yttr 1986/87 ku2y y
Yttrande 1986/87:ku2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Konstitutionsutskottets yttrande
1986/87:2 y
om åtgärder för att stärka domares ställning
KU
1986/87:2 y
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra
sig över motion 1985/86:A702 av Allan Ekström (m). I motionen begärs att
riksdagen skall ge regeringen till känna att talan mot disciplinbeslut m. m.
enligt 15 kap. 4 § lagen om offentlig anställning (LOA) skall såvitt angår
ordinarie domare - utom j ustitieråd och regeringsråd - föras hos Svea hovrätt
och i sista hand hos högsta domstolen. Enligt gällande bestämmelser skall
sådan talan i vissa fall föras hos tingsrätt med arbetsdomstolen som
slutinstans och i övriga fall direkt hos arbetsdomstolen. Motionären hävdar
att denna ordning inte står i samklang med det skydd som enligt regeringsformen
bör tillkomma ordinarie domare.
Den i motionen behandlade instansfrågan har tagits upp i två till
konstitutionsutskottet från allmänna motionstiden 1986 hänvisade motioner,
nämligen motionerna 1985/86:K223 av Margitta Edgren (fp) och 1985/
86:K232 av Hans Nyhage m.fl. (m).
I motion K223 föreslås att fullföljd mot avgöranden angående domare i
mål om disciplinpåföljd, avskedande, avstängning, skyldighet att undergå
läkarundersökning eller omplacering skall ske antingen direkt hos högsta
domstolen eller följa de forumregler som gäller vid åtal mot domare för brott
i tjänsten. I motionen begärs förslag till ändringar i LOA, lagen om
rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen) och brottsbalken.
I motion K232 ifrågasätts om inte - i avbidan på en översyn av
tjänsteansvaret - en särreglering i fråga om domare bör genomföras
beträffande instansordningen i disciplinmål m. m. Det föreslås sålunda att
arbetstvistlagen ändras så att talan mot dom i tvist - upptagen av tingsrätt -där domare är part skall föras hos hovrätt i stället för hos arbetsdomstolen.
Motionärerna anser att regeringen bör utreda om behov föreligger att stärka
domarnas ställning i olika hänseenden.
Bakgrunden till motionsyrkandena är i första hand oro över att arbetsdomstolen
med dess inslag av intresseledamöter skall vara partisk till nackdel
för arbetstagaren (domaren). I motionerna K223 och K232 ifrågasätts
arbetsdomstolens karaktär av opartisk domstol i Europarådskonventionens
mening. I motion A702 anmärks att de lagfarna ledamöterna av arbetsdomstolen
endast är förordnade på viss tid (tre år). Enligt motionen är den
nuvarande handläggningen av frågor om disciplinansvar och avskedande inte
1
1 Riksdagen 1986/87. 4 sami. Nr 2 y
förenliga med det skydd som enligt regeringsformen bör tillkomma ordinarie
domare.
I motionerna K223 och K232 tas upp ytterligare några frågor som berör
domares ställning. Enligt motionerna kan en domstols administrativa ledning
genom olika åtgärder ingripa mot en domare, vars rättstillämpning ledningen
anser olämplig. Som exempel härpå anges omplacering av domaren inom
domstolen och förändringar av biträdesorganisationen till domarens nackdel.
Motionärerna vänder sig mot att domstolarnas egna administrativa
organ på angivet sätt kan påverka domarna i deras tjänsteutövning. Motion
K223 innehåller dessutom vissa synpunkter i fråga om fördelningen av
domargöromål.
De frågor som sålunda tas upp i de två sistnämnda motionerna regleras för
närvarande huvudsakligen genom tingsrättsinstruktionen. I motion K223
begärs ett tillkännagivande till regeringen om ändringar i instruktionen i
enlighet med vad som anförts i motionen medan det i motion K232, såsom
nyss nämnts, begärs en utredning i avsikt att klargöra huruvida domarnas
ställning i de hänseenden som tagits upp i motionen bör stärkas.
Konstitutionsutskottet får anföra följande. De i motionerna upptagna
frågorna om domares rättsställning och därmed sammanhängande spörsmål
är av central betydelse mot bakgrund av den självständighet i rättstillämpningen
som våra domstolar har tillagts enligt regeringsformen. Motionerna
ger emellertid enligt utskottet inte anledning att för närvarande överväga
ändring och komplettering av nuvarande regler i regeringsformen. Något
yrkande i denna riktning har inte heller framförts i motionerna. Från de
synpunkter utskottet har att företräda ger motionerna inte anledning till
något ytterligare ställningstagande.
De till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna berör främst författningar
som faller under arbetsmarknadsutskottets och justitieutskottets
beredningsområden. Motionerna bör mot bakgrund av det anförda inte
slutligt beredas av konstitutionsutskottet utan handläggningen av dessa bör
samordnas med motion A702 genom att motionerna överlämnas till arbetsmarknadsutskottet,
med möjlighet för justitieutskottet att yttra sig i ärendet.
Konstitutionsutskottet beslutar att med detta yttrande till arbetsmarknadsutskottet
överlämna motionerna 1985/86: K223 av Margitta Edgren (fp)
och 1985/86:232 av Hans Nyhage m.fl. (m).
Stockholm den 4 november 1986
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande'. Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Bengt
Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Elisabeth Fleetwood
(m) och Ingela Mårtensson (fp).
KU 1986/87:2 y
gotab Stockholm 1986 11667
2
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.