yttr 1986/87 jou2y y

Yttrande 1986/87:jou2y

Jordbruksutskottets yttrande
1986/87:2 y

om nybyggnation av fiskefartyg som är lämpliga för
minröjning

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har genom beslut den 10 april 1986 berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1985/86:Fö312 av Göthe Knutson (m) om
nybyggnation av fiskefartyg som är lämpliga för minröjning. Med anledning
härav får utskottet anföra följande.

I motionen konstateras att fiskefartyg i stor omfattning tagits i anspråk av
försvaret som hjälpminsvepare. För minröjning krävs att minsveparen är
byggd av trä eller annat icke-magnetiskt material. Varje år försvinner ett
antal fartyg i minröjningsorganisationen av åldersskäl. Eftersom tillskottet
av lämpliga nya fiskefartyg är mycket litet krymper antalet hjälpminsvepare
för varje år. Enligt motionen kommer behovet av hjälpminsvepare även i den
framtida organisationen att vara betydande. Mot den bakgrunden yrkas i
motionen bl. a. att riksdagen uttalar att speciella lån och lånevillkor för
fiskerinäringen är nödvändiga för att stimulera till anskaffning av nya
fiskefartyg lämpliga för minröjning i krig (yrkande 2). Fiskerilånen för
fartygsanskaffning måste ses som en kombinerad insats. De generösare
villkor som är nödvändiga för att den svenska fiskeflottan skall hålla modern
standard är också nödvändiga för att trygga ett mycket angeläget behov i vårt
försvar, anför motionären.

I den svenska fiskeflottan finns enligt fiskeristyrelsens statistik för
närvarande 495 skepp (dvs. fartyg över 12 meters längd). Av dessa är 81
byggda under den senaste tioårsperioden. Uppgifter om hjälpminsvepare
ingår icke i fiskeristyrelsens statistik och ej heller uppgifter om i vilket
material fartygen är byggda. Det stora flertalet nyare fiskefartyg torde dock
vara byggda i stål. Inom fiskeristyrelsen har projekt drivits tidigare i syfte att
få fram fiskefartyg av plast som skulle kunna utrustas som hjälpminsvepare
(Jfr JoU 1982/83:7 s. 2 ff). Dessa projekt har dock varit mindre framgångsrika.
Enligt uppgift från fiskeristyrelsen har överläggningar nyligen ånyo förts,
denna gång med ett utländskt skeppsvarv, om konstruktion av fiskefartyg i
plast.

Fiskerinäringen erhåller visst statligt stöd. Stödet utgör ett led i fiskeripolitiken.

Målet för fiskeripolitiken som fastställdes år 1978 är att skapa förutsättningar
för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en
ekonomisk och en social standard som är jämförbar med den som erbjuds

inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna 1

JoU

1986/87:2 y

1 Riksdagen 1986/87. lösaml. Nr2y

erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. Vidare anges som mål att fisket
inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna
skall bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestämmas av
möjligheterna till lönsam och stabil avsättning. Hänsyn skall tas till behovet
av sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområden där fisket har stor
regionalpolitisk betydelse.

En del av det statliga stödet till näringen utgår i form av fiskerilån,
lånegaranti och statsbidrag vid förvärv av nytt fiskefartyg eller begagnat
fartyg med hög standard. Reglerna härför återfinns i förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket. Enligt förordningen lämnas stöd
endast till åtgärder som är önskvärda från allmän synpunkt och företagsekonomiskt
motiverade. Vid en bedömning av önskvärdheten från allmän
synpunkt skall beaktas behovet av en tillfredsställande arbetsmiljö och av
sysselsättning i kust- och skärgårdsområden. Nu ifrågavarande stöd lämnas
icke till investeringar i de allra största fiskefartygen som kan komma i fråga
för s. k. varvstöd.

Utskottet ställer sig självfallet positivt till att fartyg som i fredstid nyttjas av
fiskerinäringen kan tas ut till militär användning i krigsorganisationen. Som
framgår av den tidigare redogörelsen förs också diskussioner i fiskeristyrelsen
om möjligheten att få fram fartyg i material som skulle göra dem lämpliga
att utnyttjas som hjälpminsvepare.

Utskottet får vidare betona att det statliga stödet till fiskerinäringen är helt
grundat i den svenska fiskeripolitiken. Motionärens tes att fiskerilånen måste
ses som en kombinerad insats saknar grund i gällande fiskeripolitik.

Utskottet avstyrker således motionen till den del som denna utmynnar i
förslag att det nuvarande stödet till yrkesfisket förses med villkor om
anpassning av fartygen efter militära krav. Om däremot särskilda stödformer
utarbetas för att uppmuntra yrkesfiskarna att anskaffa fartyg i sådana
material som gör dem lämpliga att tjänstgöra i krigsorganisationen möter ett
sådant förfarande givetvis inga invändningar från jordbruksutskottets sida.
Utskottet förutsätter därvid att stödet icke kommer att belasta jordbrukshuvudtiteln.

Stockholm den 21 oktober 1986
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Kerstin
Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c),
John Andersson (vpk) och Leif Marklund (s).

JoU 1986/87:2 y

göteb Stockholm 1986 11582

2