yttr 1986/87 lu3y y

Yttrande 1986/87:lu3y

Lagutskottets yttrande
1986/87:3 y

om ändring i reglerna för bidragsförskott och
underhållsbidrag (prop. 1986/87:35)

Till socialutskottet

Socialutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1986/87:35 om ändring i reglerna för bidragsförskott och underhållsbidrag
jämte de motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen.

I propositionen föreslår regeringen (socialdepartementet) att riksdagen
skall anta i propositionen framlagda förslag till dels ändring i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, dels ändring i lagstiftningen
rörande bidragsförskott.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1986/87:So 104,

1986/87:Sol05 och 1986/87:Sol06.

I motion Sol04 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1986/87:35 att
bidragsförskottet skall beräknas på 40 % i stället för som i dag på 41 % av
basbeloppet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att även frågan om den s.k.
reduceringsregeln blir föremål för kommande utredning,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om lag om ändring i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (indexändring),

4. att riksdagen beslutar att frågan om metoden för uppräkning av
underhållsbidrag hänskjuts till kommande utredning.

I motion Sol05 av Nils Carlshamre m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att fastställa preskriptionstiden avseende skuld
för obetalda underhållsbidrag till fem år,

2. att riksdagen beslutar att fastställa införseltiden för underhållsbidrag
till fem år,

3. att riksdagen beslutar att för införsel skall få tas i anspråk även
arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag och vissa andra förmåner som
ersätter inkomstbortfall i enlighet med revisorernas förslag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försäkringskassan
skall ha i uppdrag att företräda samhällsintressen vid fastställelse av
underhållsbidrag med rätt att vid behov uppträda som part inför domstol,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, med hänsyn
till redan genomförd utredningsverksamhet, den nu aviserade utredningen

med syfte att föreslå en genomgripande förändring av underhållsbidrags- och 1

LU

1986/87:3 y

1 Riksdagen 1986187. 8 sami. Nr 3 y

bidragsförskottssystemet bör bedriva sitt arbete skyndsamt.

LU 1986/87:3 y

I motion S0IO6 av Margareta Gard (m) yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om att den kommande utredningen om bidragsförskott och underhållsbidrag
upptar i motionen angivna frågeställningar för bedömning och
förslag.

Företrädare för föreningen Familj och Rätt har inför lagutskottet framfört
synpunkter på förslagen i propositionen. Från föreningen har också inkommit
en skrivelse.

Lagutskottet har beslutat att avge yttrande över propositionen och
motionerna Sol04 och Sol05 såvitt avser frågor om underhållsbidrag.
Lagutskottet får anföra följande.

Riksdagen behandlade våren 1986 (LU 1985/86:2 y, SoU 1985/86:29)
riksdagens revisorers förslag (förs. 1985/86:17) angående statens utgifter för
bidragsförskott, m. m. jämte ett flertal motioner angående underhållsbidrag
och bidragsförskott. Revisorerna, som vid granskning av bidragsförskottssystemet
funnit olika brister i systemet främst i fråga om sambandet mellan
bidragsförskottslagen och reglerna i föräldrabalken (FB) om underhållsbidrag,
förordade i förslaget att en utredning om ett nytt system kom till stånd
samt att i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet olika kortsiktiga
åtgärder skulle övervägas. Enligt revisorerna borde under utredningsarbetet
bl. a. FB:s regler om förbehållsbelopp vid beräkning av underhållsbidrag och
metoden för indexuppräkning av underhållsbidrag ses över. Som kortsiktiga
åtgärder föreslog revisorerna bl. a. att socialstyrelsens rekommendationer i
vad de gällde tillämpningen av den s. k. reduceringsregeln sågs över, att
preskriptions- och införseltiden för underhållsbidrag förlängdes till fem år
samt att införsel tilläts i arbetslöshetsersättning och vissa andra liknande
ersättningar.

