yttr 1986/87 sku1y y

Yttrande 1986/87:sku1y

Skatteutskottets yttrande
1986/87:1 y

om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan
(prop. 1986/87:18)

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har anhållit om yttrande från skatteutskottet över vissa
yrkanden i några av de motioner som väckts med anledning av proposition
1986/87:18 om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan. Skatteutskottet
får med anledning härav anföra följande.

I propositionen föreslås bl. a. vissa beredskapshöjande åtgärder som regeringen
bedömt som så angelägna att de bör genomföras nu, utan att man
avvaktar pågående utredningar. Dit hör främst olika åtgärder inom räddningsverkets
område, bl. a. planläggning för kärnkraftsberedskapen, höjning
av beredskapskompetensen i norra Sverige, utarbetande av en informationshandbok
för kärnkraftsolyckor och utbyggnad av alarmeringen vid
kärnkraftverken. Handlingsprogrammet bygger på förslag som statens
strålskyddsinstitut (SSI) lagt fram i en skrivelse till regeringen den 15 augusti
1986.

I motion N105 — en partimotion från vpk — yrkas bl. a. att ytterligare
resurser tillförs generaltullstyrelsen (GTS) i enlighet med vad GTS begärt i
ett remissvar över SSI:s ovannämnda skrivelse. I detta remissyttrande har
GTS framhållit att skyddet längs rikets gränser också måste förstärkas, bl. a. i
fråga om utrustning för att kunna mäta radioaktivitet på varor m. m. som
passerar gränserna.

Enligt utskottets mening förtjänar de problem som motionärerna tagit upp
att undersökas närmare. Frågan om vilka åtgärder som på längre sikt bör
vidtas för att öka säkerheten i Sverige vid större radioaktiva utsläpp och i vad
mån sådana åtgärder bör påverka tullens resurstilldelning bör emellertid
enligt utskottets mening bedömas i ett större sammanhang, och det får i
första hand anses ankomma på GTS att närmare utreda och precisera
behoven. Med hänsyn till att GTS redan uppmärksammat frågan avstyrker
utskottet motionen i nu berörd del.

I propositionen redovisas också vissa åtgärder som vidtagits för att mildra
konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet i Sverige. Riktlinjerna är att
drabbade jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretagare såvitt möjligt skall
hållas skadeslösa för sina merkostnader och sitt inkomstbortfall på grund av
Tjernobylolyckan. För renskötselföretagens vidkommande har man påbjudit
slaktning på kontrollslakteri av renar från nedsmittade områden inom

vissa län, varvid ersättning motsvarande marknadspriset utgår till renägarna. 1

SkU

1986/87:1y

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 1 y

Sådan ersättning utgår även om djurkroppen inte kan godkännas som
livsmedel på grund av för hög cesiumhalt. Ersättning kan också utgå för
tidigareläggning av slakt, utfodring av renar och för merkostnader för
anskaffning av matrenar.

I motion N104 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) begärs bl. a.
införande av ett s. k. renkonto - motsvarande det nuvarande skogskontot -att användas fr. o. m. inkomståret 1986 för att stimulera till ökad slakt.
Motionärerna pekar på att Svenska samernas riksförbund i en framställning
till regeringen framhållit att en ökad slakt av olika skäl är viktig i såväl
nedfallsdrabbade som andra områden. I vad gäller de förra områdena skulle
en ökad slakt minska kostnaderna för utfodring och/eller kontroll av renar,
och i fråga om de senare skulle ett ökat slaktuttag motverka att renköttet
förlorade marknadsandelar som det kan bli kostsamt att ta igen senare.
Motionärerna anser att ett renkonto skulle ha stor betydelse som en del i det
samlade åtgärdsprogram som måste sättas in till följd av det radioaktiva
nedfallet.

Även i motionerna N107 av Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (båda m)
och N110 av Paul Lestander m. fl. (vpk) begärs med liknande motivering att
ett renkonto uppbyggt efter i stort sett samma principer som skogskontot
införs för inkomsterna i år.

Regler om skogskonto återfinns i skogskontolagen (1954:142). Syftet med
skogskontobestämmelserna är att möjliggöra en inkomstutjämning mellan
skilda beskattningsår. Genom insättning på ett särskilt bankkonto (skogskonto
eller skogsskadekonto) kan en skattskyldig med oregelbundna skogsinkomster
erhålla uppskov med beskattningen till dess uttag görs från kontot.
Reglerna gäller endast sådana skattskyldiga som kan drabbas av skatteprogression,
dvs. fysiska personer och dödsbon.

Departementschefen framhåller att det är en angelägen uppgift att bevara
och utveckla den samiska kulturen. Utskottet delar denna uppfattning och
har också förståelse för motionärernas vilja att förhindra att ersättningarna
till renskötselföretagen urholkas av ett på grund av skatteprogressionen
alltför stort skatteuttag när nu ett stort antal renar måste slaktas under kort
tid. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att det inom gällande
regelsystem finns vissa möjligheter till resultatutjämning, t. ex. genom
lagervärderingen. Utskottet tänker närmast på supplementärregel I som i
praktiken innebär att försäljningsinkomsterna kan delas upp på tre år.
Vidare bör nämnas möjligheterna till avsättning till investeringsreserv och
avsättning till resultatutjämningsfond. Utskottet förutsätter att renskötselföretagen
genom lämpliga insatser hålls informerade om dessa och andra
möjligheter till resultatutjämning.

