yttr 1986/87 jou6y y

Yttrande 1986/87:jou6y

Jordbruksutskottets yttrande
1986/87:6 y

om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop.
1986/87:95, bilaga 8)

Till försvarsutskottet

Regeringen har i proposition 1986/87:95, bilaga 8 föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om funktionen Livsmedelsförsörjning
m. m.,

2. till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 12 700 000 kr.,

3. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. förbudgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 161 500 000 kr.

Försvarsutskottet har den 17 mars 1987 hemställt om yttrande av jordbruksutskottet
över bilaga 8 i propositionen. Utskottets yttrande omfattar
även motionerna 1986/87:Föl26, 1986/87:Föl27 yrkande 17, 1986/
87:FÖ136 yrkandena 3 e och f, FÖ140 och 1986/87:Fö 151.

Jordbruksutskottet tar i detta sammanhang upp till behandling några
under allmänna motionstiden 1987 till utskottet hänvisade motioner och
motionsyrkanden. Dessa har genom beslut den 2 april 1987 överlämnats till
försvarsutskottet för beredning.

Motionerna

Motion 1986/87 :Jo202 av Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c), vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan om jordbrukets
beredskap för avbrott och störningar i elproduktionen inom ramen
för jordbrukets blockorganisation.

Motion 1986/87:Jo220 av Gudrun Norberg (fp), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
jordbrukets blockorganisation skall fullföljas.

Motion 1986/87:Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om Sveriges försörjning med ammoniak.

Motion 1986/87:Jo225 av Birgitta Flambraeus och Karl Boo (c), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om beredskapshänsyn i jordbruksförhandlingarna.

Motion 1986/87 :Jo257 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 9), att riksdagen hos regeringen begär uppdrag till sta -

JoU

1986/87:6 y

1 Riksdagen 1986/87. 16 sami. Nr 6 y

tens jordbruksnämnd angående utförsäljning av beredskapslager för ca 120
milj. kr.

Motion 1986/87 :Föl26 av Anita Persson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på
bättre beaktande av beredskapen i förädlings- och distributionsleden när
det gäller försörjning med livsmedel.

Motion 1986/87: Fö 127 av Olof Johansson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 17), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförts beträffande livsmedelsförsörjningen.

Motion 1986/87:Föl36 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 3 e och 0, att riksdagen
3. e) som sin mening ger regeringen till känna att propositionens allmänna
inriktning av livsmedelsförsörjningen i enlighet med vad som anförs i
motionen inte godkänns, 0 avslår förslaget om utförsäljning av lager och
därmed minskningen av anslaget C 5. Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m. m.

Motion 1986/87:FÖ140 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (s), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om behållande av Sveriges enda ammoniakfabrik.

Motion 1986/87:Fö 151 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag, att målsättningarna
i 1982 års försvarspolitiska beslut skall gälla för totalförsvarets
planering under perioden 1987/88— 1991/92,

2. att riksdagen beslutar, med avslag på regeringens förslag, att folkförsörjningsmålet
för den period propositionen omfattar skall utgå från en
kriskost om 2 900 kcal per individ och dag,

3. att riksdagen beslutar uttala att importbehovet av insatsvaror i avspärrningsläge
begränsas till maximalt 20 %,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om beredskapslagring av livsmedel och insatsvaror,

5. att riksdagen beslutar till anslaget C 5. Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel m. m. ett i förhållande till regeringens förslag med 30
milj. kr. förhöjt anslag om 191 500 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om regional livsmedelsproduktion m. m.,

7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av särskilda insatser för utarbetande av försörjningsplaner
för vissa större tätorter.

Utskottet

Inledning

Funktionen Livsmedelsförsörjning m. m., som behandlas i bilaga 8 till propositionen,
omfattar försörjningen med livsmedel inkl. vatten. Statens jord -

JoU 1986/87:6 y

2

bruksnämnd är funktionsansvarig myndighet. Vidare har lantbruksstyrelsen,
statens livsmedelsverk och statens veterinärmedicinska anstalt uppgifter
på detta område.

1984 års försvarskommitté har lagt fram förslag om totalförsvarets utveckling
för den närmaste femårsperioden. Som underlag för kommitténs
arbete med funktionen Livsmedelsförsörjning m. m. har funnits bl. a. en av
överstyrelsen för civil beredskap utarbetad programplan för det hittillsvarande
ekonomiska försvaret och statens jordbruksnämnds programplan för
funktionen Livsmedelsförsörjning m. m.

