yttr 1986/87 jou1y y

Yttrande 1986/87:jou1y

Jordbruksutskottets yttrande
1986/87:1 y

om räkenskapsperiod enligt bokföringslagen

JoU

1986/87:1y

Till lagutskottet

Lagutskottet har genom beslut den 11 februari 1986 berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1985/86:L239 av Lars Ernestam och
Ingela Mårtensson (fp) om ändrade bestämmelser om räkenskapsår i
bokföringslagen.

I motionen begärs ändring av 12 § bokföringslagen (1976:125) för att
möjliggöra för spannmålsföretagen att förlägga sitt räkenskapsår till perioden
den 1 november—den 31 oktober. Motionärerna erinrar om att
spannmålshandeln före ikraftträdandet av gällande lag i stor utsträckning
använde nämnda räkenskapsår. Numera godtas dock endast räkenskapsår
som sammanfaller med jämna tertial samt hel- och halvår. Riksskatteverket
har möjlighet att medge annan räkenskapsperiod om synnerliga skäl
föreligger, men har avslagit ett flertal individuella ansökningar från spannmålsföretag
om dispens i berört hänseende, framhåller motionärerna. Enligt
deras mening hämmas spannmålsexporten under november och december,
då exportmöjligheterna i övrigt är gynnsamma, av stelbenta bokföringsregler.
Spannmålsföretagen måste av kreditskäl ha lager vid bokföringsårets
utgång, vilket enligt nu gällande regler inträffar först den 31 december.

Svensk Spannmålshandel, ekonomisk förening, har i skrivelse till utskottet
den 18 februari 1986 ställt sig bakom motionärernas förslag. Företrädare för
föreningen har inför utskottet vidare utvecklat sin syn på frågan. Svensk
Spannmålshandel är en av de sju regleringsföreningarna på jordbrukets
område. Regleringsföreningen har efter beslut av riksdagen och efter
närmare direktiv av statens jordbruksnämnd bl. a. till uppgift att inlösa och
till lägsta möjliga kostnad omhänderta - i praktiken oftast exportera - den
spannmål som inte finner marknadsmässig avsättning på hemmamarknaden.

Utskottet behandlar i det följande de aspekter av ärendet som faller inom
utskottets beredningsområde.

Av den svenska spannmålsskörden, som under åren 1980-1984 genomsnittligt
uppgick till 5,8 miljoner ton, levererades drygt 60 % till spannmålshandeln
under månaderna augusti—oktober, medan handeln under årets två
sista månader tog emot ytterligare 3—7 %, beroende på sädesslag. Betydande
kvantiteter lagras även av lantbrukarna fram till den 1 mars då högsta
inlösenpris erhålls. Inlösenpriset för spannmålen fastställs av Svensk Spannmålshandel.
Överskottskvantiteterna skall hembjudas till regleringsföreningen
den 1 mars. Överskottsproduktionen av spannmål har de senaste åren 1

1 Riksdagen 1986/87.16 sami. Nr 1 y

uppgått till i runt tal 1,2 miljoner ton per år. JoU 1986/87:1 y

Svensk Spannmålshandel har i sin skrivelse till utskottet framhållit bl. a.
följande:

En framgångsrik avyttring av så stora kvantiteter (1,2 miljoner ton)
förutsätter en noggrann planering både när det gäller försäljningsverksamheten
och den fysiska hanteringen. Världsmarknadspriserna för spannmål, som
under tiden fram till början av 1970-talet undergick ytterst små förändringar,
har under perioden därefter fluktuerat starkt, bl. a. under inflytande av
ändringar i tillgångs- och efterfrågesituationen. För att kunna planera
försäljningen och utnyttja det aktuella marknadsläget måste föreningen vid
varje tillfälle dels ha god kännedom om överskottets storlek, dels också ha
möjlighet att disponera varan. Under kalenderårets sista kvartal är handeln
på världsmarknaden i allmänhet som intensivast, exportpriserna fördelaktigast
och därmed SSH:s kostnader som lägst.

I princip borde huvuddelen av spannmålsöverskottet lastas ut under
perioden fr. o. m. september fram till den tid då issituationen försvårar eller
omöjliggör sjöfart med fartyg av den storlek som spannmålsexporten oftast
utnyttjar sig av. Då issituationen lättat och de definitiva hembudskvantiteterna
är kända skulle därefter återstående kvantiteter säljas och skeppas ut.

En omläggning av bokföringsåret för spannmålshandeln skulle enligt företrädare
för regleringsföreningen kunna medföra kostnadsminskningar för
spannmålsexporten med minst ett par tiotal miljoner kronor.

Utskottet får för egen del anföra följande.

Spannmålsproduktionen karaktäriseras för närvarande av stora överskott
som utgör en besvärande belastning på såväl näringens som landets ekonomi.

Det finns enligt utskottets mening all anledning att ta till vara de möjligheter
som erbjuds att lindra kostnaderna för omhändertagande av överskottet.

Av den föregående redogörelsen framgår att det med hänsyn till situationen
på den internationella spannmålsmarknaden skulle vara fördelaktigt, om
huvuddelen av det svenska spannmålsöverskottet kunde lastas ut under
höstmånaderna, då priserna är relativt fördelaktiga och innan isläget
försvårar utförseln. Gällande bokförings- och kreditregler gör det emellertid
ogynnsamt för spannmålshandeln att minska sina lager under den för
exporten gynnsammaste tiden. En omläggning av bokföringsåret så att
spannmålshandeln tillåts arbeta med brutet räkenskapsår som får omfatta
perioden 1 november - 31 oktober skulle enligt utskottets mening vara ägnat
att i icke obetydlig mån minska kostnaderna för exporten av spannmålsöverskottet.

Utskottet tillstyrker således, från de synpunkter utskottet har att beakta,
en ändring av bokföringslagen som gör det möjligt för spannmålshandeln att
lägga om sitt bokföringsår i den riktning som anges i motionen.

Stockholm den 21 oktober 1986

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp),

Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Kerstin
Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c),

John Andersson (vpk) och Leif Marklund (s).

2

gottö Stockholm 1986 11583