yttr 1986/87 tu3y y

Yttrande 1986/87:tu3y

Trafikutskottets yttrande
1986/87:3 y

över proposition 1986/87:99 om ledning av den
statliga förvaltningen jämte motioner

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 24 mars 1987 dels berett trafikutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga
förvaltningen jämte motioner, dels hemställt om yttrande beträffande bilaga
1 avsnitt 9. Trafikutskottet begränsar sitt yttrande till sistnämnda del av
propositionen.

Till trafikutskottet har under den allmänna motionstiden hänvisats ett
antal motioner som har beröring med föreliggande ärende (se nedan).
Trafikutskottet överlämnar — under förutsättning av konstitutionsutskottets
medgivande — dessa motioner till konstitutionsutskottet.

Motionerna

De motioner som behandlas i yttrandet är

dels följande motioner som hänvisats till trafikutskottet under den allmänna
motionstiden

1986/87:T214 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående överförande av affärsverken till aktiebolagsform,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sammanförande av den myndighetsutövande verksamheten
vid kommunikationsdepartementet underställda verk till en gemensam
myndighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under rubriken Utförsäljning av dotterbolag om skyndsam
försäljning av dessa,

4. att riksdagen uttalar sig för att affärsverkens monopol skall minimeras.

1986/87:T232 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 5), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Affärsverken.

1986/87:T233 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 12 och 13),

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en uppdelning av televerket i en nätdel och en eller flera
driftdelar och att de senare läggs ut via ett anbudsförfarande,

1 Riksdagen 1986187.15 sami. Nr 3 y

13. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift
att presentera förslag till en överföring av den konkurrensutsatta delen av
televerkets verksamhetsområde till ett eller flera fristående bolag.

1986/87:T812 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1-2, 4 och 5),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Televerkets företagsform,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Myndighetsutövande verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Televerkets dotterföretag m.m.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet TELI.

1986/87:T814 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 4),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den konkurrensutsatta verksamheten vid televerket,

4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning
med uppgift att utifrån de riktlinjer som anges i motionen lägga fram förslag
om dels televerkets ansvar och organisation, dels statens engagemang i övrigt
på teleområdet.

dels följande motioner som väckts med anledning av proposition 1986/87:99

1986/87:K112 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 10), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om bolagisering.

1986/87:K115 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 9), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående framtida förändringar av affärsverken.

Trafikutskottet

Affärsverksformen

För affärsverken har riksdag och regering sedan länge lagt fast ekonomiska
mål. Vid sidan av dessa finns det, enligt propositionen, andra samhälleliga
mål som affärsverkens verksamhet syftar till att uppnå. Det gäller t.ex. de
regionalpolitiska hänsynstaganden som görs i postverkets, televerkets och
SJ:s verksamheter. De verksamheter som bedrivs inom affärsverken är
vidare av stort allmänt intresse och berör direkt eller indirekt mycket stora
delar av samhället. Flera av affärsverken har dessutom betydelsefulla
uppgifter inom totalförsvaret. I propositionen framhålls att det är dessa
samhälleliga krav som utgör det främsta skälet för affärsverksformen.

I flera av motionerna framhålls att affärsverken bör byta företagsform och
ombildas till aktiebolag. Detta förslag motiveras framför allt med att
affärsverksformen i flera avseenden är föråldrad och att affärsverkens
konkurrenter i dag driver sin verksamhet i aktiebolagsform.

TU 1986/87:3 y

2

Trafikutskottet vill erinra om att affärsverkens ställning förändrats kraftigt
under senare år. För flera av verken gäller att statsmakternas styrning sker på
grundval av rullande flerårsplaner och övergripande mål rörande service,
verksamhetsstrategi och lönsamhet. I propositionen föreslås att denna typ av
styrning skall tillämpas för samtliga affärsverk.

Dessa förändringar har lett till att affärsverken blivit självständigare och
mer marknadsinriktade. Trafikutskottet som tycker att detta är en riktig
utveckling är emellertid av de skäl som framförs i propositionen inte berett
att förorda att affärsverken ombildas till bolag. Verken har viktiga samhällsuppgifter
som bäst löses i verksform.

Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del avstyrker motionsyrkandena
om att affärsverken — samtliga eller något av dem — skall ombildas
till bolag. Det gäller motionerna T214 (m), yrkande 1, T232 (m), yrkande 5 i
denna del, T812 (m), yrkande 1 och K115 (m) yrkande 9 i denna del.

Affärsverken och deras dotterbolag

Enligt propositionen bör ett affärsverk och dess dotterbolag behandlas som
en sammanhållen grupp av företagsenheter. De mål och riktlinjer som
riksdag och regering fastställer skall i stort gälla hela gruppen. Att behandla
affärsverk och deras företag som koncerner ger förutsättningar att åstadkomma
de styr- och kontrollformer som behövs för olika verksamheter liksom
möjligheter till samordning. I propositionen framhålls att riksdagens och
regeringens styrning av koncernen bör utövas genom affärsverket som
moderföretag samt att affärsverken bör ledas av styrelser som också är
koncernstyrelser. Dessa koncernstyrelser bör också inför regeringen svara
för att verksamheten inom de bolag där affärsverket direkt eller genom
dotterbolag har ett bestämmande inflytande följer de riktlinjer som riksdagen
och regeringen fastställer för bl. a. verksamheten i affärsverkskoncernen.

Med hänsyn till den centrala roll, såväl i kontakter utanför som inom
koncernen, som styrelseordföranden förutsätts få bör enligt propositionen
annan än verkschefen utses till ordförande i styrelsen. Chefen för ett
affärsverk bör också vara koncernchef och inför styrelsen svara för den
löpande förvaltningen enligt anvisningar som styrelsen meddelar.

I motionerna T214 (m), yrkande 3, T232 (m), yrkande 5 i denna del och T812
(m), yrkande 4 begärs att vissa av affärsverkens dotterbolag säljs ut.

Trafikutskottet delar den uppfattning som framförs i propositionen att
affärsverken och dess dotterbolag skall betraktas som en koncern under
ledning av affärsverkets styrelse. Denna modell har redan genomförts för SJ.
Utifrån de riktlinjer som statsmakterna fastlagt blir det koncernstyrelsens
sak att avgöra vilka dotterbolag som bör finnas i koncernen. Riksdag och
regering bör sålunda som regel inte uttala sig härom.

Av det anförda följer att trafikutskottet anser att motionsyrkandena om en
utförsäljning av affärsverkens dotterbolag inte bör tillstyrkas av konstitutionsutskottet.

Trafikutskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförts om att
annan än verkschefen bör utses till styrelseordförande och att verkschefen
också bör vara koncernchef.

TU 1986/87:3 y

3

1* Riksdagen 1986/87.15 sami Nr3 y

Affärsverkens myndighetsutövning och konkurrensutsatta
verksamhet

I propositionen framhålls att koncernstyrelsen i större utsträckning bör
kunna besluta i frågor om förvärv, bildande, avyttring, ombildning eller
nedläggning av aktiebolag. Det anförs också i propositionen att bolagsbildning
kan innebära att verksamhet som ankommer på ett affärsverk kan
komma att överföras till ett bolag. Sådana beslut bör dock meddelas av
regeringen.

I ett flertal motioner framförs krav på att en åtskillnad måste göras mellan
affärsverkens myndighetsutövning och verkens konkurrensutsatta verksamhet.

I motionerna T214 (m), yrkande 2, T232 (m), yrkande 5 i denna del och
T812 (m), yrkande 2, begärs att de skilda affärsverkens myndighetsutövning
sammanförs till en myndighet med olika avdelningar för resp. affärsverk.
Liknande synpunkter framförs i motion K115 (m) yrkande 9 i denna del.

I motion T814 (fp), yrkande 1, framhålls att televerkets konkurrensutsatta
uppgifter bör bedrivas i bolagsform. Flera av dessa bolag kan enligt
motionärerna med fördel vara privata. Vissa kvarvarande myndighetsuppgifter
bör dock ligga kvar i televerket. Det yrkas vidare i denna motion, yrkande
4, att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgift att lägga
fram förslag om televerkets ansvar och organisation samt statens engagemang
i övrigt på teleområdet.

