yttr 1986/87 tu2y y

Yttrande 1986/87:tu2y

Trafikutskottets yttrande
1986/87:2 y

över proposition 1986/87:95 om totalförsvarets
fortsatta utveckling jämte motioner

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har den 17 mars 1987 beslutat att beträffande proposition
1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling jämte motioner
dels bereda vart och ett av övriga utskott tillfälle att lämna yttrande till
försvarsutskottet, senast den 23 april 1987,
dels hemställa om yttrande inom samma tid från trafikutskottet såvitt avser
bilagorna 5 och 6.

Trafikutskottet

Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.

Enligt propositionens bilaga 6 bör kustbevakningen organisatoriskt avskiljas
från tullverket och bilda en egen civil myndighet inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen.

Detta förslag och de i anslutning därtill väckta motionerna berör ej
trafikutskottets beredningsområde. Utskottet finner därför ej anledning att
yttra sig i frågan.

Utskottet har ej heller i övrigt funnit anledning att yttra sig över andra delar
av propositionen än dess bilaga 5 och de i anslutning därtill väckta
motionerna 1986/87:Föl25 (c) och 1986/87:Föl27 (c) yrkande 16. Därjämte
behandlar utskottet i det följande den under den allmänna motionstiden vid
innevarande års riksmöte väckta motionen 1986/87:T803 (c) med rubriken
Sårbarheten på teleområdet. Trafikutskottet överlämnar — under förutsättning
av försvarsutskottets medgivande - denna motion till försvarsutskottet.

Civilt totalförsvar: funktionen Telekommunikationer

I den sistnämnda motionen yrkas (1) att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om att minska
telekommunikationernas sårbarhet och (2) att riksdagen anslår erforderliga
medel för att uppfylla de krav som samhället har rätt att ställa på televerket
och dess tjänster.

Motionären framhåller att samordningsbehoven inom totalförsvaret i
fråga om telekommunikationer i dag är så stora att de vida överstiger den
samordningskapacitet som totalförsvarets chefsnämnd (TCN) och totalförsvarets
teleberedning (TTB) har. Försvarsinvesteringar - fortsätter motionären
— finansieras i allt väsentligt över anslaget H 1, som alltsedan år 1963

TU

1986/87:2 y

1 Riksdagen 1986187.15 sami. Nr2 y

legat på ungefär samma nivå med ca 12 milj. kr. per år. Detta är enligt
motionären helt otillräckligt med hänsyn till de omfattande tekniska
investeringar som sker i televerkets nät under de närmaste 10—20 åren. Det
är vidare av största vikt att fastställa ett myndighetsansvar för försvarsinvesteringar
och dessas finansiering. Även samverkansformerna är mycket
betydelsefulla. Slutligen framhåller motionären att endast den ”högsta
nivån” i televerkets perspektivstudie fas B torde uppfylla de krav som
samhället har rätt att ställa på televerket och dess tjänster.

I propositionen föreslår regeringen, såvitt nu är i fråga, (1) att riksdagen
godkänner de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av televerkets
försvarsberedskap som föredragande departementschefen har angett och (2)
att riksdagen godkänner att televerkets försvarsinvesteringar fr.o.m. budgetåret
1987/88 finansieras med televerkets rörelsemedel.

I propositionen framhålls att televerket enligt regeringens anvisningar
utarbetat en programplan för perioden 1987/88—1991/92 avseende planerade
beredskapsåtgärder i televerkets nät. Planeringen skulle enligt anvisningarna
ha som utgångspunkt att en betydande höjning krävs av ambitionen i fråga
om krigsskyddsåtgärder för telekommunikationssystemet samt att åtgärderna
bör vidtas i takt med att systemet byggs ut. De ekonomiska planeringsförutsättningarna
för televerket var att programplaneringen avseende investeringskostnader
skulle genomföras utifrån en nivå på 12 milj. kr. under
planeringsperioden. Därutöver angav direktiven att två ökningsalternativ för
investeringskostnaderna skulle redovisas: 30 milj. kr. per år resp. 75 milj. kr.
per år. I programplanen redovisar televerket planerade beredskapsåtgärder
utifrån det högsta alternativet.

