yttr 1986/87 ku1y y

Yttrande 1986/87:ku1y

Konstitutionsutskottets yttrande
1986/87:1 y

med anledning av motioner om förhållanden mellan

tryckfrihet och upphovsrätt 1

iyö6/ö7:l y

Till lagutskottet

Lagutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
motionerna 1985/86:L245 av Karin Ahrland och Birgit Friggebo (båda fp)
och 1985/86:L254 av Nic Grönvall (m).

Motionerna

I motion 1985/86:L245 yrkas, att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
särskild utredning av förhållandet mellan de upphovsrättsliga och tryckfrihetsrättsliga
reglerna i enlighet med de utgångspunkter som angivits i
motionen.

I motionen påtalas den vidsträckta innebörd som begreppet ”verk" fått i
upphovsrättslagstiftningen. Som utgångspunkt anges ett högsta domstolsavgörande
från 1985, vari ett s. k. manifest, ett utkast till ett arbetsprogram för
verksamheten vid Göteborgs stadsteater, tillerkänts upphovsrättsligt skydd
trots att detta skyddsintresse enligt domstolen inte gjorde sig starkt gällande
medan det förelåg ett betydande allmänintresse av att manifestet publicerades
som ett led i nyhetsförmedlingen och som underlag för den pågående
kulturpolitiska debatten angående stadsteaterverksamhetens mål och uppläggning.
Det är enligt motionen inte tillfredsställande att upphovsrätten till
en sådan handling som manifestet skall hindra publicering när det finns ett
påtagligt intresse av information och offentlig debatt. I motionen ges också
andra exempel på fall där det enligt motionärernas uppfattning skulle vara
olyckligt om upphovsrätten hindrade publicering. För att förbättra förhållandena
föreslås att den upphovsrättsliga kränkningen under vissa förhållanden
skall kunna vara straffri och att den tilltalade ges möjlighet att få frågan om
intressekollision prövad i tryckfrihetsrättslig ordning av en jury. I motionen
kritiseras också den nuvarande ordningen att i upphovsrättslagen reglera när
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet skall ta över upphovsrätten.

I motion 1985/86:L254 av Nic Grönvall (m) hemställs, att riksdagen hos
regeringen begär förslag om garantier för tryckfriheten också i de fall då
litterär upphovsrätt kan hävdas till tryckta alster som innehåller information
av stort allmänt intresse.

Också denna motion tar det i det föregående nämnda avgörandet av högsta
domstolen som utgångspunkt. I motionen påtalas, att genom den utvidgning

1 Riksdagen 1986/87. 4 sami. Nr 1 y

av skyddet för den litterära upphovsrätten som uppkommit i praxis under,
senare år kan texter som är av stort allmänt intresse och som är föremål för
samhällsdebatt kunna undandras publicering. Enligt motionen måste den
lagkonflikt som här föreligger lösas på ett sådant sätt att tryckfriheten i vissa
fall prioriteras i förhållande till upphovsrätten.

Gällande rätt rörande upphovsrätt i allmänhet

Tryckfriheten sådan den garanteras i tryckfrihetsförordningen (TF) har till
syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning (1 kap.
1§).

Enligt 1 kap. 3 § TF får missbruk av tryckfriheten inte medföra ansvar i
annan ordning eller i annat fall än som stadgas i förordningen. Detta innebär
dock inte att frågan om ansvaret för innehållet i tryckt skrift regleras
uteslutande av TF. Är innehållet brottsligt i annat hänseende än som ett
överskridande av yttrandefrihetens gränser kan ansvar utkrävas enligt
allmän lag (yttrandet kan t. ex. utgöra bedrägeri eller anstiftan till något
förmögenhetsbrott). Beträffande skyddet för upphovsrätten finns en särskild
bestämmelse i 1 kap. 8 § andra stycket TF, vari görs en hänvisning till lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk vad gäller den
rätt som tillkommer upphovsman till sådant verk m. m. Även 2 kap.
regeringsformen innehåller ett förbehåll för upphovsrätten (19 §).

Upphovsrätt föreligger enligt 1 kap. 1 § upphovsrättslagen bl. a. för den
som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk, vare sig det utgör skönlitteratur
eller beskrivande framställning i skrift eller tal. Enligt 2 § innefattar
upphovsrätten i princip ensamrätt att förfoga över verket genom att
framställa exemplar av det eller genom att göra det tillgängligt för allmänheten.