Även i motion T233 (fp), yrkande 13, begärs att regeringen tillsätter en
utredning. Den skall presentera förslag till en överföring av den konkurrensutsatta
delen av televerkets verksamhetsområde till ett eller flera fristående
bolag.

Bakgrunden till motionärernas yrkanden är framför allt att de anser att en
sammanblandning av den konkurrensutsatta verksamheten och myndighetsutövningen
skapar problem. Affärsverken kan t.ex. stödja den konkurrensutsatta
verksamheten med de extra vinster som kan tas ut från den skyddade
verksamheten. Motionärerna anser också att det är väsentligt att den
konkurrensutsatta verksamheten bedrivs under samma villkor som gäller för
konkurrenterna, dvs. i bolagsform.

Trafikutskottet anser för sin del att myndighetsutövande verksamhet och
kommersiell verksamhet i princip bör vara åtskilda från varandra. Det är i
och för sig fullt möjligt att inom ramen för affärsverksmodellen göra en klar
avgränsning mellan dessa verksamheter. Som exempel kan nämnas luftfartsinspektionen
som är en egen myndighet inom luftfartsverket.

Trafikutskottet vill också framhålla att myndighetsuppgifter förekommer
endast i ringa utsträckning inom affärsverken. Mest uppmärksammad är
televerkets provning av apparatur som skall anslutas till det allmänna
telenätet och frekvenstilldelningen på radiosidan.

För närvarande pågår ett flertal utredningar och översynsarbeten som har
beröring med de i motionerna framställda yrkandena. Sålunda bedrivs inom
kommunikationsdepartementet ett trafikpolitiskt översynsarbete. En trafikpolitisk
proposition kommer att föreläggas riksdagen år 1988. Vidare pågår
inom kommunikationsdepartementet särskilda överväganden om utform -

TU 1986/87:3 y

4

ningen av den framtida telepolitiken och vilken roll televerket därvid skall
spela.

Regeringen tillsatte i september 1985 en utredning om vissa myndighetsuppgifter
inom televerket m.m. med uppgift att se över organisationen av och
reglerna för verksamheten med formulering av tekniska villkor samt
provning och godkännande av utrustning som är avsedd att anslutas till det
allmänna telenätet. Vidare skall utredaren se över televerkets myndighetsutövande
roll i fråga om radiokommunikation och lägga fram de förslag om
organisatoriska och andra ändringar som kan vara befogade. Utredningen
skall vara klar vid halvårsskiftet 1987.

Som trafikutskottet redan framhållit är det viktigt att affärsverkens
konkurrensutsatta och myndighetsutövande verksamheter hålls åtskilda.
Det är därför bra att regeringen låter granska televerket i detta syfte.
Trafikutskottet förutsätter vidare att kommunikationsdepartementet i det
trafikpolitiska översynsarbetet överväger om åtgärder behöver vidtas i fråga
om andra affärsverk för att säkerställa att en sammanblandning av myndighetsutövning
och kommersiella uppgifter inte sker.

Trafikutskottet vill för sin del inte utesluta att vissa av affärsverkens
myndighetsutövande uppgifter bör avskiljas från verken. I avvaktan på
resultatet av utredningsarbetet är trafikutskottet dock inte berett göra något
uttalande härom.Trafikutskottet är inte heller berett att förorda att en
utredning nu tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om statens
engagemang på teleområdet eller förslag om en överföring av televerkets
konkurrensutsatta verksamhet till ett eller flera fristående bolag.

Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del anser att samtliga
motionsyrkanden som behandlats under detta avsnitt bör avstyrkas.

Trafikutskottet tillstyrker förslaget i propositionen att koncernstyrelsen
normalt bör kunna besluta i frågor om förvärv, bildande, avyttring,
ombildning eller nedläggning av aktiebolag. Såsom framhölls i propositionen
bör det dock ankomma på regeringen att besluta i frågor om bolagisering av
verksamhet som i dag bedrivs i affärsverksform.

