yttr 1986/87 kru5y y

Yttrande 1986/87:kru5y

Kulturutskottets yttrande
1986/87:5 y

om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop.
1986/87:95 delvis)

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har den 17 mars 1987 beslutat hemställa om yttrande från
kulturutskottet senast den 23 april 1987 över viss del av proposition 1986/
87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling.

Kulturutskottet tar i sitt yttrande upp propositionen i vad avser inriktningen
av den gällande beredskapsplanläggningen för Sveriges Radios
verksamhet till den del den avser psykologiskt försvar samt motion 1986/
87:Föl27 yrkandena 13 och 14 och motion 1986/87:FÖ149.

Kulturutskottet

1 avtal mellan staten och Sveriges Radio AB (SR) regleras dels detta bolags
uppgifter som moderbolag i koncernen, dels koncernens verksamhet under
krig och krigsfara — det s. k. krigsavtalet. Vid tillämpningen av krigsavtalet
förändras Sveriges Radio-koncernens verksamhet. 1 sin krigsorganisation
skall koncernen utgöra en självständig organisation inom totalförsvaret
och lyda direkt under regeringen. SR har enligt krigsavtalet att utarbeta
erforderliga beredskapsplaner för verksamheten i krig eller krigsfara. SR
redovisar årligen femåriga verksamhetsplaner för koncernens försvarsberedskap.
I tillämpliga delar har planerna utarbetats i samråd med televerket
och försvarsstaben.

I propositionen framhålls att radion och televisionen har en betydelsefull
funktion att fylla vid överraskande händelser och angrepp samt under beredskap
och krig. Det är då av största vikt att viktiga meddelanden snabbt
når ut till allmänheten och att denna även i övrigt får en snabb och saklig
information. Nu gällande riktlinjer sammanfattas på följande sätt.

— Planeringen skall bedrivas så att programverksamheten, i första hand
sändningsledning och nyhetsverksamhet, kan bedrivas utan avbrott.

— Verksamheten skall planeras så att bästa möjliga kontakt kan upprätthållas
med olika samhällsorgan.

— SR:s organisation för beredskap och krig skall planeras så att den så
långt möjligt överensstämmer med verksamhetsformer och ansvarsfördelning
i fredstid.

Föredragande statsrådet — utbildningsministern — anser att dessa riktlinjer
bör kunna ligga till grund för SR:s beredskapsplanering även under
den kommande försvarsperioden.

KrU

1986/87:5y

1 Riksdagen 1986/87. 13 sami Nr 5 y

I den senaste verksamhetsplanen med en redovisning för beredskapsläget
den 1 juli 1986 framhåller SR bl. a. vikten av ett fungerande samband
och samverkan mellan sändningsledning och nyhetsverksamhet om allmänheten
skall kunna få snabb och korrekt information. SR planerar bl. a.
med hänsyn till de brister som kunnat konstateras att under perioden 1987/'
88—1991/92 särskilt uppmärksamma områdena personalplanering och utbildningsverksamhet,
återanskaffning av teknisk materiel och fortsatt planering
av krigsuppehållsplatser, utbyggnad av länsradion med ökade möjligheter
till lokala program samt utnyttjande av tillkommande distributionsnät
och sändare för ljudradion.

Kulturutskottet har ingen erinran mot de uttalanden om planeringsarbetet
vid Sveriges Radio som utbildningsministern har gjort.

Frågan om hur närradions tekniska resurser skall utnyttjas vid krig och
krigsfara bör enligt propositionen övervägas ytterligare.

Närradions användning i krig och de krav som kan ställas på den fortsatta
utbyggnaden av närradion från totalförsvarssynpunkt behandlas av styrelsen
för psykologiskt försvar i en programplan för perioden 1987/88 —
1991/92. Styrelsen konstaterar att det för närvarande finns ca 100 sändare i
drift och att 1 500 tillstånd att sända har beviljats. Utbyggnadstakten kan
beräknas bli ett tiotal sändare om året. De närradiosändare som nu är i drift
beräknas kunna nå ut till 3 — 4 miljoner invånare och täcker ca 10 000 km2.
Styrelsen anser att närradion och lokala program med kabelnät inte kan
behandlas för sig utan måste ses som en del av de resurser som sammantaget
finns på etermedieområdet i Sverige. Styrelsen diskuterar följande fyra olika
alternativ för hur närradion skall kunna utnyttjas i beredskap och krig.

— Närradion sänder enligt samma normer som i fred med de begränsningar
som följer av att personalsituationen förändras genom inkallelser etc.

— Närradion stängs helt. Endast den lokala information som sänds över
P 3-nätet når ut lokalt till allmänheten.

— Närradiostationerna övertas av kommunerna och utnyttjas av den kommunala
informationscentralen.

— Närradiostationerna används för sändningar av länsradioprogrammen.
Härigenom får länsradioprogrammen större möjlighet att sända över
flera sändare och anpassas efter skilda lokala behov.