Föredraganden anser i likhet med försvarskommittén att televerket under
perioden 1987/88—1991/92 bör vidta beredskapsåtgärder som motsvarar det
högsta planeringsalternativet. Han förordar således att en investeringsnivå
på 75 milj. kr. årligen med tillhörande driftkostnader läggs till grund för
televerkets fortsatta försvarsberedskap. Den exakta investeringsvolymen
bör få variera något för att uppnå fullgod samordning med den fredsmässiga
utbyggnaden och moderniseringen av telenätet. Televerkets försvarsinvesteringar
bör, i enlighet med försvarskommitténs förslag, fr.o.m. budgetåret
1987/88 finansieras med televerkets rörelsemedel. Åtgärder på telekommunikationsområdet
som tillgodoser en enstaka totalförsvarsmyndighets behov
bör finansieras av den myndigheten.

Slutligen framhåller föredraganden att det kan finnas anledning att särskilt
överväga formerna för styrning av televerkets försvarsinvesteringar. Det är
t.ex. angeläget att höga krav på effektiviteten i resursanvändningen kan
tillämpas för försvarsinvesteringarna liksom för televerkets insatser i övrigt.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om lämpliga styrformer.

Av det anförda framgår att syftet med yrkande 2 i motion 1986/87:T803 (c)
— att riksdagen anslår erforderliga medel för att uppfylla de krav som
samhället har rätt att ställa på televerket och dess tjänster - torde få anses
tillgodosett. Av propositionen framgår vidare att de krav på klarlägganden i
fråga om finansiering och myndighetsansvar för investeringar på teleområdet
som framställs i motionen även de torde få anses tillgodosedda. I vad gäller
kravet på ökad samordningskapacitet har utskottet erfarit att totalförsvarets

TU 1986/87:2 y

2

chefsnämnd nyligen till regeringen lämnat en rapport med förslag till
framtida inriktning av totalförsvarets teleberedning. I rapporten föreslås en
aktivering och breddning av TTB:s verksamhet i syfte att få till stånd en
bättre samordning och uppföljning på telekommunikationsområdet.

Med hänvisning till det anförda, och i avvaktan på regeringens ställningstagande
till TCN:s rapport, bör försvarsutskottet enligt trafikutskottets mening
avstyrka motion 1986/86:T803 (c). Regeringens förslag, såvitt nu är i fråga,
tillstyrks.

Civilt totalförsvar: funktionen Transporter

I propositionen föreslår regeringen i denna del att riksdagen bereds tillfälle
att ta del av vad föredraganden anfört om den fortsatta verksamheten inom
funktionen Transporter av totalförsvarets civila del.

Föredraganden ansluter sig till uttalanden av chefen för försvarsdepartementet
— i en annan del av propositionen - vari denne betonar vikten av
ledning och samordning av totalförsvaret samt de ökade kraven på snabbhet
och flexibilitet inom transportberedskapen. Föredraganden säger sig också
dela försvarsministerns uppfattning om behovet av modellutveckling, som
bedrivs av transportrådet, och ytterligare studier inom funktionen Transporter.

Vad föredraganden sålunda anfört har inte givit trafikutskottet anledning
till erinran.

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88
SJÄTTE HUVUDTITELN
Vägväsende

B 8. Vägverket: Försvarsuppgifter

I propositionen föreslår regeringen i denna del (1) att riksdagen till
Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
på 37 milj. kr. och (2) att riksdagen medger att regeringen
bemyndigar vägverket att anskaffa reservbromateriel inom en ram av 10 milj.
kr.

Föredraganden framhåller att anslaget avser den verksamhet som skall
tillgodose totalförsvarets krav på väghållning vid krigsfara och i krig och den
planläggning i fred som erfordras härför. Anslaget omfattar delposterna drift
och investering. I delposten drift inräknas bl.a. upprättande av krigsvägplan,
medan delposten investeringar främst omfattar anskaffning av reservbromateriel
och reservdelar för verkets färjor, fordon och maskiner.