Bolagisering av affärsverkens verksamhet

I motion Kl 12 (vpk) framhålls att de statliga affärdrivande affärsverken är en
väsentlig del av landets public-service-funktioner och att detta måste
återspeglas såväl i deras mål som i deras organisation och funktion. Att sätta
upp klokt och väl definierade kriterier för produktivitet är vämotiverat, men
att låta verken följa de grova och konventionella normer som råder i
kommersiell verksamhet leder fel anser motionärerna. De motsätter sig
därför en ytterligare omformning av affärsverkens aktiviteter till bolag.

Trafikutskottet är inte berett att göra ett generellt uttalande om att inga
delar av affärsverkens verksamhet får ombildas till bolag. Det går enligt
trafikutskottets mening inte att utesluta att viss verksamhet som i dag bedrivs
i affärsverksform skulle kunna bedrivas på ett rationellare sätt i bolagsform.
Dessa frågor får emellertid i första hand avgöras av affärsverkets styrelse och
regeringen. Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del avstyrker
motionsyrkandet i fråga.

TU 1986/87:3 y

5

Monopolfrågor

TU 1986/87:3 y

I motion T214 (m), yrkande 4, och T232, yrkande 5 i denna del, begärs att
riksdagen uttalar sig för att affärsverkens monopol skall minimeras. Enligt
motionärerna är det särskilt angeläget att televerkets faktiska monopol
reduceras. I motion T214 (m) framhålls också att ett särskilt organ bör bildas
för att öka konsumenternas inflytande och rätt att klaga. Till detta organ skall
konsumeterna ha möjlighet att komma med klagomål på den verksmahet där
företagen/affärsverken i praktiken har monopol.

I motion T233 (fp), yrkande 12, framhålls att - liksom för SJ - det är de
stora fasta investeringskostnaderna som gjort telekommunikationsområdet
till ett naturligt monopol. Enligt motionärerna bör staten kunna stå för
finansieringen av telenätet medan såväl nykonstruktion som underhåll kan
läggas ut på entreprenad.

När det gäller en diskussion om monopolen på affärsverkens område bör
enligt trafikutskottets mening en distinktion göras mellan de legala eller på
författning grundade monopolen och de ”faktiska” monopol som är en följd
av de omfattande investeringar som gjorts inom olika verksamhetsområden.

De legala monopolen är begränsade. Postverket äger ensamrätt till viss
brevbefordran och televerket har ensamrätt att tillhandahålla vissa kundutrustningar
som ansluts till det allmänna telenätet. Detta senare monopol
omfattar numera endast höghastighetsmodem och abonnentväxlar. Som
trafikutskottet redovisat pågår inom kommunikationdepartementet en översyn
av telepolitiken. I det sammanhanget övervägs bl.a. frågan om televerkets
kvarvarande monopol skall avskaffas.

Trafikutskottet vill framhålla att även affärsverkens ”faktiska” monopol
har minskat under senare tid till följd av utvecklingen på kommunikationsområdet.
Utvecklingen av bankväsendet, väg- och lufttransporterna samt
data- och teletekniken har inneburit att konkurrensen skärpts betydligt.

I sitt betänkande TU 1986/87:15 har utskottet anfört att det är väsentligt att
uppnå så likartade konkurrensförutsättningar som möjligt mellan olika
trafikgrenar. För järnvägen förutsätter detta sannolikt, framhöll utskottet,
att en s.k vägtrafikmodell genomförs. En sådan modell skulle innebära en
uppdelning av SJ i ett banverk och ett eller flera trafikföretag. Investeringarna
i infrastrukturen och underhållet av den skulle bedömas och prioriteras
utifrån i princip samma värderingar som väginvesteringar, vilket bl.a. ställer
krav på en utvecklad samhällsekonomisk kalkylmetodik. En sådan modell
skulle också innebära att staten tar ut särskilda avgifter för utnyttjandet av
infrastrukturen.

Införandet av en vägtrafikmodell på järnvägsområdet, vilken fråga för
närvarande övervägs inom kommunikationsdepartementet, är enligt trafikutskottets
mening ett exempel på en utveckling som innebär att ökad
konkurrens kan skapas på ett område som präglas av ett ”faktiskt” monopol
som har uppstått på grund av stora infrastrukturkostnader.