Socialutskottet förordade i sitt av riksdagen godkända betänkande att en
förutsättningslös utredning om bidragsförskottssystemet kom till stånd,
därvid även frågor om underhållsbidrag skulle kunna prövas. Enligt socialutskottet
borde det ankomma på regeringen att avgöra om det fanns skäl att
i avvaktan på resultatet av utredningens slutliga resultat initiera mindre
ändringar i nuvarande system. Utskottet ansåg vidare att de synpunkter och
förslag beträffande brister i bidragsförskotts- och underhållsreglerna som
förts fram i motionerna borde fritt kunna prövas av den förordade
utredningen.

I enlighet med riksdagens önskemål beslöt regeringen den 16 oktober 1986
att tillkalla en kommitté för översyn av reglerna för underhållsbidrag till barn
och bidragsförskott. I direktiven (dir. 1986:30) hänvisas till socialutskottets
uttalanden och framhålls därutöver att kommittén bör ha frihet att pröva om
de nuvarande reglerna över huvud taget skall bibehållas eller om underhållsbidrag
och/eller bidragsförskott kan ersättas med andra stödformer och/eller
med nya sätt att uppfylla föräldraförpliktelser. Enligt direktiven skall under
utredningsarbetet några frågor särskilt belysas. Härvid nämns bl. a. att
kommittén bör överväga vilka möjligheter som finns att ge underhållsbidragen
en bättre följsamhet till förändringar av förutsättningarna för underhållsbidrag
i vart fall när bidragsförskott lämnas. Vidare bör kommittén pröva om

beräkningen av det förbehåll som den underhållsskyldige får göra vid
fastställande av bidragsskyldigheten bör ändras. En annan fråga som skall
övervägas är om försäkringskassorna kan ges ett större ansvar när det gäller
fastställande av underhållsbidrag.

I den nu aktuella propositionen framhåller föredragande statsrådet att han
mot bakgrund av den kraftiga ökningen av samhällets kostnader för
bidragsförskotten anser det nödvändigt att vidta vissa åtgärder för att
begränsa kostnadsökningarna. I detta hänseende föreslås bl. a. ändringar av
reglerna om indexreglering av underhållsbidrag.

Enligt lagen om ändring av vissa underhållsbidrag räknas underhållsbidrag
till frånskild make och till barn årligen om i förhållande till det basbelopp som
gäller enligt lagen om allmän försäkring. Huvudregeln (3 §) är att underhållsbidragen
ändras den 1 februari varje år då basbeloppet med minst 5 % övereller
underskrider det basbelopp som låg till grund för den senaste
omräkningen. Underhållsbidrag till make justeras med hela det procenttal
som basbeloppet har ändrats med. När det gäller underhållsbidrag till barn
sker däremot omräkning med endast sju tiondelar av basbeloppsförändringen.
Förslaget i propositionen innebär att såväl spärren vid 5 % slopas som att
underhållsbidrag till barn i fortsättningen skall räknas om med hela
procenttalet för basbeloppsändringen.

I motion Sol04 (vpk) framhålls att förslaget om det genomförs kommer att
innebära ökade kostnader för de underhållsskyldiga och medföra risk för att
ekonomiskt utsatta grupper får en ytterst besvärlig situation som påverkar
deras möjligheter till umgänge med barnen. Motionärerna yrkar att förslaget
avslås av riksdagen och att frågan om indexreglering hänskjuts till kommittén
för översyn av reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott
(yrkandena 3 och 4).