Enligt förarbetena till upphovsrättslagen (prop. 1960:17, LU 1960:41 och
43) ligger i ordet ”verk” ett krav på att den produkt av andligt arbete som det
är fråga om skall ha höjt sig till en viss grad av andlig självständighet och
originalitet, varmed inte åsyftas någon litterär eller konstnärlig värdesättning.
Det är endast verket såsom resultat av en individuell formgivning som
är skyddat inte de uttrycksmedel som använts även om de är högst
karakteristiska för upphovsmannen.

Y ttrandefrihetsutredningen

Yttrandefrihetsutredningen tog i sitt betänkande Värna yttrandefriheten
också upp frågan om förfoganderätten enligt upphovsrättslagen. Utredningen
ansåg sig inte böra föreslå någon ändring i gällande regler med hänsyn till
att frågan då var föremål för rättegång. Utredningens förslag blev därför att
förbehållet för upphovsrätten i tryckfrihetsförordningen fick behålla sin
nuvarande innebörd.

Dets. k. manifestmålet

Målet handlade om ansvar och skadestånd för ansvarige utgivaren för
Göteborgsposten därför att tidningen utan författarens medgivande publicerat
ett förslag till en för de anställda vid Göteborgs stadsteater, som drivs i
bolagsform, gemensam överenskommelse, kallad manifest, om en konstnärlig
målsättning för teatern. Samtliga domstolar (tingsrätt, hovrätt och högsta
domstolen) fann att manifestet var att anse som ett litterärt verk i
upphovsrättslagens mening.

Bernkonventionen

Sverige har tillträtt 1886 års Bernkonvention för skydd av litterära och
konstnärliga verk. Enligt artikel 1 i konventionen bildar de länder för vilka
konventionen gäller en union för skydd av upphovsmäns rättigheter till deras
litterära och konstnärliga verk. Enligt artikel 2 omfattar uttrycket ”litterära
och konstnärliga verk” alla alster på det litterära, vetenskapliga och
konstnärliga området, oavsett på vilket sätt och i vilken form de kommit till
uttryck.

Unionsländerna har i sin lagstiftning rätt att föreskriva att litterära och
konstnärliga verk inte skall åtnjuta skydd om de inte ”upptagits på ett
materiellt underlag”. (Härmed torde avses t. ex. muntliga spontana framställningar
som inte nedtecknats.)

Upphovsrätt till allmänna handlingar

I princip saknas upphovsrätt till allmänna handlingar hos myndigheter. Vissa
sådana handlingar, t. ex. officiella kartor, bildkonst och musikaliska verk kan
dock åtnjuta skydd. Allmänt gäller dock att en allmän handling skall utan
hinder av upphovsrätt tillhandahållas i den ordning 2 kap. tryckfrihetsförordningen
stadgar. Bestämmelserna om allmänna handlingars förhållande
till upphovsrätten är intagna i upphovsrättslagen (jfr 9, 24 och 24 a §§).

Bernkonventionen medger undantag från det upphovsrättsliga skyddet för
officiella texter.

Enligt vad yttrandefrihetsutredningen uttalade i sitt i det föregående
anmärkta betänkande var det en egendomlighet att rätten att få tillgång till
allmänna handlingar som är föremål för upphovsrätt saknade grundlagsskydd.

Konstitutionsutskottets överväganden

I motionerna påtalas de hinder i tryckfriheten som kan föranledas av det
upphovsrättsliga skyddet.

Allmänt vill utskottet med anledning av motionerna framhålla det stora
värde som vår rättsordning tillmäter yttrande- och informationsfriheten.
Utskottets grundinställning är att dessa rättigheter alltid bör tillgodoses i
vidaste möjliga omfattning.

Det kan konstateras att en begränsning i förhållande till upphovsrätten är

KU 1986/87:1 y

3

förutsedd såväl i tryckfrihetsförordningen som i regeringsformens kapitel om
medborgerliga fri- och rättigheter. Båda dessa grundlagar beaktar genom
uttryckliga bestämmelser författares m. fl. rätt till sina verk. Upphovsrätten
är lagfäst i upphovsrättslagen (1960:729). Sverige har vidare anslutit sig till
1886 års Bernkonvention för skydd av litterära och konstnärliga verk, vilken i
flera viktiga avseenden innehåller ett skydd som motsvarar upphovsrättslagens.