Allmän inriktning

Målsättningen för totalförsvaret, de säkerhetspolitiska övervägandena och
den försvarspolitiska inriktningen är grundläggande för alla delar av totalförsvaret.
Chefen för försvarsdepartementet har i bilaga I till propositionen
redovisat vissa andra övergripande ställningstaganden av särskild vikt,
nämligen vissa gemensamma utgångspunkter, ledning och samordning, beredskap,
skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot
samt personalförsörjningen. Dessa grundläggande redovisningar är av stor
betydelse för det fortsatta arbetet och föredragande statsrådet i bilaga 8 vill
särskilt framhålla att inriktningen i dessa skall beaktas av samtliga i totalförsvaret
ingående myndigheter.

Försvarskommittén har redovisat grunder för planeringen utgående från
en bedömning av krisers och krigs längd och karaktär. Vad som där anförs
om s. k. förkrigsskedens längd och karaktär innebär en inte oväsentlig förändringjämfört
med de planeringsförutsättningar som hittills gällt för livsmedelsberedskapen.
Sålunda bör enligt kommitténs mening bl. a. på livsmedelsområdet
kunna förutsättas en mer omfattande utrikeshandel än vad
som hittills legat till grund för planeringen.

Mot bakgrund av de enhetliga planeringsförutsättningar som skall gälla
för de olika funktionerna inom det hittillsvarande ekonomiska försvaret
kan enligt föredraganden beredskapslagren av insatsvaror till jordbruket
reduceras. Däremot bör lagren av livsmedel byggas ut i viss omfattning.

I propositionen understryks samtidigt betydelsen av andra beredskapsåtgärder
som stärker vårt lands anpassningsförmåga i kriser. Det är väsentligt
att förmågan att höja handlingsberedskapen inom totalförsvaret vidareutvecklas.

1 fråga om försörjningsstandarden har riksdagen på vissa områden gjort
preciserade uttalanden om den ambitionsnivå som bör gälla. Således har
för livsmedelsområdet uttalats att en kriskost som motsvarar 2 900 kcal/
dag bör vara en utgångspunkt för planeringen. Enligt kommitténs mening
bör emellertid riksdagen på detta område uttrycka sig i mer allmänna termer.
De preciserade mål för försörjningsstandard m. m. som nu gäller bör
därför upphävas såsom av riksdagen beslutade mål. Det bör ankomma på
regeringen och de funktionsansvariga myndigheterna att på grundval av
allmänna uttalanden av riksdagen i dessa hänseenden göra de preciseringar
som erfordras för planeringen. Föredraganden delar kommitténs uppfattning
i detta avseende.

JoU 1986/87:6 y

3

Vidare instämmer föredraganden med kommittén att frågan om den regionala
försörjningsförmågan i krig bör ägnas särskild uppmärksamhet i
den fortsatta planeringen. Detta bör främst gälla övre Norrland och då
bl. a. möjligheterna att, när så erfordras, eventuellt redan under normala
fredstida förhållanden, kunna öka de kommersiella lagren av livsmedel och
livsmedelsråvaror. De statliga lagren av livsmedel och livsmedelsråvaror
som främst är avsedda för krigsfallet bör ökas. Risken för konsekvenserna
av att storstadsområdena avskärs från tillförsel bör analyseras. Denna fråga
bör enligt propositionen särskilt uppmärksammas av försörjningsansvariga
myndigheter.

I partimotionen Fö 127 (c) framhålls att den tidigare högt ställda ambitionsnivån
för 1984 års jordbrukspolitiska beslut inte fullföljs i propositionen.
Beredskapen inom jordbruksområdet kommer i väsentliga avseenden
att försämras. Motionärerna avvisar propositionen i de delar som avser
minskad beredskapslagring och antaganden om en större krisimport än
som tidigare bedömts möjlig att upprätthålla. Försörjningsberedskapen bör
i stället planeras utifrån de av riksdagen år 1982 antagna försvarspolitiska
målen.