Lagutskottet konstaterar att en av orsakerna till de ökande kostnaderna
för bidragsförskottssystemet är att underhållsbidrag till barn och därmed
återbetalningsskyldigheten för utgivna bidragsförskott endast i begränsad
utsträckning räknas upp i förhållande till basbeloppsförändringarna medan
bidragsförskottsbeloppet följer dessa förändringar fullt ut. Det ankommer
inte på lagutskottet att ta ställning till frågan i vad mån det är nödvändigt att
begränsa ökningen av kostnaderna för bidragsförskottssystemet. Om kostnadsökningarna
skall motverkas torde det dock vara befogat att reglerna om
omräkning av underhållsbidrag ändras. Utskottet vill erinra om att dessa
bestämmelser fick sin nuvarande utformning vid 1978 års reform av
underhållsreglerna (prop. 1978/79:12, LU 1978/79:9). Före lagändringen
hade underhållsbidragen räknats om med samma procenttal som basbeloppet.
Under åren 1975-1978 hade underhållsbidragen höjts med 11,11,7 och
14 % vilket medfört stora ekonomiska påfrestningar för många underhållsskyldiga.
En begränsning av indexuppräkningen ansågs därför erforderlig.
Sedan ändringen genomfördes har emellertid förhållandena ändrats. Bl. a.
har under de senaste åren förändringarna i penningvärdet varit mindre
kraftiga. De skäl som låg till grund för 1978 års lagstiftning föreligger därför
enligt utskottets mening inte längre. I sammanhanget måste också beaktas att
det nuvarande systemet innebär att barn som får sitt behov av underhåll
tillgodosett inom ramen för bidragsförskottssystemet fått full kompensation

LU 1986/87:3 y

3

för basbeloppsförändringarna medan de barn som uppburit bidrag från den
underhållsskyldige endast kompenserats i begränsad utsträckning. En sådan
ordning bör enligt utskottets uppfattning inte bibehållas när det av hänsyn till
den underhållsskyldiges intressen inte längre finns behov av den.

Av anförda skäl har lagutskottet inte något att erinra mot förslaget att
underhållsbidrag till barn skall räknas om med samma procenttal som
basbeloppet. Inte heller förslaget att den nuvarande 5-procentsspärren skall
slopas föranleder några erinringar från utskottets sida. Motion Sol04
yrkandena 3 och 4 bör således avslås. Utskottet vill tillägga att reglerna i
lagen om ändring av vissa underhållsbidrag får ses som ett provisorium i
avvaktan på resultatet av det utredningsarbete som skall ske. Med hänsyn till
vad som anges i direktiven för utredningen kan nämligen en översyn av
bestämmelserna om indexreglering av underhållsbidrag visa sig bli erforderlig
under utredningsarbetets gång.

I propositionen tar föredragande statsrådet ställning till de olika förslag till
kortsiktiga åtgärder som riksdagens revisorer föreslagit. Därvid behandlas
bl. a. frågan om den s. k. reduceringsregeln vid beräkning av underhållsbidrag
till barn.

Den i praktiken vanligast tillämpade metoden för bestämmande av
underhållsbidrag innebär att man först uppskattar barnets behov av underhåll
till visst belopp. En beräkning görs härefter av varje förälders nettoinkomst
efter skatt. Härifrån dras förbehållsbelopp för egen och eventuellt
andra familjemedlemmars försörjning. Restbeloppen representerar de
överskottsbelopp som föräldrarna rimligen bör kunna ta i anspråk för
underhåll åt barnet. Underhållsbidraget erhålls sedan genom att det belopp
som beräknats för barnets behov fördelas mellan föräldrarna i proportion till
vars och ens överskottsbelopp. Det sålunda framräknade underhållsbidraget
kan sedan korrigeras om det vid en allmän bedömning inte framstår som
skäligt.

Till ledning för socialnämndens och försäkringskassans handläggning av
ärenden där underhållsfrågor aktualiseras har socialstyrelsen och riksförsäkringsverket
gemensamt utarbetat vissa allmänna råd (Allmänna råd från
socialstyrelsen 1982:1 och riksförsäkringsverket 1982:2, Underhållsbidrag
och bidragsförskott). I de allmänna råden rekommenderas att en bidragsskyldig
förälders hela överskott inte tas i anspråk för underhållsbidrag utan
att en viss reduceringsregel tillämpas. Enligt denna bör högst 60 % av
överskottet användas för underhållsbidrag till ett barn, 70 % till två barn och
80 % till tre eller flera barn. Understiger överskottet bidragsförskottsnivån
bör underhållsbidraget begränsas till högst hälften av överskottet.