Utskottet vill emellertid framhålla att de i motionerna aktualiserade
problemen inte kan anses vara av renodlat upphovsrättslig natur. Om en
handling som enligt huvudregeln är upphovsrättsligt skyddad förvaras hos ett
offentligrättsligt organ, kan under de förutsättningar som anges i 2 kap. TT
handlingen bli allmän och offentlig. I så fall saknas i stor utsträckning
upphovsrätt till handlingen. Inom den offentliga sektorn har bolagsformen
blivit allt vanligare. En verksamhet som t. ex. i en kommun bedrivs direkt av
kommunen kan i en annan drivas av ett kommunalt bolag. Offentlighetsprincipen
gäller i det första fallet men inte i det andra.

Frågan om handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet har varit
föremål för utredning, och vissa förslag till ändringar i det nuvarande
regelsystemet föreslogs i betänkandet SOU 1983:61. Även yttrandefrihetsutredningen
har i sitt betänkande (SOU 1983:70) föreslagit en viss utvidgning
av offentlighetsprincipen vad gäller meddelarfriheten. För närvarande är
yttrandefrihetsfrågorna under beredning i justitiedepartementet och en
proposition i ämnet kan väntas i början av nästa år. Det kan förutsättas att
även frågan om offentlighetsprincipens tillämpning utanför myndighetssektorn
kommer att tas upp i detta sammanhang.

Ytterligare en fråga som har anknytning till de problem som behandlas i
motionerna berörs i yttrandefrihetsutredningens betänkande. Det gäller den
s. k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF. Bestämmelsen föreskriver att alla som har
att vaka över TF:s efterlevnad skall ha ”i åtanke att tryckfriheten utgör
grundval för ett fritt samhällsskick, alltid fästa sin uppmärksamhet mera på
ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, på syftet än på framställningssättet,
samt i tvivelsmål hellre fria än fälla”. Yttrandefrihetsutredningen
konstaterade att det utanför TF:s tillämpningsområde inte finns någon
uttrycklig lagregel om rätt och skyldighet att beakta yttrandefrihets- och
informationsfrihetsintressena i fall av kollision mellan dessa och något annat
av rättsordningen skyddat intresse. Som exempel på sådana intressekollisioner
pekade utredningen på mål som rör intrång i upphovsrätt och mål som rör
sättet för anskaffande av uppgifter för publicering; de målen handläggs som
vanliga brottmål och instruktionen är inte tillämplig där. Enligt utredningen
är det en brist i gällande rätt att något formellt stöd för att beakta yttrandeoch
informationsfrihetsintressen i vanliga brottmål saknas. Yttrandefrihetsutredningen
föreslog därför att en bestämmelse motsvarande 1 kap. 4 § TF
skulle införas i yttrandefrihetsgrundlagen och i tryckfrihetsförordningen för
att tillgodose detta syfte. Även denna fråga får utskottet anledning att
återkomma till i samband med behandlingen av yttrandefrihetspropositionen.

Utskottet vill slutligen erinra om att upphovsrättslagen inte hindrar att
innehållet i en upphovsrättsligt skyddad handling refereras i tryckt skrift.

KU 1986/87:1 y

4

Häri ligger enligt utskottets mening en betydande fördel från yttrande- och
informationssynpunkt.

Sammanfattningsvis anser utskottet mot bakgrund av det anförda att några
åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena inte nu är
påkallade.

Stockholm den 13 november 1986
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s),
Sören Lekberg (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Torgny Larsson (s), Bengt
Kindbom (c), Ingela Mårtensson (fp), Margitta Edgren (fp), Bo Hammar
(vpk) och Ture Angqvist (s).

Avvikande mening

av Ingela Mårtensson och Margitta Edgren (båda fp) som anser att utskottet
fr. o. m. det stycke på s. 4 som börjar ”Utskottet vill” till yttrandets slut bort
anföra följande:

Även om vissa frågor som tagits upp i motionerna kommer att övervägas vid
behandlingen av yttrandefrihetspropositionen kan det inte förutsättas att
man i detta sammanhang annat än marginellt kan lösa de problem från
yttrande- och informationsfrihetssynpunkt som aktualiserats i det s. k.
manifestmålet. Enligt utskottets mening är det därför motiverat att särskilt
utreda förhållandet mellan det upphovsrättsliga och det tryckfrihetsrättsliga
regelsystemet. Utredningen bör ha som inriktning att en upphovsrättslig
kränkning skall kunna vara straffri i sådana fall där det föreligger ett påtagligt
intresse av information och debatt. Utredningen bör också enligt utskottets
mening undersöka förutsättningarna för att ge den tilltalade möjlighet att få
den nämnda intressekollisionen prövad i tryckfrihetsrättslig ordning av en
jury.

Med det anförda förordar utskottet att motionerna tillstyrks.

KU 1986/87:1 y

5

gotab Stockholm 1986 11732