Sammanfattningsvis menar trafikutskottet att en utveckling mot ökad
konkurrens på affärsverkens område pågår. I avvaktan på resultatet av det
trafikpolitiska översynsarbete som bedrivs inom kommunikationsdepartementet
och som kommer att redovisas för riksdagen i en proposition under år

1988 påkallar de nu behandlade motionsyrkandena om affärsverkens monopol
ingen åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av trafikutskottet.

Kravet i motion T214 (m) att ett särskilt organ bör bildas för att öka
konsumenternas inflytande synes tillgodosett i och med propositionens
förslag att särskilda kundråd bör finnas vid i första hand postverket,
televerket och SJ. Utskottet delar denna uppfattning och anser i likhet med
propositionen att det bör ankomma på resp. verk att utforma hur kundråden
bör organiseras m.m.

TELI

I motion T812 (m), yrkande 5, framhålls att riksdagens beslut att TELI skall
övergå till aktiebolagsform resulterat i ett flertal fackliga konflikter som varit
av den omfattningen att de under långa perioder lamslagit TELI. Enligt
motionärerna är det för företagets fortlevnad nödvändigt att de fackliga
organisationerna omgående löser upp konflikterna och att TELI:s personal
organiseras på ett med svensk arbetsmarknadstradition gängse sätt.

I samband med riksdagens beslut om att omvandla televerkets industridivision
till bolag uppkom motsättningar såväl mellan arbetsgivarsidan och
arbetstagarsidan som mellan de olika arbetstagarorganisationerna. Dessa
motsättningar har numera bilagts, och avtal har skrivits under. Enligt
trafikutskottets mening påkallar motionsyrkandet i fråga ingen åtgärd från
riksdagens sida, varför det avstyrks.

Stockholm den 23 april 1987
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Olle
Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Rune Johansson
(s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Anna
Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Jarl Lander (s), Anders
Andersson (m) och Jan Sandberg (m).

Avvikande meningar

1. Affärsverksformen

Olle Grahn (fp), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Anders Andersson
(m) och Jan Sandberg (m) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Affärsverksformen - som börjar med ”Trafikutskottet vill” och slutar med
”denna del” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att
många av affärsverkens problem beror på dess företagsform. En överföring
av verksamheten till bolagsform bör därför övervägas. Denna företagsform
ställer helt nya och andra krav på affärsverkens ledning och styrelse. Om

TU 1986/87:3 y

7

ledning eller styrelse missköter sig kommer ägarna att kunna byta dessa mot
andra mer kompetenta personer. Styrelsen får det direkta ansvaret för
investeringarna och finansieringen av dem, vilket ger ökade möjligheter till
långsiktiga och företagsmässiga beslut. Trafikutskottet anser också att en ny
företagsform kommer att minska byråkratin och de institutionella hinder
som finns inom affärsverken.

För personalen skulle byte av företagsform innebära en positiv förändring.
Den nya verksformen ökar konkurrensförmågan och därmed personalens
trygghet. Aktiebolagsformen ger större följsamhet med den privata sektorn,
vilket på sikt kan förbättra löneläge och anställningsvillkor.

I samband med att affärsverken ombildas till aktiebolag bör ett särskilt
avtal upprättas. Detta avtal bör reglera de samhällskrav som bör ställas på
verksamheten. Sådana samhällskrav rör bl.a. de investeringar verken gör av
försvarsskäl liksom av regionalpolitiska hänsyn.

Trafikutskottet anser att vad som anförts, med anledning av motionerna
T214 (m), yrkande 1, T232 (m), yrkande 5 i denna del, T812 (m), yrkande 1
och Kl 15 (m) yrkande 9 i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

2. Affärsverken och deras dotterbolag

Görel Bohlin, Anders Andersson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del
av yttrandet - under rubriken Affärsverken och deras dotterbolag - som
börjar med ”Trafikutskottet delar” och slutar med ”av konstitutionsutskottet”
bort ha följande lydelse:

Enligt trafikutskottets mening är det förenat med problem att staten både
anger ramarna för viss affärsverksamhet och själv bedriver denna. Mycket
talar därför för att affärsverksamheten skall vara så liten som möjligt.
Oavsett företagsform bör ett antal av affärsverkens företagsgrenar avskiljas
och få nya ägare.