Centerpartiets inställning utvecklas närmare i kommittémotionen Föl 51.
Enligt motionen bör försörjningsmålet även för kommande planeringsperiod
omfatta en kriskost om 2 900 kcal per individ och dag. Möjlighet till
inhemsk produktion av viktiga insatsvaror i jordbruket saknas. Jordbruksnämnden
förordar en planering som utgår från en maximal import om 20 %
under avspärrningsperioder. Riksdagen bör därför uttala att försörjningsberedskapen
skall planeras efter ett importbehov av insatsvaror i kris begränsat
till högst 20 %.

Beredskapslagringen av livsmedel, insatsvaror m. m. bör utformas så att
en acceptabel kriskost kan garanteras befolkningen i inledningsskedet av
en kris och så att tillgången på insatsvaror möjliggör en varaktig och uthållig
produktion av livsmedel. Omställningen av livsmedelsproduktionen bör
genomföras tidigt i ett krisskede med beräknad full effekt först efter en
odlingsperiod, dvs. jordbrukets biologiska förutsättningar måste beaktas.
Varje region i landet måste ha en väl fungerande jordbruksproduktion till
vilken lokala livsmedelsindustrier är knutna. De stora tätorternas försörjningsproblem
bör ägnas särskild uppmärksamhet.

Också i vpk-motionen FÖ136 understryks det angelägna i att man säkrar
en regional produktion och förädling av livsmedel i hela landet. Riksdagen
bör enligt motionen avstyrka regeringens förslag i fråga om livsmedelsförsörjningen
och utförsäljningen av beredskapslager.

Med utgångspunkt i utvecklingen inom Södermanlands län anförs i motion
FÖ126 (s) synpunkter på den regionala och lokala försörjningsberedskapen.
Motionen utmynnar i ett yrkande av innebörd att beredskapskraven
bättre beaktas vid den planering som berör livsmedelssektorn, främst
förädlings- och distributionsledet.

Koncentrationen i jordbrukets förädlingsindustrier och därav följande
sårbarhet diskuteras även i motion Jo225, som väcktes under allmänna
motionstiden 1987. Med hänvisning till vissa planer på nedläggning av ett
mejeri i Dalarna förordar motionärerna att man ”vid jordbruksförhand -

JoU 1986/87:6 y

4

lingarna tar hänsyn till jordbrukets skyldighet enligt lag att kunna klara
kriser”.

1 de under allmänna motionstiden 1987 väckta motionerna Jo202 (c) och
Jo220 (fp) framförs synpunkter rörande jordbrukets blockorganisation. Enligt
centermotionen bör framför allt jordbrukets beredskap för avbrott och
störningar i elproduktionen utredas inom ramen för blockorganisationen.
Enligt motion Jo220 bör riksdagen uttala att jordbrukets blockorganisation
skall fullföljas.

I motion Jo224 (m) yrkande 1 anförs att tillgången på kvävegödselmedel i
en krissituation måste ägnas speciell uppmärksamhet. Endast ca 15 % av
den fredstida förbrukningen produceras i Sverige. Landets långsiktiga försörjning
med ammoniak måste enligt motionen tryggas. Även i motion
FÖ140 (s) behandlas frågan om ammoniakförsörjningen. Enligt motionen
bör åtgärder vidtas för att bibehålla Sveriges enda kvarvarande ammoniakfabrik.

Utskottets överväganden

Utskottet har för sin del inte funnit anledning att frångå de bedömningar
som görs i propositionen angående vissa gemensamma utgångspunkter för
planeringen av livsmedelsförsörjning m. m. i olika krigs- och krissituationer.
Mot bakgrund av de planeringsförutsättningar som gäller ansluter sig
utskottet till föredragande statsrådets överväganden som redovisas i bilaga
8, s. 69-71.

Motionerna FÖ127, FÖ136 och Fö 151 avstyrks i de delar motionerna förordar
en annan inriktning av försörjningsberedskapen än vad regeringsförslaget
innebär.