I motion 1986/87:Föl25 (c) framhålls att alla typer av vägar kan förekomma i
en krigsvägplan, inte minst en del av de 7 000 milen enskilda vägar. Vidare
betonar motionärerna vikten av samordning mellan den vägupprustning som
kontinuerligt pågår i fredstid och försvarets krigsvägplan. I fråga om det
föreslagna beställningsbemyndigandet för reservbromateriel framhåller mo -

TU 1986/87:2 y

3

tionärerna att beställningarna av industri- och regionalpolitiska samt säkerhetsmässiga
skäl bör placeras inom landet.

I motion 1986/87:Föl27 (c) framhålls att om en krigsvägplan skall fungera
måste redan i fredstid det sekundära vägnätet hållas i stånd.

Enligt vad utskottet erfarit utgör krigsvägplanen i sig ett instrument för
samordning av den civila och militära väghållningen i kris- och krigssituationer.
I planen anges i fred planlagt utnyttjande av främst det allmänna
vägnätet för totalförsvarets transporter. Vidare anges planlagt utförande av
vissa vägobjekt av begränsad omfattning avsedda att öka totalförsvarets
handlingsfrihet och framkomligheten för dess transporter. Planen omfattar
också en förteckning över vissa enskilda vägar av betydelse för totalförsvarets
behov och för vilka avses gälla ett allmänt vägunderhållsansvar.

I vad gäller kravet på beställningar inom Sverige av krigsbromateriel vill
utskottet framhålla att vägverket har att iaktta bestämmelserna i upphandlingsförordningen
(1986:366). Det bör dock tilläggas att vägverket - enligt
vad utskottet erfarit — hittills under 1980-talet har kunnat placera alla
beställningar av ifrågavarande materiel hos svenska tillverkare.

Syftet med de nu behandlade motionsyrkandena synes till väsentlig del
tillgodosett. Trafikutskottet anser därför att de inte påkallar någon åtgärd
från riksdagens sida och avstyrker därför desamma. Regeringens förslag,
såvitt nu är i fråga, tillstyrks.

Statensjärnvägar

D 3. Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

I propositionen förslås i denna del att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid
statens järnvägar för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 28
milj. kr.

Föredraganden framhåller att i den föreslagna medelsramen har inräknats
påbörjandet av en begränsad upprustning av bandelen Jokkmokk-Arvidsjaur
för att tillgodose totalförsvarets behov till dess att ett framtida
långsiktigt ställningstagande föreligger om persontrafiken på banan.

I motion 1986/87:Föl25 (c) framhålls att hela inlandsbanans fortbestånd
måste garanteras, inte minst av totalförsvarsskäl. Vidare bör enligt motionärerna
regeringen skyndsamt se över om det finns tillräcklig samordning
mellan civila och militära intressen i vad gäller trafiksvaga bandelars framtid.

I motion 1986/87:Föl27 (c) framhålls att järnvägens bannät har en viktig
strategisk betydelse, som måste beaktas inför framtida ställningstaganden till
godsjärnvägarnas framtid.

I vad först gäller inlandsbanan vill utskottet erinra om riksdagens beslut år
1985 (prop. 1984/85:114, TU 22, rskr. 348), enligt vilket frågan om
persontrafikens framtid på banan skall prövas efter en period på 4 å 5 år.
Först då torde det enligt riksdagsbeslutet vara möjligt att bedöma de
långsiktiga trafikbehoven.

Trafikutskottet vill framhålla att ställningstaganden om trafiknedläggningar
och spårupprivningar regelmässigt föregås av ett ingående beredningsarbete,
där totalförsvarets synpunkter vägs in i beslutsunderlaget. Flärigenom

TU 1986/87:2 y

4

kan totalförsvarets krav och önskemål förenas med en anpassning av
järnvägsnätet till dagens och framtidens trafikbehov.

