsförsörjningens
och energihushållningens område. Bostadsutskottet är inte berett ändra sin
nyligen och tidigare intagna ståndpunkt och förorda ett återinförande av det
statliga stödet till kommunal energirådgivning i enlighet med förslaget i
centerpartiets partimotion N38 andrahandsyrkande 11.

Stöd till solvärmeanläggningar

Enligt centerpartiets partimotion N38 andrahandsyrkande 14 såvitt nu är i
fråga bör ett stöd till solvärmeanläggningar av godkänd kvalitet utgå som
räntebidrag vid nybyggnad och ombyggnad av flerbostadshus på samma
grunder som tillämpas för övriga delar av byggnaden.

Till grund för beräkningen av lånets storlek vid den statliga bostadslångivningen
ligger ett låneunderlag. Vid beräkningen av detta låneunderlag får
ingå kostnaden för bl.a. värmeanläggning. Det ingående beloppets storlek
bestäms av kostnaden för den typ av anläggning som installeras. Bland de
värmeanläggningar som kan belånas ingår bl.a. solvärmesystem. Sedan den 1
januari 1988 kan dessutom en kombination av två olika värmesystem, t.ex.
solvärme och fastbränslepanna, belånas. Dessutom lämnas ett särskilt stöd
för installation av solvärmeanläggningar i samband med ny- och ombyggnad
av bostadshus. Detta stöd utgår enligt bestämmelserna i förordningen
(1987:771) om statligt bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar.
Stödet kan kombineras med statligt bostadslån och därtill kopplat räntestöd.

Som framgår av ovanstående framställning får vad i centerpartiets
partimotion N38 andrahandsyrkande 14 såvitt nu är i fråga förordats anses i
inte ringa grad tillgodosett genom de lånemöjligheter och det stöd i övrigt
som redan nu utgår till solvärmeanläggningar. Motionen bör enligt bostadsutskottets
mening med hänvisning härtill avvisas av riksdagen.

Stockholm den 21 april 1988
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing
(m), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Rune Evensson
(s), Tore Claeson (vpk), Berit Bölander (s), Margareta Gard (m), Britta
Sundin (s) och Eva Rydén (c).

BoU 1987/88:5 y

6

Avvikande meningar

BoU 1987/88:5 y

1. Byggnaders energiegenskaper och användningen av
direktverkande elvärme

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Margareta Gard (m) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Krav på hushållning med energi i byggnader
börjar med ”Bostadsutskottet delar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha
följande lydelse:

Som anförs i folkpartiets partimotion N33 finns det goda skäl att vidta
åtgärder som vidmakthåller flexibiliteten och skapar utrymme för olika
energislag vid uppvärmningen av våra bostäder. Utskottet delar sålunda
regeringens ambition på denna punkt. Däremot delar inte utskottet uppfattningen
att det eftersträvade målet kan nås genom införandet av ytterligare
förbud och detaljregleringar av det slag som ett förbud mot direktverkande
elvärme utgör. Vad som behövs är i stället en övergripande energipolitik
inom vilken de olika aktörerna ges frihet att fatta de beslut som behövs för att
målen skall uppnås. I en sådan övergripande strategi måste också ingå en
aktiv prispolitik som medverkar till att bästa möjliga teknik tas i anspråk och
till att ny energisnål teknik utvecklas.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till folkpartiets partimotion N33
yrkande 14 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion N32 (c) yrkande
5, centerpartiets partimotion N38 andrahandsyrkande 10 samt motionerna
Bo522 (c) och Bo545 (c) bör avvisas av riksdagen.

2. Byggnaders energiegenskaper och användningen av
direktverkande elvärme

Agne Hansson (c), Tore Claeson (vpk) och Eva Rydén (c) anser att den del
av utskottets yttrande som under rubriken Krav på hushållning med energi i
byggnader börjar med ”Bostadsutskottet delar” och slutar med ”av riksdagen”
bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i centerpartiets partimotion N38 måste
åtgärder vidtas för att spara energi i våra bostäder. Detta gäller inte minst den
energi som används för uppvärmning. På sikt måste målet vara att uppnå en
halvering av den nuvarande energianvändningen i våra bostäder. För att nå
detta mål måste en rad åtgärder vidtas. Det gäller bl.a. förbättrad isolering
och en ökad värmeåtervinning.

