yttr 1986/87 kru4y y

Yttrande 1986/87:kru4y

Kulturutskottets yttrande
1986/87:4 y

om vissa forskningsfrågor (prop. 1986/87:80 bil. 6
delvis)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 19 mars 1987 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över den med anledning av proposition 1986/87:80 om
forskning väckta motionen 1986/87:Ub21 yrkande 1. Yrkande 2 i motion
Krl08 behandlas i utskottets betänkande KrU 1986/87:16.

Kulturutskottet har beslutat att - om utbildningsutskottet medger det -överlämna motionen 1986/87:Krl08 yrkande 1 till utbildningsutskottet och
att avge ett yttrande över yrkandet. Yrkande 2 i motion Krl08 behandlas i
utskottets betänkande KrU 1986/87:16.

Kulturutskottet

Utskottet tar först upp frågan om inkomstgaranti för f. d. innehavare av
tidsbegränsad lärartjänst inom högre konstnärlig utbildning. I budgetpropositionen
år 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 299) anförde utbildningsministern
att hon fann det angeläget att de personer som innehaft tjänst som
professor eller huvudlärare inom högre konstnärlig utbildning sedan deras
förordnande löpt ut skulle kunna återuppta sin konstnärliga verksamhet utan
oro för ekonomin. I propositionen föreslogs därför att två nya garantirum
skulle beräknas för dessa personer under anslaget F. Inkomstgarantier för
konstnärer.

I samband med riksdagsbehandlingen av förslaget framhöll kulturutskottet
(KrU 1983/84:18) att den mera övergripande frågan om inkomst av
lönegaranti för innehavare av lärartjänster inom konstnärliga utbildningar
skulle prövas i samband med förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation
inom högskolan.

Lärartjänstutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1980:3) Lärare i
högskolan att för innehavare av tidsbegränsade tjänster ett system med s. k.
lönegaranti skulle införas efter anställningstidens slut.

I det regeringsförslag om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den
statliga högskolan (prop. 1984/85:57), som riksdagen tog ställning till hösten
1984, togs frågan om lönegaranti för vissa lärartjänster inom de konstnärliga
utbildningarna upp. Utbildningsministern ansåg att de konstnärliga utbildningarna
har ett speciellt behov av förnyelse och att det därför är motiverat
att lärartjänster liksom hittills tillsätts med tidsbegränsat förordnande. Hon

förordade att de tidsbegränsade tjänsterna inom den högre konstnärliga 1

KrU

1986/87:4 y

1 Riksdagen 1986187.13 sami. Nr 4 y

utbildningen med en förordnandetid om högst tio resp. tio plus fem år även
fortsättningsvis skulle vara tidsbegränsade tills vidare för högst fem år med
möjlighet till omförordnande för högst ytterligare en femårsperiod. Lärartjänstutredningens
förslag om ett system med lönegaranti avvisades i
propositionen med följande motivering (s. 23):

Med en förordnandetid för här aktuella tjänster om högst fem år är det enligt
min mening inte nödvändigt att införa ett system med lönegaranti som
utredningen föreslagit. Innehavare av en tjänst med förordnande för högst
fem år bör enligt min uppfattning kunna behålla en naturlig kontakt med
egen konstnärlig verksamhet i betydligt större utsträckning än vad som kan
vara fallet för dagens innehavare av tioårsförordnanden. Jag finner det dock
skäligt att innehavare av de föreslagna tjänsterna med förordnande om högst
fem år erbjuds någon form av avgångsvederlag efter förordnandetidens
utgång för att underlätta återgången till egen konstnärlig verksamhet. Frågan
om sådant avgångsvederlag bör i varje enskilt fall prövas av konstnärsnämnden
i samråd med UHÄ. Beloppet bör uppgå till högst tre årslöner som
professor och bestämmas i förhållande till förordnandetidens längd och
andra omständigheter såsom t. ex. stadigvarande inkomster från egen
verksamhet och/eller anställning efter förordnandetidens utgång. För dagens
innehavare av tidsbegränsade tjänster med förordnande för högst tio resp.
femton år bör däremot den föreslagna ordningen med inkomstgarantier
gälla.

Utbildningsutskottet (UbU 1984/85:9) tillstyrkte regeringens förslag om
avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsade tjänster som professor.
Riksdagen följde utskottet. De professorer som utses efter juni månads
utgång 1986 kommer i enlighet härmed att erhålla någon form av avgångsvederlag.

Enligt motion Ub21 (fp) bör systemet med inkomstgarantier för konstnärer
inte användas för att tillgodose behovet av trygghet för f. d. professorer
inom högre konstnärlig utbildning. Motionärerna hänvisar till att konstnärsnämnden
kritiserat detta system och hävdar att medel till en lönegaranti bör
tas antingen ur pensionssystemet eller ur anslagen till högskola och forskning.
Vidare framhålls att lönegaranti till dessa lärare och inkomstgaranti till
konstnärer inte bör sammanblandas, eftersom man då får två kategorier
innehavare utsedda enligt olika kriterier. Motionärerna vill att riksdagen
skall göra en framställning till regeringen om att medel för lönegarantier åt
f. d. professorer och huvudlärare inom konstnärlig utbildning i fortsättningen
skall anvisas ur anslagen till högre utbildning och forskning.

