yttr 1986/87 kru7y y

Yttrande 1986/87:kru7y

Kulturutskottets yttrande
1986/87:7 y

om vissa hantverksfrågor

KrU

1986/87:7 y

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 7 april 1987 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över motionerna 1986/87:N382 och 1986/87:N410 yrkande 4.

Kulturutskottet får med anledning härav anföra följande.

Förslagen i motionerna syftar till att bygga ut den verksamhet med
utbildning i hantverksyrken som nu pågår vid Hantverkets folkhögskola i
Leksand.

I motion N382 (m) begärs en utredning om förutsättningarna för att bilda
ett institut för instrumenthantverk i anslutning till den fyraåriga utbildning
som på försök har startats vid denna folkhögskola. Motionärerna föreslår att
statens kulturråd skall få i uppdrag att i samråd med nordiska ministerrådet
göra denna utredning.

Statens kulturråd har tagit initiativ till att en särskild arbetsgrupp
undersökt möjligheterna att fortsätta och utveckla utbildningen i instrumenthantverk
i Leksand. Arbetsgruppen lade i januari 1985 i en särskild studie
Instrumenthantverk - utbildning och utveckling fram förslag om en permanentning
av utbildningen vid Hantverkets folkhögskola. Enligt förslaget skall
en särskild stiftelse bildas som skall svara för utbildning och utveckling med
forskningsanknytning. Den totala årliga kostnaden beräknas uppgå till
615 000 kr. under förutsättning av att yrkesutbildningen även framgent får
del av det statliga folkhögskoleanslaget. Kulturrådet har i skrivelse till
utbildningsdepartementet i september 1985 ställt sig bakom de förslag som
lagts fram i studien och uttalat att det är angeläget att förslagen blir
genomförda. I skrivelsen redovisar kulturrådet bl. a. att instrumenthantverkets
betydelse för musiklivet har påtalats från olika håll. Bristen på kunniga
reparatörer och byggare är besvärande, vilket konstaterats av bl. a. konstnärsnämnden,
Musikaliska akademien och Teatrarnas riksförbund. Vidare
anför kulturrådet följande:

Som framgår av studien är instrumenthantverkets framtid i Sverige till stor
del en utbildningsfråga och faller i detta avseende inte under kulturrådets
ansvarsområde. Frågan har emellertid ett betydligt vidare kulturpolitiskt
intresse. Det gäller att bevara och utveckla en hantverkskultur. Om detta
inte kan ske nu kommer förutsättningarna för ett levande musikliv att
försämras. - Den ekonomiska insats som fordras är liten i förhållande till
frågans stora betydelse.

1 Riksdagen 1986187. 13 sami. Nr 7 y

Nordiska ministerrådet har år 1985 tillsatt en särskild samarbetsgrupp för
små yrkesfack med uppgift att främja nordiskt samarbete i fråga om
utbildning för dessa yrkesområden. Gruppen undersöker möjligheterna till
dels elevutväxling mellan de nordiska länderna, dels lärarfortbildning, dels
läromedelsutbyte. Enligt vad utskottet inhämtat har gruppen närmare
studerat utbildningen för instrumenthantverkare i Leksand. Arbetsgruppen
avser att lägga fram förslag till handlingsplan för nordiskt samarbete inom
området små yrkesfack till hösten 1987.

Enligt utskottets mening är det angeläget att den försöksverksamhet med
utbildning i instrumenthantverk som sker vid Hantverkets folkhögskola i
Leksand får fast form och blir permanent. Denna utbildning behövs med
hänsyn både till musiklivets behov och till kravet på att säkra det yrkesmässiga
hantverkets bestånd.

Med hänvisning till redogörelsen i det föregående anser utskottet att en
särskild utredning inte är erforderlig. Motion N382 bör därför enligt
utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt motion N410 (fp) bör riksdagen i en framställning till regeringen
uttala sig för att ett nordiskt hantverkscentrum inrättas i Leksand. Motionärerna
hänvisar till att Hantverkets folkhögskola ligger i Leksand och att
hemslöjdens kursgård Sätergläntan ligger i det närbelägna Insjön. De anser
att det är angeläget att traditionellt hantverkskunnande inom byggnadssektorn
bevaras, liksom kännedom om äldre framställningssätt och material vid
restaurering och renovering av kulturföremål.

Vissa utbildningsinsatser görs för att bevara hotade hantverk. Inom
gymnasieskolans ram finns ett nytt system för lärlingsutbildning. Vidare finns
specialkurser för utbildning inom många traditionella hantverksyrken. Även
vid folkhögskolor ges viss utbildning i hantverk av mera traditionellt slag och
i olika slöjdarter, ofta med anknytning till den bygd där folkhögskolan
verkar. Kurser för hantverkare ges också av statens institut för företagsutveckling
(SIFU), t. ex. i marmoreringsmålning och förgyllning.

Frågan om en gemensam nordisk utbildning för hantverkare behandlas i
ett remissyttrande som riksantikvarieämbetet och statens historiska museer
har avgett i mars 1987 över ett medlemsförslag i Nordiska rådet om
bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt kulturföremål och
kulturminnesmärken i Norden. I yttrandet redovisas att inom Europarådsarbetet
har hantverksfrågorna haft hög aktualitet under 1980-talet med flera
analyserande konferenser som lett fram till en rekommendation från
ministerkommittén rörande bl. a. utbildning, behov av material och metodkunskap.
Ett nätverk av utbildningscentra för hantverkare håller på att
formeras.

Vidare påpekas att det inom konserveringsområdet finns stora behov av en
gemensam nordisk satsning. I detta sammanhang anförs bl. a. följande:

Inom stenhuggeri råder t. ex. stor brist på yrkeskunnigt folk och utbildning
saknas i dag. För konservatorer skulle en gemensam nordisk vidareutbildning
vara av stort värde. Erfarenhet av sådan utbildning för sten- och
träkonservering finns i dag på europeisk bas. Att bygga på de nationella
befintliga utbildningarna med nordisk vidareutbildning skulle ge konserveringsverksamheten
avsevärt förbättrade möjligheter. Inte minst mot bak -

KrU 1986/87:7y

2

grund av de accelererande skadorna på grund av luftföroreningarna kommer
kvalificerad konservatorkompetens att vara en förutsättning för bevarandet
av de kulturminnen och kulturföremål vi har.

Det är viktigt att kompetens och kunskaper inom olika hantverksyrken kan
vidmakthållas och föras vidare till nästa generation. Av remissyttrandet från
riksantikvarieämbetet framgår att det finns behov av vidareutbildning såväl i
fråga om byggnadsvård som på konserveringsområdet och att dessa problem
uppmärksammas i det nordiska samarbetet. Enligt utskottets mening bör
frågan om utbyggd utbildning inom olika hantverksyrken övervägas. Härvid
bör även möjligheterna att förlägga en sådan verksamhet till Leksand
undersökas. I Leksand och dess omnejd finns redan viss hantverksutbildning,
och det finns därför goda förutsättningar att bygga upp ett nordiskt
hantverkscentrum i Leksand.

Näringsutskottet bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen
till känna vad kulturutskottet här anfört.

Stockholm den 30 april 1987

På kulturutskottets vägnar

Ing-Marie Hansson

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c). Berit Oscarsson (s), Lars
Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck
(fp), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Lars Ahlström (m) och Håkan Stjernlöf (m).

Avvikande mening

Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Med hänvisning” och slutar
med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör, med anledning av motion N382, göra ett uttalande av
denna innebörd.

KrU 1986/87:7y

, 3