yttr 1986/87 tu1y y

Yttrande 1986/87:tu1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Trafikutskottets yttrande
1986/87:1 y ^

över motion 1986/87:N403 om åtgärder mot monopol

TI J

inom telekommunikation och rymdteknologi 1986/87 1 y

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 17 februari 1987 beslutat bereda trafikutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1986/87:N403 av Gullan Lindblad (m) om
åtgärder mot monopol inom telekommunikation och rymdteknologi, i vad
avser yrkandena 2 och 4.

Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.

Motionens yrkande 2 är att riksdagen hos regeringen begär förslag att
åtgärder vidtas för att motverka monopol på internationella kommunikationer.

Motionens yrkande 4 är att riksdagen hos regeringen begär förslag att vidta
åtgärder för att motverka konkurrensbegränsande internationella avtal inom
telekommunikation och rymdteknologi.

Monopol- och konkurrensfrågor inom teleområdet behandlas även i
proposition 1986/87:100 bil 8, i motionerna 1986/87:T204 (c), 1986/87:T933
(fp), 1986/87:T812 (m) och 1986/87:T814 (fp) samt i utskottets betänkande
TU 1986/87:17.

I propositionen framhålls att en ny konkurrenssituation uppstått på
teleområdet. Teletaxorna visar en dålig överensstämmelse med televerkets
kostnader. Utlands- och rikssamtalen är t.ex. i genomsnitt dubbelt så dyra
som televerkets kostnader för dem. Med ny teknik och ett alltmer informationsintensivt
produktionssätt blir det intressant och möjligt för företagen att
slippa dessa överpriser genom att leda trafiken vid sidan av det allmänna
telenätet. Stora kunder eller med televerket konkurrerande företag kan
etablera egna långdistansnät och utnyttja televerkets lokalnät för att nå
slutanvändarna. Med nuvarande taxesättning skulle televerket komma att
göra stora förluster på sin del av ett sådant nät, dvs. kraftigt subventionera
konkurrenterna. Dessa kan däremot ”skumma grädden” och hålla betydligt
lägre avgifter för den långväga delen än televerket och ändå få en stor vinst.

De stora företagen - framhåller föredragande departementschefen - står
för en stor del av televerkets intäkter (ca 10 % av kunderna står för 60 % av
intäkterna från telefonnätet) och utnyttjar i hög grad de tjänster som är mest
lönsamma för televerket. Intäkterna från dessa kunder är således helt
avgörande för televerkets ekonomi. En försämring av ekonomin för det
allmänna telesystemet, genom att för televerket lönsamma kunder faller
bort, skulle därför kunna få starkt negativa konsekvenser både för hushåll

och mindre företag. De minskande inkomsterna skulle behöva kompenseras 1

1 Riksdagen 1986187.15 sami. Nr 1 y

genom kraftiga avgiftshöjningar eller inskränkningar i de samhälleliga
kraven på televerket.

Mot den angivna bakgrunden - heter det vidare i propositionen — har
regeringen funnit det motiverat att i god tid och under kontrollerade former
genomföra en omläggning mot ökad kostnadsanpassning av taxorna även om
den på kort sikt innebär vissa kostnadsökningar för en del abonnenter.
Annars kommer, genom minskade trafikintäkter, större försämringar av
televerkets ekonomi att riskeras med oöverskådliga negativa konsekvenser.

I de nämnda motionerna, som utskottet behandlar i sitt betänkande TU
1986/87:17, framhålls att televerkets monopol på abonnentväxlar och
höghastighetsmodem bör upphävas, att det bör vara möjligt för den som hyr
ledningar av televerket att sälja kapacitet till annan, att televerket bör
handha befintliga liksom tillkommande verksamhetsgrenar på sådant sätt att
faktiska monopol undviks samt att riksdagen hos regeringen begär förslag om
slopande av televerkets monopol inom informationssektorn.

Med anledning av motionsyrkandena erinrar utskottet i sitt betänkande
om att något legalt monopol inom telekommunikationsområdet inte föreligger
i Sverige. Det är således tillåtet för andra än televerket att bygga telenät
och därigenom erbjuda teletjänster till allmänheten. Däremot föreligger
ensamrätt för televerket att tillhandahålla vissa kundutrustningar som
ansluts till det allmänna telenätet. Denna ensamrätt omfattar numera endast
höghastighetsmodem och abonnentväxlar.

Vidare erinrar utskottet om att den av regeringen beslutade kostnadsanpassningen
av televerkets taxor bör ses mot bakgrund av en ny konkurrenssituation
på teleområdet. Den nya situationen aktualiserar - understryker
utskottet — dock inte endast förändringar av taxestrukturen utan också
allmänna överväganden i fråga om utformningen av telepolitiken och
televerkets roll för dennas genomförande. Utskottet konstaterar att sådana
överväganden pågår inom kommunikationsdepartementet och avstyrker
motionsyrkandena i avvaktan på resultatet av övervägandena.

Trafikutskottet förutsätter att övervägandena inom kommunikationsdepartmentet
även rör frågor av det slag som avses i de båda remitterade
motionsyrkandena. Någon riksdagen åtgärd med anledning av dessa yrkanden
synes följaktligen inte erforderlig, varför trafikutskottet för sin del
avstyrker desamma.

Stockholm den 31 mars 1987
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s),
Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Sten-Ove
Sundström (s), Viola Claesson (vpk), Jarl Lander (s), Rune Thorén (c) och
Bertil Jonasson (c).

TU 1986/87:1 y

2

Avvikande mening

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Hugo Bergdahl
(fp), Görel Bohlin (m), Rune Thorén (c) och Bertil Jonasson (c) anser att den
del av yttrandet som börjar med ”Trafikutskottet förutsätter” och slutar med
”avstyrker desamma” bort ha följande lydelse:

Allmänna överväganden om telepolitiken och televerkets roll för dennas
genomförande är - som framhålls i en reservation fogad till utskottets
betänkande TU 1986/87:17 — av så stor principiell vikt att de bör ske inom
ramen för en parlamentarisk utredning.

Utskottet förutsätter att sådana överväganden även rör frågor av det slag
som avses i de båda remitterade motionsyrkandena. Dessa synes därför
kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd.

TU 1986/87:1 y

3

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.