Som ett led i strävandena att minska energianvändningen och samtidigt
underlätta omställningen av energisystemet bör enligt bostadsutskottets
mening direktverkande elvärme fortsättningsvis inte tillåtas i nyproducerade
bostäder. Samtidigt bör krav ställas på installation av alternativa uppvärmningsmöjligheter
om el används för värme i luft- eller vattenburna värmesystem.
Förbudet mot installation av direktel i nyproduktionen är ett första steg
i en minskad användning av direktverkande elvärme i bostadsbeståndet.

7

Detta första steg måste därför följas upp med åtgärder som avser att minska
användningen av denna uppvärmningsform också i befintliga bostäder. Som
framhålls i centerpartiets partimotion bör detta ske genom att ett långsiktigt
åtgärdsprogram med denna inriktning upprättas.

Vad utskottet nu med anledning av centerpartiets partimotion N38
andrahandsyrkande 10 samt motionerna N32 (c) yrkande 5, Bo522 (c) och
Bo545 (c) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Förslaget i folkpartiets partimotion N33 yrkande 14 bör därmed avvisas av
riksdagen.

3. Stöd till kommunal energirådgivning

Agne Hansson (c). Tore Claeson (vpk) och Eva Rydén (c) anser att den del
av utskottets yttrande som under rubriken Stöd till kommunal energirådgivning
börjar med "Bostadsutskottet har” och slutar med "andrahandsyrkande
11” bort ha följande lydelse:

Det nu behandlade regeringsförslaget innefattar också ett stöd till riktade
informationsinsatser avseende energianvändningen m.m. från bl.a. sektorsmyndigheterna.
Dessa informationsinsatser utgör en i och för sig nödvändig
del i en effektiv energisparverksamhet. Som framhålls i centerpartiets
partimotion N38 kan dock de föreslagna insatserna riskera att bli ganska
verkningslösa om de inte följs upp på den kommunala nivån. Genom att
stödet till den kommunala energirådgivningen tagits bort har emellertid den
lokala basen för rådgivning och information ryckts bort. Enligt bostadsutskottets
mening måste därför förutsättningar på nytt skapas för en effektiv
energirådgivning m.m. på lokal nivå.

Med hänvisning till det nu anförda förordar bostadsutskottet att det
statliga stödet till kommunal energirådgivning återinförs. Endast härigenom
kan de övergripande nationella målen nås och de statliga åtgärderna i övrigt
få avsedd effekt. Bidragsnivån bör enligt utskottets mening motsvara den
som gällde för det t.o.m. år 1985 utgående stödet. Det statliga stödet bör utgå
under tiden som omställningen av energisystemet pågår och avvecklingen av
kärnkraften genomförs. Efter hand bör dock kommunerna svara för en
större andel av kostnaderna genom att den nominella nivån för det statliga
stödet behålls oförändrad.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till centerpartiets partimotion
N38 andrahandsyrkande 11 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

4. Stöd till solvärmeanläggningar

Agne Hansson (c), Tore Claeson (vpk) och Eva Rydén (c) anser att den del
av utskottets yttrande som under rubriken Stöd till solvärmeanläggningar
börjar med "Sorn framgår” och slutar med ”avvisas av riksdagen” bort ha
följande lydelse:

Det har under de senaste åren skett en positiv men föga uppmärksammad
utveckling av solvärmetekniken. Framstegen på området har kommit snabbt

BoU 1987/88:5 y

8

och med en fortsatt positiv utveckling av solvärmemarknaden kommer
betydande kostnadssänkningar att kunna ske, vilket skulle göra solvärmen
mycket konkurrenskraftig i mitten av 1990-talet. Ett exempel på det snabba
framåtskridandet är att kostnaderna per kvadratmeter solfångare under en
femårsperiod har halverats samtidigt som den insamlade energimängden har
fördubblats.

För att förbättra förutsättningarna för en intensifierad introduktion av
solvärmetekniken och bidra till en nödvändig expansion av marknaden bör
enligt bostadsutskottets mening statligt stöd utgå till solvärmeanläggningar i
enlighet med förslaget i centerpartiets partimotion N38. Vid den statliga
belåningen bör sålunda solvärmeanläggningar fullt ut kunna ingå såväl i
låneunderlaget som i underlaget för räntebidrag både vid ny- och ombyggnad.

Vad utskottet nu med anslutning till centerpartiets partimotion N38
andrahandsyrkande 14 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

BoU 1987/88:5 y

\

9

gotab Stockholm 1988 15149