Utskottet vill likväl inte utesluta att det i vissa fall kan förekomma problem
av det slag motionärerna nämner, exempelvis vid extremt hög utslaktning.
Om det visar sig att vissa renskötselföretag drabbas av onormalt höga
skattesatser på inkomster som kan antas härröra från den slakt som hänger
samman med Tjernobylolyckan bör enligt utskottets mening åtgärder vidtas
för att så långt som möjligt eliminera dessa effekter. Detta kan ske genom
lättnader i beskattningen - exempelvis genom något slags kontosystem,
t. ex. ett konto där slaktinkomsterna för i år och nästa år kan stå inne under

SkU 1986/87:1 y

2

högst fem år. Utskottet förutsätter att detta beaktas vid de fortsatta
övervägandena om ersättning till renskötselföretagen. De nu behandlade
motionsyrkandena torde därmed få anses tillgodosedda.

Stockholm den 18 november 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén
(m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s) och
Paul Lestander (vpk).

Avvikande meningar

Frågan om ökade resurser till tullverket

1. Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Paul Lestander (vpk)
anser att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 1 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

GTS har enligt propositionen (s. 18—19) betonat att gränsöverskridandet
av varor, transportmedel och personer är betydande och som exempel anfört
att nästan 13000 ton köksväxter importerats under år 1985 bara från
Östeuropa. Utan adekvata kontrollmöjligheter anser sig GTS inte kunna ge
några garantier för att t. ex. radioaktivt smittade ämnen inte passerar
gränserna. Styrelsen anför vidare att tullverkets personal var osäker på
riskerna för att inkommande varor och transportmedel skulle vara radioaktivt
smittade efter Tjernobylolyckan och att denna osäkerhet består. GTS
slutsats är därför att skyddet längs landets gränser måste förstärkas, t. ex. i
fråga om mätutrustning. Vid en kärnkraftsolycka utomlands torde detta
enligt GTS vara lika betydelsefullt som att man har möjlighet att utföra
mätning på t. ex. grödor inom landet.

Utskottet anser att GTS påpekanden är välgrundade och att regeringen
bör beakta dessa. Om ytterligare resurser behövs för att tullverket skall
kunna fullgöra sina uppgifter på detta område bör regeringen lägga fram
förslag härom. Enligt utskottets uppfattning bör näringsutskottet föreslå
riksdagen att med anledning av motionsyrkandet göra ett tillkännagivande
med denna innebörd.

Frågan om införande av renkonto

2. Jan Bergqvist, Olle Westberg, Torsten Karlsson, Anita Johansson, Lars
Hedfors, Bruno Poromaa och Sverre Palm (alla s) anser att det avsnitt av
utskottets yttrande som börjar på s. 2 med ”Departementschefen framhåller”
och slutar på s. 3 med ”anses tillgodosedda” bort ha följande lydelse:

SkU 1986/87:1 y

3

Utskottet har förståelse för motionärernas vilja att förhindra att ersättningarna
till renskötselföretagen urholkas av ett på grund av skatteprogressionen
alltför stort skatteuttag till följd av att ett stort antal renar måste
slaktas på kort tid. Utskottet är emellertid inte övertygat om att ett konto av
den typ motionärerna föreslår är ett effektivt och ändamålsenligt sätt att
uppnå detta mål. Renskötselföretagen redovisar under normala år låga
inkomster. Enligt en tidigare utredning (SOU 1983:67) uppgick inkomsterna
av renskötsel för ett genomsnittshushåll under år 1980 inte till mer än 27 000
kr. Ofta delas inkomsten dessutom upp på flera personer. På samma sätt som
gäller för andra företag kan varierande resultat i renskötseln jämnas ut med
hjälp av reglerna om lagervärdering, resultatutjämningsfond och allmän
investeringsreserv. Av speciell betydelse vid lagervärderingen är supplementärregel
I. Denna regel gör det möjligt för en renägare att fördela inkomsten
från en tidigarelagd slakt över en treårsperiod. Utskottet förutsätter att
renskötselföretagen genom lämpliga insatser hålls informerade om dessa och
andra möjligheter till resultatutjämning. I sammanhanget vill utskottet också
nämna att en renägare som upphör med sin verksamhet och avvecklar
innehavet av renar kan tillämpa reglerna om ackumulerad inkomst på
slaktersättningen. I princip innebär det att ersättningen i progressionshänseende
kan fördelas på upp till 10 år.

Vad nu sagts har betydelse vid bedömningen av det eventuella behovet av
ett renkonto. De tekniska problemen med en ny kontoform måste också
beaktas. Under senare år har åtgärder vidtagits för att förenkla skattesystemet,
men systemet är alltjämt mycket svåröverskådligt. Till det som gör
systemet komplicerat hör alla de konton (fonder) som finns. Varje ytterligare
konto kräver mer av lagreglering, ändringar i datarutiner och blanketter,
uppgiftslämnande och informations- och kontrollinsatser. Ett nytt konto bör
därför införas endast om det är klarlagt att det föreligger ett behov som inte
kan tillgodoses på annat sätt.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att näringsutskottet bör
avstyrka även de nu behandlade motionsyrkandena.

SkU 1986/87:1 y

gotab Stockholm 1986 11794

4