Enligt vad utskottet inhämtat finansieras de sju garantirum som hittills
inrättats för professorer inom högre konstnärlig utbildning inom ramen för
de medel som beräknas för högre utbildning och forskning. Dessa gafantirum
tar alltså inte i anspråk medel som skulle kunna användas för att öka antalet
garantirum i övrigt. Utskottet konstaterar alltså att motionärernas önskemål
tills viss del är tillgodosett.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är tillfredsställande
att inkomstgaranti till f. d. professorer lämnas från anslaget Inkomstgarantier
för konstnärer. Detta system innebär att innehavarna av inkomstgarantier
utses enligt olika kriterier. Det bör dock framhållas att de här aktuella
inkomstgarantierna kommer att lämnas under ett övergångsskede och
kommer att ersättas av systemet med avgångsvederlag. För närvarande finns

KrU 1986/87:4 y

2

det 25 tjänster som professor eller huvudlärare inrättade inom den högre
konstnärliga utbildningen. I 6 fall har innehavarna av dessa tjänster utsetts
under perioden 1984-1986 och kan alltså förväntas få inkomstgaranti. Man
kan med hänsyn härtill räkna med att 13 personer blir berättigade att erhålla
inkomstgarantier.

Med hänsyn till att systemet med inkomstgarantier är temporärt och att det
omfattar ett fåtal personer anser utskottet inte att motionen i här aktuell del
(yrkande 1) bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Förslag om ökade resurser för naturhistoriska riksmuseets forskning förs
fram i motion Krl08 (s). Motionärerna erinrar om att riksmuseet är unikt i
den svenska musievärlden genom sin utpräglade forskningsprofil med
tonvikt på naturvetenskaplig grundforskning. 80 % av de samlade resurserna
vid museet utnyttjas för forskning och vård av samlingar.

Motionärerna påpekar att det i regeringens förslag om forskning förutsätts
att museet skall få resursförstärkningar som motsvarar resursutvecklingen
för naturvetenskaplig forskning i övrigt. Enligt propositionen skall dock
anslagen till museet öka först fr.o.m. budgetåret 1989/90. Motionärerna
hävdar att museet behöver ytterligare medel för vård av samlingarna och för
förstärkning av ADB-resurser redan för budgetåren 1987/88 och 1988/89.

Riksmuseet har i sin anslagsframställning för 1987/88 presenterat förslag
till en resursförstärkning avseende budgetåren 1987/88—1989/90 som uppgår
till totalt 1,9 milj. kr., varav 570 000 kr. är avsedda för ADB-resurser och
367 000 kr. för bl. a. vård av samlingarna samt 362 000 kr. för ytterligare en
professur.

Naturhistoriska riksmuseet är - som motionärerna framhåller - unikt i den
svenska museivärlden genom sin utpräglade forskningsprofil med tonvikt på
naturvetenskaplig forskning. Internationellt intar museet en framskjuten
position genom sina kvantitativt och kvalitativt högtstående vetenskapliga
samlingar. Den forskning som bedrivs är av grundforskningskaraktär och
avser till stor del frågor som rör miljöområdet. Museet har också i
proposition 1986/87:97 om de centrala museernas uppgifter och ansvar
föreslagits att vara ansvarsmuseum inom området naturhistoria.

Motionärerna föreslår att riksmuseet skall tillföras ytterligare medel från
anslagsposten Till regeringens disposition inom anslaget D 28. Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål. För detta ändamål har för innevarande
budgetår beräknats drygt 2 milj. kr. Enligt forskningspropositionen skall
anslagsposten räknas upp med 2 milj. kr., bl. a. för stöd till forskningssamarbete
inom European Science Foundation samt för en höjning av bidraget till
nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission).
Enligt vad utskottet inhämtat går en stor del av medlen under anslagsposten
till det nordiska forskningsprojektet North Optical Telescope.

Utskottet är inte berett att föreslå att medel skall tas från denna
anslagspost för att förstärka riksmuseets forskningsverksamhet. Utskottet
avstyrker alltså motion Krl08 yrkande 1.

Med hänsyn till museets unika förutsättningar att bedriva forskning inom
miljöområdet finner utskottet att det är viktigt att forskningsverksamheten

KrU 1986/87:4 y

3

vid riksmuseet får en sådan resursförstärkning som motsvarar resursutvecklingen
för naturvetenskaplig forskning i övrigt.

Stockholm den 7 april 1987

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Jan-Erik Wikström
(fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia
Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Erkki Tammenoksa (s), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Maud Björnemalm (s), Håkan
Stjernlöf (m) och Stina Gustavsson (c).

KrU 1986/87:4 y

gotab Stockholm 1987 12789 4