Företag som i detta sammanhang är aktuella är sådana vilkas verksamheter
har föga gemensamt med den verksamhet som verket ursprungligen startades
för eller där en ny ägarbild skulle ge ökade möjligheter till utveckling och
konkurrens på lika villkor.

Av det anförda följer att trafikutskottet anser att de nu behandlade
motionsyrkandena om en utförsäljning av vissa av affärsverkens dotterbolag
bör bifallas. Det gäller motionerna T214 (m), yrkande 3, T232 (m), yrkande 5
i denna del och T812 (m) yrkande 4.

3. Affärsverkens myndighetsutövning och konkurrensutsatta
verksamhet

Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin
(m), Anna Wohlin-Andersson (c), Anders Andersson (m) och Jan Sandberg
(m) anser att den del av yttrandet — under rubriken Affärsverkens
myndighetsutövning och konkurrensutsatta verksamhet - som börjar med
”Trafikutskottet anser” och slutar med ”bör avstyrkas” bort ha följande
lydelse:

TU 1986/87:3 y

8

Trafikutskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att det är
nödvändigt att göra en åtskillnad mellan affärsverkens myndighetsutövning
och verkens konkurrensutsatta verksamhet. En sammanblandning av dessa
uppgifter skapar problem. Det blir svårt att avgöra om medel förs över från
den av monopol skyddade verksamheten till den konkurrensutsatta.

Enligt trafikutskottets mening talar mycket för att affärsverkens konkurrensutsatta
verksamhet bör bedrivas i bolagsform. Därigenom kan likvärdiga
villkor skapas med den verksamhet som konkurrenterna bedriver. Denna
fråga bör övervägas i samband med det trafikpolitiska översynsarbete som
bedrivs inom kommunikationsdepartementet. I samband därmed bör också
övervägas att sammanföra de olika affärsverkens myndighetsutövning till en
myndighet.

Trafikutskottet anser att regeringen i den trafikpolitiska proposition som
kommer att föreläggas riksdagen år 1988 bör redovisa förslag till en
uppdelning av affärsverkens myndighetsutövning och konkurrensutsatta
verksamhet med de utgångspunkter som angivits ovan. Detta bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

Beträffande motionsyrkandena om att en utredning bör tillsättas som bl.a.
skall presentera förslag till en överföring av den konkurrensutsatta delen av
televerkets verksamhetsområde till ett eller flera bolag vill utskottet hänvisa
till reservation nr 3 i betänkandet TU 1986/87:17.1 denna reservation begärs
att regeringen tillsätter en förutsättningslös parlamentarisk utredning med
uppgift att bl.a. se över monopol- och konkurrensfrågorna inom televerket.
Syftet med motionsyrkandena i fråga är således redan tillgodosett.

Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del anser att riksdagen bör
ge regeringen till känna vad trafikutskottet, med anledning av motionerna
T214 (m), yrkande 2, T232 (m), yrkande 5 i denna del, T812 (m), yrkande 2,
T814 (fp), yrkande 1 och K115 (m), yrkande 9 i denna del, anfört om
affärsverkens myndighetsutövning och affärsverksamhet. Motionerna T814
(fp), yrkande 4 och T233 (fp), yrkande 13 bör lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

4. Bolagisering av affärsverkens verksamhet

Viola Claesson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Bolagisering av affärsverkens verksamhet — som börjar med ”Trafikutskottet
är” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion Kl 12 (vpk) är de statliga affärsdrivande verken
en väsentlig del av landets ”public-service”-funktioner, vilket måste återspeglas
såväl i deras mål som i deras organisation och funktion.

Affärsverken måste självfallet skötas på ett effektivt sätt. Trafikutskottet
anser emellertid att det leder fel att låta veken följa de grova och
konventionella normer som råder i kommersiell verksamhet. Resultatet blir
en urholkning av viktiga samhällsfunktioner och ett hinder för uppnående av
väsentliga reformpolitiska mål.

Utskottet anser mot denna bakgrund att en ytterligare bolagisering av
affärsverkens aktiviteter inte bör komma i fråga.

Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del tillstyrker motion Kl 12
(vpk) i denna del.

TU 1986/87:3 y

9

gotab Stockholm 1987 12897