yttr 1987/88 bou4y y
Yttrande 1987/88:bou4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Bostadsutskottets betänkande
1987/88:4 y
&
om Sverige och den västeuropeiska integrationen
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen
jämte motionerna 1987/88:U2-U7 och 1987/88:U522-U524.
Bostadsutskottet
I propositionen (s. 98-99) tas bl.a. upp frågan om möjligheterna till
harmonisering beträffande byggprodukter mellan de svenska föreskrifterna
och EG:s principer om de grundläggande krav som bör gälla för byggnader.
De svenska föreskrifterna är enligt propositionen så långt möjligt uttryckta
som funktionskrav på den färdiga byggnaden. En sådan ordning anges
överensstämma med EG:s princip att koncentrera harmoniseringsarbetet till
väsentliga krav rörande säkerhet, hälsa och miljö. De mest svårforcerade
tekniska handelshindren uppges vara skillnader mellan bindande krav i
nationella föreskrifter.
Bostadsutskottet vill något översiktligt beröra och betona vissa aspekter
som bör tas med i de kommande övervägandena beträffande harmoniseringen
mellan de svenska byggföreskrifterna och motsvarande regler inom EG.
Vad bostadsutskottet vill fästa uppmärksamheten på är komplexiteten i
det system av byggkomponenter och den påverkan som sådana system kan ha
på dem som vistas i bostäder och i andra byggnader. Inte minst har det under
de senaste åren visat sig att vissa byggmaterial kan förorsaka psykiska och
fysiska besvär. Utformningen av bostaden har dessutom betydelse inte bara
för människans fysiska status utan är av stor vikt också för hennes
möjligheter att påverka sina levnadsförhållanden i bostaden och i bostadens
grannskap.
Ytterligare en aspekt vill bostadsutskottet ta upp. Det gäller bostadslägenheters
utrustning. I vårt land utrustas kök t.ex. med spis och kylskåp,
utrustning som alltså tillhör lägenheten. På den europeiska kontinenten
förhåller det sig inte sällan så att sådan utrustning inte tillhör lägenheten utan
är lägenhetsinnehavarens egendom. Det finns anledning att uppmärksamma
denna skillnad.
Vidare kan finnas skäl uppmärksamma de skillnader beträffande bygg- och
förvaltningsprocessen som finns i olika länder. Det bör dock strykas under
BoU
1987/88:4 y
1
1 Riksdagen 1987/88. 19saml. Nr 4 y
vikten av att det från fall till fall måste avgöras om det är lämpligt att helt
anpassa de svenska föreskrifterna till EG:s.
Det bör också betonas att Sverige i kontakterna med EG bör verka för att
ett erfarenhetsutbyte kommer till stånd så att vissa byggmaterials olämpliga
miljöpåverkan kan minimeras. I detta sammanhang kan också erinras om att
vissa av de gränsvärden m. m. som gäller för svenska byggmaterial betingas av
klimatologiska förhållanden såsom ljus och temperatur medan återigen
andra gränsvärden såsom t.ex. isolering mellan lägenheter beror av de
normer som valts för att skapa en ljudmiljö som bedöms vara acceptabel.
Vad bostadsutskottet nu anfört om harmoniseringsarbetet beträffande
bygg- och bostadssektorn m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Vad i övrigt anförts i propositionen och i motionerna har inte givit
utskottet anledning till särskilt uttalande.
Stockholm den 1 mars 1988
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg (s),
Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Per Olof Håkansson (s), Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Tore Claeson
(vpk), Siw Persson (fp) och Eva Rydén (c).
BoU 1987/88:4 y
gotab Stockholm 1988 14744
2
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.