yttr 1986/87 lu5y y
Yttrande 1986/87:lu5y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Lagutskottets yttrande
1986/87:5 y
om ledning av den statliga förvaltningen
(prop. 1986/87:99) 1986/87:5 y
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen jämte
motioner.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1986/87 :K105 av
Lena Öhrsvik (s), 1986/87:K106 av Daniel Tarschys (fp), 1986/87:K107 av
Margit Gennser (m), 1986/87:K108 av Inga-Britt Johansson m. fl. (s),
1986/87:K109 av Lennart Alsén och Lars Ernestam (båda fp), 1986/87:K110
av Rune Ångström (fp), 1986/87:K111 av Birgit Friggebo m. fl. (fp),
1986/87:K112 av Lars Werner m. fl. (vpk), 1986/87:K113 av Bertil Fiskesjö
m. fl. (s), 1986/87:K114 av Lennart Andersson m. fl. (s) och 1986/87:K115 av
Anders Björck m.fl. (m).
Lagutskottet har beslutat att avge yttrande över propositionens avsnitt om
konsumentinflytande (s. 124-125). Propositionen har i den delen inte
föranlett något motionsyrkande.
I propositionen föreslås såvitt nu är i fråga att riksdagen godkänner de
allmänna riktlinjer för affärsverken och deras dotterbolag som förordas av
civilministern.
Lagutskottet får anföra följande.
När staten driver affärsmässig verksamhet och därmed kan jämställas med
en privat näringsidkare gäller i huvudsak samma allmänna civilrättsliga och
näringsrättsliga regler i rättsförhållandet mellan staten och en enskild person
som i rättsförhållanden mellan näringsidkare eller mellan näringsidkare och
konsumenter.
Villkor som rör rättsförhållandet mellan statens affärsdrivande verk och
enskilda kan ha karaktären av ett avtal mellan resp. myndighet och den
enskilde och/eller vara bestämmelser av offentligrättslig art innebärande en
av staten genom regerings- och/eller myndighetsförfattning ensidigt företagen
reglering av villkoren. I den mån villkoren har avtalskaraktär kan dessa
prövas med stöd av civilrättslig och näringsrättslig lagstiftning. Däremot
torde det inte vara möjligt att tillämpa sådan lagstiftning vid en tvist mellan
myndigheten och den enskilde i frågor som regleras i regerings- eller
myndighetsförfattningar och som saknar avtalskaraktär.
Verksledningskommittén tog i sitt slutbetänkande (SOU 1985:41) Affärsverken
och deras företag upp frågan om affärsverkens kundvillkor. I
betänkandet som lagts till grund för förslagen i propositionen konstaterade
1 Riksdagen 1986/87.8sami Nr5 y
kommittén att rättsförhållandet mellan affärsverk och enskilda i vissa fall
regleras genom författningsföreskrifter och i vissa fall genom avtal mellan
verket och kunden. Med hänsyn till att affärsverken reglerar rättsförhållandena
med enskilda på ett oenhetligt och i vissa fall slumpmässigt sätt
förordade kommittén att befintliga bestämmelser borde ses över och ges en
sådan utformning att de tveklöst kan anses som avtalsvillkor. I propositionen
framhåller departementschefen att det är önskvärt att en bättre ordning
kommer till stånd och att formerna för affärsverkens reglering bör ha sin
utgångspunkt i rättsförhållandets karaktär. I de fall rättsförhållandet kan
anses vara av privaträttslig art bör enligt departementschefen det om möjligt
regleras i avtal mellan kunden och affärsverket, och han avser att verka för
att en genomgång med denna inriktning kommer till stånd. Departementschefen
anser vidare - i likhet med verksledningskommittén - att kundråd bör
finnas vid i första hand postverket, televerket och SJ.
Utskottet erinrar om att frågor som rör rättsförhållandet mellan affärsverk
och enskilda tidigare aktualiserats i riksdagen med anledning av motioner om
statens skadeståndsansvar i affärsmässig verksamhet (se senast LU 1986/
87:16). Utskottet har därvid konstaterat att konsumentverkets möjligheter
att påverka innehållet i ansvarighetsvillkor är begränsade när villkoren
regleras i en författning. Utskottet, som hänvisat till verksledningskommitténs
förslag, har påpekat att ett genomförande av förslaget skulle innebära en
påtaglig förbättring av konsumenternas ställning genom att bl. a. de villkor
som tillämpas av statens affärsdrivande verksamhet i ökad omfattning kan bli
föremål för granskning av konsumentverket och konsumentombudsmannen
samt prövas av marknadsdomstolen. Mot denna bakgrund noterar utskottet
med tillfredsställelse att departementschefen har för avsikt att verka för att
rättsförhållanden av privaträttslig art mellan affärsverk och enskilda regleras
i avtal. Utskottet vill understryka att en utveckling mot en ökad avtalsreglering
inte bara är motiverad med hänsyn till att affärsverkens kundvillkor bör
kunna prövas enligt den näringsrättsliga lagstiftningen. Också konsumenters
och näringsidkares intresse av att kunna få villkoren prövade vid allmän
domstol med stöd av civilrättsliga regler talar för en sådan utveckling.
Vad gäller frågan om inrättande av kundråd vid vissa affärsdrivande verk
föranleder departementschefens uttalanden inte någon erinran från utskottets
sida. Utskottet förutsätter att kundråden organiseras på sådant sätt att
ett reellt konsumentinflytande garanteras.
Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör godkänna de förordade
riktlinjerna i berörda avseenden.
Stockholm den 9 april 1987
På lagutskottets vägnar
Lennart Andersson
LU 1986/87:5 y
2
Närvarande: Lennart Andersson (s), Owe Andréasson (s), Stig Gustafsson
(s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s), Allan
Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Inger Hestvik (s), Bengt Harding Olson
(fp), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt (s), Ewy
Möller (m) och Håkan Stjernlöf (m).
LU 1986/87:5 y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.