Vad beträffar de synpunkter som framförs i motionerna FÖ126, FÖ136
och Föl 51 på den regionala och lokala försörjningsberedskapen vill utskottet
härutöver framhålla följande. Enligt 1985 års riksdagsbeslut om livsmedelspolitiken
borde den regionala obalansen i vårt jordbruk och vår livsmedelsindustri
uppmärksammas. En geografiskt väl differentierad jordbruksproduktion
ansågs viktig. I den nu aktuella propositionen (bil. 8 s. 71) framhåller
föredraganden att den regionala försörjningsförmågan i krig bör
ägnas särskild uppmärksamhet i den fortsatta planeringen. Konsekvenserna
av att storstadsområdena avskärs från tillförsel bör analyseras. Det finns
således enligt utskottets mening anledning anta att motionernas syfte kan
tillgodoses genom en fortsatt planering i enlighet med de riktlinjer som nu
angetts.

En i detta sammanhang närliggande fråga tas upp i motion Jo225 (c) vari
anförs — med hänvisning till en planerad mejerinedläggning — att ”jordbruksförhandlingarna
måste ta hänsyn till jordbrukets skyldighet enligt lag
att kunna klara kriser”. Syftet med motionen förefaller något oklart. Utöver
vad utskottet nyss anfört kan tilläggas att mejerier och annan livsmedelsindustri
tillhör kategorin k-företag. Det innebär bl. a. att särskilda regler gäller
för planering av företagens verksamhet i kris- och krigssituationer. Vidare
bör erinras om att inom ramen för prisregleringsmedel avsätts vissa belopp
till förädlingsindustrin i norra Sverige som kompensation för dess

JoU 1986/87:6 y

5

högre kostnadsläge. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motion Jo225.

I anslutning till motionerna Jo202 och Jo220 om jordbrukets blockorganisation
m. m. bör framhållas att jordbruksnämnden under berörda anslag
beräknar särskilda medel för planläggning av jordbrukets blockorganisation,
utbildning av blockledare och särskilda blockstudier. Vidare planeras
undersökningar och utveckling av reservelverk inom blockorganisationen
(bil. 8 s. 74). Utskottet har erfarit att jordbruksnämndens verksamhet på
detta område fortskrider planenligt och att man anser sig ha tillräckliga
resurser för ändamålet. Utskottet avstyrker således de aktuella motionerna.

Frågan om Sveriges försörjning med ammoniak tas upp i motion Jo224
yrkande 1 och i motion Fö 140. Enligt vad utskottet erfarit kan landets enda
kvarvarande ammoniakfabrik i Köping maximalt producera ammoniak
motsvarande ca 15 % av den normala förbrukningen av handelsgödselkväve.
I 1985 års beslut om livsmedelspolitiken anfördes att det borde ankomma
på försörjningsansvariga myndigheter att särskilt uppmärksamma möjligheterna
att få till stånd en ökad inhemsk produktion av ammoniak och
föreslå erforderliga åtgärder. Enligt utskottets mening torde det närmast
ankomma på överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) att bevaka frågan.
Inom ÖCB arbetar man för närvarande med att få till stånd ett handelsavtal
med Norge om vissa leveranser av ammoniak eller kvävegödselmedel. Med
det anförda föreslår utskottet att motion Jo224 yrkande 1 ochmotion FÖ140
lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottets ställningstaganden ovan innebär att utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning under anslagen C 4. Inköp av livsmedel
m. m. för beredskapslagring och C 5. Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel m. m. Motionerna FÖ136 och Föl51 avstyrks således i motsvarande
delar.

Motion Jo257 yrkande 9 är i stor utsträckning tillgodosedd genom förslaget
om utförsäljning av beredskapslager till ett värde av ca 91 milj. kr.
och bör i övrigt inte föranleda någon åtgärd.

Stockholm den 23 april 1987

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens
Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk),
Kaj Larsson (s) och Anders Castberger (fp).