Trafikutskottet delar den i motion 1986/87:Föl27 (c) uttalade uppfattningen
om vikten av att järnvägarnas strategiska betydelse beaktas inför framtida
ställningstaganden till godsjärnvägarnas framtid och utgår också från att så
sker.

Med hänvisning till det anförda finner trafikutskottet inte någon riksdagens
åtgärd påkallad med anledning av de motionsyrkanden som nu är i
fråga. Dessa synes följaktligen böra avstyrkas av försvarsutskottet.

Regeringens förslag, såvitt nu är i fråga, tillstyrker trafikutskottet för sin
del.

Sjöfart

E1. Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

I propositionen i denna del föreslår regeringen att riksdagen bereds tillfälle
att ta del av vad föredraganden anfört om sjöfartsverkets verksamhet inom
totalförsvarets civila del.

Föredraganden framhåller att han i årets budgetproposition för nästa
budgetår beräknat 101,4 milj. kr. som ersättning till sjöfartsverket för vissa
tjänster, varav 1,5 milj. kr. avser den civila delen av totalförsvaret.

I motion 1986/87:Föl25 (c) framhålls att samhällets ökade sårbarhet och den
allt mindre kapaciteten när det gäller sjötransporter innebär att försiktighet
måste iakttas när det gäller att minska resurserna till det förutvarande
ekonomiska försvaret. Inte minst av beredskapsskäl måste Sverige skaffa sig
en positiv sjöfartspolitik.

I motion 1986/87:Föl27 (c) framhålls sjöfartens betydelse från beredskapssynpunkt.
Det gäller - betonar motionärerna - att se till dels att den svenska
handelsflottan inte minskar, dels att den är tillgänglig för Sverige vid en
avspärrning.

Trafikutskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att
en princip för svensk sjöfartspolitik enligt riksdagens beslut år 1980 (prop.
1979/80:166, TU 26 och 30, rskr. 418) är att trygga landets transportförsörjning
i politiska och ekonomiska krissituationer. Vidare utgår utskottet från
att ifrågavarande spörsmål kommer att behandlas i den proposition om
sjöfartspolitiken som regeringen aviserat.

Med hänvisning till det anförda finner trafikutskottet inte någon riksdagens
åtgärd erforderlig med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden.
Dessa synes följaktligen böra avstyrkas av försvarsutskottet. Vad föredraganden
anfört har inte givit utskottet anledning till erinran.

Luftfart

F1. Beredskap för civil luftfart

Trafikutskottet tillstyrker för sin del regeringens förslag att riksdagen till
Beredskap för civil luftfart för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag
på 17,1 milj. kr.

TU 1986/87:2 y

5

Institut m.m.

TU 1986/87:2 y

H1. Transportrådet

I propositionen i denna del föreslår regeringen — utöver vad som hemställs i
budgetpropositionen — att riksdagen till Transportrådet för nästa budgetår
anvisar ett förslagsanslag på 10,1 milj. kr.

Föredraganden framhåller att merparten av dessa medel avses användas
för åtgärder i syfte att begränsa verkningarna av elavbrott på drivmedelsförsörjningen.

I motion 1986/87:Föl27 (c) framhålls att medlen skulle utnyttjas bättre om de
tillfördes länsstyrelserna. Riksdagen bör därför avslå förslaget till medelsanvisning
och hos regeringen begära ett nytt förslag med den angivna
inriktningen.

Transportrådet, som enligt sin instruktion (1979:1037) har att svara för
beredskapsplanering inom transportsektorn, framhåller i sin anslagsframställning
för nästa budgetår att i programplaneringen för de civila delarna av
totalförsvaret 9 milj. kr. har avsatts för inköp av batteridrivna pumpar. För
att drivmedelsförsörjningen skall fungera vid ett elavbrott måste det finnas
sådana reservpumpar vid ett relativt stort antal bensinstationer. Uppräknat
till 1987/88 års prisläge är medelsbehovet 9,4 milj. kr.