Med anledning av att revisorerna i sitt förslag uttalat att reduceringsregeln
i de allmänna råden saknade stöd i lagstiftningen framhöll lagutskottet i
yttrande över förslaget att lagstöd inte saknades för regeln utan att den fick i
huvudsak anses vara utformad i enlighet med riksdagens intentioner.
Utskottet påpekade emellertid att riksdagen i lagstiftningsärendet inte
gjorde några uttalanden om vilka procentsatser som i praktiken borde
tillämpas. Inom den ram som motivuttalandena utgör borde det således vara
möjligt att tillämpa andra procentsatser än de rekommenderade. Utskottet
ansåg inte att riksdagen då borde ta ställning till frågan om en ändring av

LU 1986/87:3 y

4

reduceringsregeln var påkallad. Det borde i stället ankomma på regeringen
att avgöra om regeln borde ses över som ett led i de kortsiktiga åtgärderna i
syfte att minska kostnaderna för bidragsförskotten.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att ett större ianspråktagande
av den underhållsskyldiges överskott än för närvarande bör kunna
göras. Föredragande statsrådet hänvisar till att socialstyrelsen och riksförsäkringsverket
avser att utfärda ändrade råd beträffande den s. k. reduceringsregeln.
De nya råden innebär att den sammanlagda underhållsbördan
begränsas till 80 % av överskottet oavsett antalet barn. Om den bidragsskyldiges
överskott inte överstiger bidragsförskottets nivå (40 % av basbeloppet)
begränsas uttaget till högst hälften av överskottet. De nya råden avses bli
tillämpade från den 1 januari 1987.

Motionärerna i motion Sol04 (vpk) anför att en ändring av reduceringsregeln
i kombination med de nya bestämmelserna om indexregleringen av
underhållsbidragen leder till ökade kostnader för de underhållsskyldiga.
Motionärerna yrkar att reduceringsregeln skall ses över i samband med det
kommande utredningsarbetet (yrkande 2).

Enligt lagutskottets mening får den avsedda ändringen av procenttalen i
reduceringsregeln anses ligga inom ramen för riksdagens motivuttalanden
vid tillkomsten av FB:s regler. Utskottet vill emellertid påpeka att de
allmänna råden i förevarande hänseende endast innefattar en rekommendation
till de rättstillämpande myndigheterna och således inte innebär några
bindande föreskrifter. Det ankommer därför på varje myndighet att tillämpa
FB:s regler under beaktande av de uttalanden som gjordes under förarbetena
till dem. I enlighet härmed åligger det också myndigheterna att bedöma i vad
mån den nya rekommendationen kan leda till en ändrad praxis på området.

Vad gäller yrkandet i motionen vill utskottet endast hänvisa till att enligt
direktiven för det kommande utredningsarbetet bl. a. FB:s regler om
förbehållsbelopp skall ses över. Utredningen skall också pröva i vilken
utsträckning de närmare regler som skall ligga till grund för beräkning av
underhållsbidrag bör fastställas under medverkan av riksdagen eller regeringen.
Frågan om reduceringsregelns utformning måste därvid självfallet
också prövas. Något särskilt tillkännagivande i saken i enlighet med
önskemålet i motionen är således inte erforderligt. Motion Sol04 i denna del
bör därför avslås.

I motion Sol05 (m) yrkas att preskriptionstiden och tiden för införsel
omedelbart skall förlängas från tre till fem år (yrkandena 1 och 2).
Motionärerna hänvisar till att riksdagens revisorer förordat en sådan
förlängning som en kortsiktig åtgärd för att effektivisera indrivningsverksamheten
och därmed nedbringa kostnaderna för bidragsförskottssystemet.

