yttr 1986/87 nu2y y

Yttrande 1986/87:nu2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Näringsutskottets yttrande
1986/87:2 y

om viss följdlagstiftning till plan- och bygglagen och
lagen om hushållning med naturresurser m. m.

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1985/86:90 angående följdlagstiftning till den nya plan- och
bygglagen, lagen om exploateringssamverkan samt lagen om hushållning
med naturresurser m. m. jämte vissa motioner.

Av de 42 lagförslagen i propositionen har näringsutskottet ägnat uppmärksamhet
åt sex, nämligen dem som gäller ändringar i
~>r'. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar,

21. lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

31. lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse,

34. gruvlagen (1974:342),

35. lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter, och
42. lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter.

De sex lagförslagen avser anpassning till plan- och bygglagen (PBL),
förslagen 20, 21 och 42 också till lagen om hushållning med naturresurser
(NRL).

Av de tre motioner som har väckts med anledning av propositionen går
två, 1985/86:511 (m) såvitt här är i fråga och 1985/86:512 (c), ut på att
ifrågavarande delar av propositionen skall avslås. I den tredje, 1985/86:513
(fp), yrkas såvitt här är i fråga på ett uttalande av riksdagen. Innebörden
skulle vara att man inom regeringskansliet bör ha beredskap att vid behov
snabbt kunna lägga fram förslag till ändringar i följdlagstiftningen.

Sedan PBL och NRL nu har antagits av riksdagen borde, menar
näringsutskottet, de nämnda avslagsyrkandena kunna anses sakna aktualitet.
Besluten om dessa lagar måste åtföljas av en adekvat följdlagstiftning.
Om politiska eller praktiska skäl senare föranleder ändringar i PBL eller
NRL kan detta givetvis komma att medföra konsekvensändringar i de
anslutande lagarna. Någon självständig politisk betydelse har de nu behandlade
lagförslagen icke. I nuvarande läge ger dessa lagförslag - bortsett från
ikraftträdandebestämmelserna - inte anledning till någon erinran från
näringsutskottets sida. Sådan handlingsberedskap inom regeringskansliet

1

NU

1986/87:2

1 Riksdagen 1986187.17sami. Nr 2 y

sorn avses i den berörda delen av motion 1985/86:513 (fp) får förutsättas stå NU 1986/87:2 y
till buds utan någon särskild framställning från riksdagen till regeringen.

Stockholm den 4 december 1986
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Rune Jonsson (s),
Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Åke Wictorsson
(s), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Jörn Svensson (vpk),
Reynoldh Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m),
Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c).

Avvikande mening

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att sista stycket i yttrandet bort ha
följande lydelse:

Sedan PBL och NRL nu har antagits av riksdagen har förutsättningarna för
avslagsyrkandena i motionerna 1985/86:511 (m) och 1985/86:512 (c) ändrats.
Besluten om dessa lagar måste åtföljas av en adekvat följdlagstiftning.
Genomgripande förändringar i både PBL och NRL är emellertid påkallade i
anslutning till den välbefogade kritik som har anförts mot de numera antagna
lagförslagen. I samband därmed måste konsekvensändringar genomföras i
de anslutande lagarna. Det är, som framhålls i motion 1985/86:513 (fp),
angeläget att erforderlig beredskap för detta finns inom regeringskansliet, så
att den kompletterande lagstiftningen kan ske snabbt. Riksdagen bör göra ett
uttalande till regeringen av denna innebörd. På så sätt tillgodoses motion
1985/86:513 (fp) i ifrågavarande del. Ett sådant uttalande står också i god
överensstämmelse med grunderna för motion 1985/86:511 (m).

göteb Stockholm 1986 11912

2

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.