Enligt vad trafikutskottet erfarit kommer transportrådet att svara för
upphandlingen av pumparna. Utskottet har för sin del ingen erinran mot att
så sker.

Med hänvisning till det anförda föreslår trafikutskottet att försvarsutskottet
avstyrker motionsyrkandet i här berörd del. Vidare tillstyrker trafikutskottet
att 10 075 000 kr. anvisas till Transportrådet för budgetåret 1987/88
utöver vad trafikutskottet föreslår i sitt betänkande TU 1986/87:22.

Stockholm den 23 april 1987
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Olle
Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Rune Johansson
(s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Anna
Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Jarl Lander (s), Anders
Andersson (m) och Jan Sandberg (m).

Avvikande meningar

1. Statens järnvägar

Gösta Andersson (c), Anna Wohlin-Andersson (c) och Viola Claesson (vpk)
anser att den del av yttrandet — under avsnittet Statens järnvägar — som
börjar med ”Med hänvisning” och slutar med ”sin del” bort ha följande
lydelse:

Enligt trafikutskottets mening beaktades inlandsbanans betydelse från
beredskapssynpunkt inte i tillräcklig omfattning i 1985 års riksdagsbeslut.
Utskottet anser därför att ett ställningstagande till banans framtid bör ske
utan uppskov och innebära att hela dess fortbestånd säkerställs av totalförsvarsskäl.

Vad trafikutskottet nu anfört, med anledning av motionerna 1986/
87:Föl25 (c) yrkande 3 och 1986/87:Föl27 (c) yrkande 16 i denna del, bör
försvarsutskottet föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till
känna.

I avvaktan på att regeringen förelägger riksdagen det erforderliga beslutsunderlaget
tillstyrker trafikutskottet för sin del regeringens förslag till
medelsanvisning.

2. Sjöfart

Gösta Andersson (c), Anna Wohlin-Andersson (c) och Viola Claesson (vpk)
anser att den del av yttrandet — under avsnittet Sjöfart — som börjar med
”Trafikutskottet vill” och slutar med ”till erinran” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet ser för sin del med oro på den utveckling som inneburit att
den svenska handelsflottan minskat från 613 fartyg om sammanlagt 12,9 milj.
dödviktston år 1975 till 438 fartyg om 2,2 milj. dödviktston 1986 - en
kapacitetsminskning på drygt 80 %.

Trafikutskottet erinrar om att ett viktigt mål för den svenska sjöfartspolitiken
- enligt riksdagens beslut härom år 1980 - är att trygga landets
transportförsörjning i politiska och ekonomiska krissituationer. Den av
regeringen till i maj månad innevarande år aviserade sjöfartspolitiska
propositionen måste ha som utgångspunkt att skaffa Sverige en positiv
sjöfartspolitik som motsvarar de år 1980 fastställda intentionerna.

Vad trafikutskottet sålunda anfört med anledning av propositionen i denna
del och motionerna 1986/87:Föl25 (c) yrkande 4 och 1986/87:Föl27 (c)
yrkande 16 i denna del bör försvarsutskottet föreslå riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna.

3. Institut m.m.

Gösta Andersson och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser att den del av
yttrandet — under avsnittet Institut m.m. - som börjar med ”Transportrådet,
som” och slutar med ”betänkande TU 1986/87:22” bort ha följande
lydelse:

Enligt trafikutskottets mening bör transportrådets uppgifter inom den
civila delen av totalförsvaret överföras på länsstyrelserna. Utskottet tillstyrker
därför för sin del förslaget i motion 1986/87:Föl27 (c) om avslag på
regeringens förslag till medelsanvisning.

Vidare delar trafikutskottet motionärernas uppfattning att regeringen bör
förelägga riksdagen nytt förslag med den av motionärerna angivna inriktningen.

Vad trafikutskottet nu har anfört bör försvarsutskottet föreslå riksdagen
att som sin mening ge regeringen till känna.

TU 1986/87:2 y

7