Lagutskottet vill framhålla att frågan om preskriptions- och införseltidens
längd måste bedömas med utgångspunkt i behovet av effektiva indrivningsmöjligheter
och intresset av att den underhållsskyldige inte tyngs av en för
stor underhållsbörda. Utskottet erinrar om att då preskriptionstiden för
underhållsbidrag år 1978 förkortades från tio år till tre anfördes som skäl
härför (se prop. 1978/79:12 s. 127) att den dåvarande preskriptionstiden i
förening med de långtgående möjligheterna till avbrott i preskriptionen
förde med sig att ansvaret för gamla underhållsbidrag kunde stå kvar under

LU 1986/87:3 y

5

mycket lång tid. Gjorda undersökningar pekade på att en växande underhållsskuld
medförde betydande sociala påfrestningar för åtskilliga underhållsskyldiga.
Från kronofogdehåll hade hävdats att den omständigheten att
utmätning hade kunnat begäras för många års bidragsskulder till ansenliga
belopp hade medverkat till att skapa ett betalningsmotstånd hos vissa
underhållsskyldiga, vilka på allt sätt sökte undvika att erlägga även löpande
bidrag. Preskriptionsregler som fick sådana konsekvenser gagnade enligt
departementschefen tydligen inte någon parts intresse. Vidare framhölls att
det var önskvärt att undvika tvister kring äldre rättsförhållanden och att
bespara myndigheterna tidskrävande och oftast resultatlösa indrivningsåtgärder.

Enligt lagutskottets mening har de anförda skälen fortfarande bärkraft. Då
utskottet våren 1986 behandlade revisorernas förslag och en motion med
samma syfte som den nu aktuella ställde sig utskottet därför tvivlande till om
revisorernas och motionärernas förslag verkligen skulle komma att medföra
de besparingseffekter som revisorerna räknat med. Med hänsyn till vad som
anförs i direktiven för det kommande översynsarbetet förutsätter emellertid
utskottet i likhet med föredragande statsrådet att utredningen analyserar
indrivnings- och skuldproblematiken. Utskottet kan på grund av det anförda
inte ställa sig bakom motionärernas förslag om en omedelbar lagändring.
Utskottet förordar därför att riksdagen avslår motion Sol05 i denna del.

I samma motion yrkas (yrkande 3) att riksdagen skall besluta att införsel
får äga rum i arbetslöshetsersättning och vissa andra liknande förmåner i
enlighet med revisorernas förslag.

Obetalda underhållsbidrag kan enligt utsökningsbalken drivas in genom
bl. a. införsel och utmätning i lön. I praktiken är införsel den indrivningsform
som främst används beträffande underhållsbidrag. Genom införsel får tas i
anspråk bl. a. lön och vissa löneliknande inkomster såsom pension och
livränta samt sjukpenning och föräldrapenning. Däremot kan inte införseloch
inte heller utmätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalken - ske i
arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag och en del andra förmåner som
ersätter inkomstbortfall.

Enligt lagutskottets mening ter sig den nuvarande avgränsningen i
utsökningsbalken av de förmåner som kan tas i anspråk genom införsel inte
tillfredsställande. Den innebär att skiftande sociala förmåner med i huvudsak
samma kompensationsnivå för inkomstbortfall behandlas olika i indrivningshänseende.
Starka skäl talar för att en ändring bör komma till stånd så att
möjligheterna till exekutiva åtgärder mot underhållsskyldiga med samma
ekonomiska situation inte längre skall bero på vilket slag av inkomster
vederbörande har.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att mycket talar för att i
stort sett alla de förmåner som enligt 11 kap. 2 § lagen om allmän försäkring
beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst bör kunna tas i
anspråk för såväl löneutmätning som införsel. Vissa av förmånerna är
emellertid enligt statsrådet av sådan karaktär att det kan vara olämpligt att ta
dem i anspråk. Därför krävs ytterligare beredning innan ett ändringsförslag
kan föreläggas riksdagen.

Utskottet delar statsrådets uppfattning och vill understryka vikten av att,

LU 1986/87:3 y

6

som framhålls i propositionen, frågan bereds vidare inom berörda departement
med målsättningen att förslag till erforderliga ändringar i utsökningsbalken
skall kunna föreläggas riksdagen under år 1987. Resultatet av
beredningsarbetet bör inte föregripas genom att riksdagen nu såsom
motionärerna önskar genomför en partiell utökning av införsel- och utmätningsmöjligheterna.
Utskottet förordar därför att socialutskottet avstyrker
yrkande 3 i motion Sol05.