Styrelsen har vid sina överväganden funnit att en kombination av de två
senast angivna alternativen bör prövas från följande utgångspunkter. Närradions
sändare och frekvenser skall användas för länsradions sändningar.
Länsradiosändningen kan avbrytas för sändning av viktiga kommunala
meddelanden i lokala sändningar. Sveriges Radio skall ansvara för planeringen
av verksamheten.

I motionerna FÖ127 (c) och FÖ149 (m) kritiseras ställningstagandet i propositionen.
I den först nämnda motionen anknyter motionärerna till de
ovan refererade alternativen. Med hänsyn till den centrala roll som kommunerna
tilldelats i krigsorganisationen förordar de att kommunerna skall
överta sändarna samt att viss föreningsverksamhet skall kunna fortsätta.
Motionärerna tar även upp förslaget att använda närradion för att larma
befolkningen. De avvisar förslaget som helt orealistiskt då stora delar av
landet skulle komma att stå utanför ett sådant alarmeringssystem. I motion

KrU 1986/87:5 y

2

FÖ149 framhålls att närradion bör utgöra en viktig resurs inom totalförsvarets
civila del i kriser och krig. Motionären hävdar att det för närvarande
inte finns någon planering för hur närradion skall utnyttjas som resurs
inom totalförsvaret. Sådana planer måste, anser han, utarbetas inom den
närmaste tiden. Vidare måste en myndighet få ansvaret för närradiosändarnas
säkerhet i händelse av krig eller krigsfara.

Med hänsyn till att styrelsen för psykologiskt försvar har föreslagit att
den skall få i uppdrag att pröva under vilka former närradions resurser bäst
skall tas till vara utifrån beredskapskravet utgår utskottet från att de synpunkter
som motionärerna fört fram kommer att beaktas i det fortsatta
utredningsarbetet. Utskottet anser därför att motionerna FÖ127 i här aktuell
del (yrkande 13) och FÖ149 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill dock understryka att det är angeläget att utredningsarbetet
bedrivs skyndsamt.

1 motion FÖ127 aktualiseras frågan om hur de radiofrekvenser för sändningar
på lång- och mellanvåg som genom internationella överenskommelser
tilldelats Sverige skall kunna utnyttjas för totalförsvarets behov. Av de
åtta frekvenser som Sverige tilldelats utnyttjas för närvarande två. Motionärerna
uttrycker viss oro för att Sverige skall förlora de tilldelade frekvenserna
om dessa inte utnyttjas. Sändningar med AM-teknik på lång- och
mellanvåg kan enligt motionärerna spela en viktig roll från totalförsvarets
synpunkt, bl. a. kan den svenska statsledningen härigenom få ut budskap
till omvärlden i en krissituation. Vid en ockupation ger ett nät av AMsändare
möjligheter för den svenska statsledningen att få ut information till
hela befolkningen. De anser därför att en decentraliserad utbyggnad av
lång- och mellanvågsnätet är motiverad.

I den år 1975 fastställda frekvensplanen för lång- och mellanvågsbanden
finns förutom Gotland LV — som används för Motala LV — och Sölvesborg
M V som togs i bruk 1985 ytterligare sex tilldelningar som inte används.
De är följande, nämligen Kiruna LV, Piteå MV, Kiruna MV, Stockholm
MV, Bohuslän MV och Östersund MV. Sölvesborg MV täcker en stor del av
Europa, särskilt under dygnets mörka del. Inriktningen för lång- och mellanvågssändningarna
är främst att ge täckning utanför landet. För täckning
av områden på större avstånd finns kortvågsstationer i Hörby och i Karlsborg.
Enligt vad utskottet inhämtat avser televerket att i sin anslagsframställning
för budgetåret 1988/89 ta upp frågan om reinvestering av sändare
för kortvåg. Televerket har inte föreslagit någon utbyggnad av lång- eller
mellanvågsstationer i årets anslagsframställning. Televerket påpekar dock
att då 1975 års frekvensplan år 1989 upphör att gälla det finns risk för att de
tilldelade frekvenserna inte kan bibehållas om de inte används för svenska
sändare. Utskottet behandlade våren 1986 (KrU 1985/86:21 s. 50) motionsförslag
om det framtida utnyttjandet av de AM-frekvenser som tilldelats
Sverige. Utskottet som avstyrkte motionen uttalade att det är viktigt att
denna fråga blir föremål för en allsidig prövning. Vidare redovisade utskottet
att inför ett internationellt beslut om en ny frekvensplan förslag kommer
att lämnas av televerket — efter samråd med Sveriges Radio — om användningen
av AM-frekvenser.

KrU 1986/87:5 y

3

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att frågan om utnyttjande av
de tilldelade AM-frekvenserna bör ytterligare prövas. Med hänvisning till
det anförda anser utskottet att motion FÖ127 i här aktuell del (yrkande 14)
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 april 1987

På kulturutskottets vägnar

Ing-Marie Hansson

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s),
Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki
Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Lars Ahlström (m), Jan Hyttring (c)
och Håkan Stjernlöf (m).

KrU 1986/87:5 y

Svenskt Tryck Stockholm 1987

4