JoU 1986/87:6 y

6

Avvikande meningar

JoU 1986/87:6 y

1. Kar! Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Enligt vår mening hade utskottet bort ansluta sig till de synpunkter på
livsmedelsförsörjning och beredskapslagring m. m. som framförs i motionerna
Fö 127 och Fö 151 i motsvarande delar. En uthållig försörjningsförmåga
är en nödvändig del i ett starkt totalförsvar. Försörjningsberedskapen
bör därför planeras utifrån de av riksdagen år 1982 antagna försvarspolitiska
målen. En godtagbar livmedelsberedskap i kris- och krigssituationer
förutsätter att jordbruks- och livsmedelsproduktionen kan ställas om så att
de nuvarande regionala obalanserna i produktionen kan elimineras. Den
brukningsvärda åkerarealen måste bevaras för att förbättra vår kristidsförsörjning
av insatsvaror och minska importbehovet. Hänsyn måste tas till
jordbrukets biologiska förutsättningar, vilket bl. a. innebär att förutsättningarna
för en omställning varierar beroende på vid vilken årstid ett krisläge
uppstår. Som närmare utvecklats i motion Fö 151 bör försörjningsmålet
även framgent omfatta en kriskost om 2 900 kca! per individ och dag. Beredskapslagringen
av livsmedel, insatsvaror m. m. måste utformas så att en
acceptabel kriskost kan garanteras befolkningen i inledningsskedet av en
kris och så att en varaktig och uthållig produktion av livsmedel möjliggörs.
Importbehovet bör begränsas till 20 % såvitt avser viktiga insatsvaror m. m.
Den regionala och lokala försörjningsberedskapen måste ägnas särskild
uppmärksamhet mot bakgrund av den negativa strukturutveckling som
skett inom jordbruk och förädling m. m. Särskilt de stora tätorternas försörjning
bör omfattas av dessa överväganden. Ytterligare medel bör anvisas
under anslaget C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. i
enlighet med motion FÖ151 yrkande 5.

2. Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anför:

En av de viktigaste frågorna för landets livsmedelsförsörjning är enligt vår
mening möjligheten att anskaffa tillräckligt med kvävegödselmedel till
jordbruket i en krissituation. Enligt vad utskottet erfarit är Sveriges enda
kvarvarande ammoniakfabrik hotad av nedläggning. Samtidigt innebär regeringens
förslag en drastisk minskning av beredskapslagringen i fråga om
viktiga insatsvaror för jordbruket. Mot denna bakgrund hade utskottet bort
tillstyrka motion Jo224 yrkande 1 och motion FÖ140.

3. Jan Jennehag (vpk) anför:

Från vänsterpartiet kommunisternas sida har i olika sammanhang påtalats
det allvarliga i att den regionala obalansen i fråga om jordbruksproduktion
och förädling av livsmedel ständigt ökar. Den hårda rationaliseringen inom
livsmedelssektorn har inneburit att stora produktionsöverskott mer och
mer framställs inom begränsade regioner. Distributionen av de färdiga eller
halvfärdiga produkterna blir helt beroende av en fungerande transportapparat
av dagens omfattning för att nå konsumenterna. Med tanke på energiförsörjningens
sårbarhet borde det stå helt klart för alla att framför allt
storstadsområdena mycket snabbt kommer att lida brist på livsmedel även

vid måttliga störningar. Sårbarheten inom energiområdet drabbar också
direkt livsmedelsproduktionen genom att stora djurbesättningar inte kan
mjölkas, kött inte kan frysas och andra funktioner, som nu anses självklara,
inte kommer att fungera.

Mot denna bakgrund är de överväganden om livsmedelsförsörjningen
som framförs i propositionen förvånansvärda. Liksom inom andra områden
skall Sverige tydligen förlita sig på en omfattande import i den fortsatta
beredskapsplaneringen. Pengar kan frigöras från lagring och därmed löser
man kortsiktigt finansieringen inom andra områden. Visserligen framhålls
att den regionala försörjningen i övre Norrland bör uppmärksammas och
att konsekvenserna av att storstadsområdena avskärs från tillförsel bör analyseras.
Men det behövs inga analyser utan bara sunt bondförstånd för att
inse att det inte kommer att fungera i ett kris- eller krigsläge med dagens
strukturer. Det behövs genomgripande åtgärder i den fredstida utvecklingen
för att säkra en regional produktion och förädling av livsmedel över hela
landet. Så länge inte några bestämda åtgärder i den riktningen vidtas är det
oansvarigt att av ekonomiska skäl minska anslagen för beredskapslagring.
Riksdagen bör med bifall till motion FÖ136 underkänna den allmänna inriktning
av livsmedelsförsörjningen som förordas i propositionen och säga
nej till utförsäljningen av beredskapslager och därmed minskningen av
anslaget till kostnader för beredskapslagring av livsmedel.

JoU 1986/87:6 y

Svenskt Tryck Stockholm 1987

8