I motion So 105 (m) begärs vidare (yrkande 4) ett tillkännagivande om att
försäkringskassan skall ha i uppdrag att företräda samhällsintressen vid
fastställande av underhållsbidrag med rätt att vid behov uppträda som part
inför domstol. Enligt motionärerna skulle den förordade ordningen bidra till
att det skapades garantier för att underhållsbidrag fastställdes på ett enhetligt
och rättvist sätt i förhållande till den faktiska betalningsförmågan hos den
underhållsskyldige.

Som framgår av redogörelsen ovan för direktiven för översynen av
reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott skall kommittén
bl. a. pröva frågan om försäkringskassorna kan ges ett större ansvar när det
gäller fastställande av underhållsbidrag. Motionärernas önskemål får därför
anses tillgodosett och någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
yrkande 4 i motion Sol05 är således inte erforderlig.

I motion Sol05 yrkas slutligen (yrkande 5) att riksdagen skall ge
regeringen till känna att det aviserade utredningsarbetet skall bedrivas
skyndsamt.

Lagutskottet erinrar om att socialutskottet i sitt betänkande med anledning
av revisorernas förslag underströk att den förordade utredningen skulle
bedrivas skyndsamt. I direktiven för översynen anges också att kommitténs
arbete bör bedrivas skyndsamt och vara avslutat senast den 1 november 1988.
Motionärernas önskemål får härigenom anses helt tillgodosett och någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet är inte påkallad.

Stockholm den 18 november 1986

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c),
Inga-Britt Johansson (s), Allan Ekström (m), Inger Hestvik (s), Gunnar
Thollander (s), Marianne Karlsson (c). Ewa Hedkvist Petersen (s), Hans
Rosengren (s), Ewy Möller (m) och Kjell-Arne Welin (fp).

Avvikande meningar

1. Ulla Orring och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar med ”Enligt lagutskottets” och slutar med
”därför avslås” bort ha följande lydelse:

LU 1986/87:3 y

7

Lagutskottet erinrar om att kommittén för översyn av reglerna för
underhållsbidrag till barn och bidragsförskott bl. a. skall se över FB:s regler
om förbehållsbelopp. Kommittén skall också pröva i vilken utsträckning de
närmare regler som skall ligga till grund för beräkning av underhållsbidrag
bör fastställas under medverkan av riksdagen eller regeringen. Men hänsyn
till det nära samband som finns mellan de frågor som sålunda skall övervägas
av kommittén och spörsmålet om utformningen av reduceringsregeln anser
utskottet att också behovet av en ändring av reduceringsregeln bör prövas av
kommittén. Någon justering av regeln bör således inte ske nu. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Sol04 yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.

2. Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Ewy
Möller (m) och Kjell-Arne Welin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Lagutskottet
vill” och slutar på s. 6 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som närmare framgår av revisorernas förslag uppgår de fordringar på
underhållsbidrag som årligen preskriberas till betydande belopp. En förlängning
av preskriptionstiden i förening med en ändrad införseltid skulle enligt
utskottets mening i väsentlig mån öka statens möjligheter att återkräva
underhållsbidrag och därmed bidra till en minskning av utgifterna för
bidragsförskottssystemet. Flera skäl talar således för motionärernas förslag.
Utskottet kan inte finna att en sådan förlängning i någon nämnvärd grad
skulle påverka de underhållsskyldigas betalningsvilja eller eljest medföra
några mera väsentliga nackdelar. Någon ytterligare utredning av frågan
framstår därför inte som erforderlig.

På grund av det anförda förordar utskottet att riksdagen bifaller yrkandena
1 och 2 i motion Sol05.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 7 med ”motion Sol05” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning. I avvaktan på det
beredningsarbete som förestår inom regeringskansliet bör emellertid riksdagen
redan nu besluta om en utökning av införselmöjligheterna i enlighet med
motionärernas önskemål. Utskottet förordar alltså att socialutskottet tillstyrker
bifall till motion Sol05 yrkande 3.

LU 1986/87:3 y

gotab Stockholm 1986 11734

8