yttr 1986/87 föu3y y

Yttrande 1986/87:föu3y

Försvarsutskottets yttrande
1986/87:3 y

över motionsyrkande om en professur i
säkerhetspolitisk forskning

Iyoo/o7:3 y

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 17 mars 1987 beslutat bereda försvarsutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1986/87:Ub5 yrkande 23.

Motionen

I motion 1986/87:Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m), som väckts med anledning av
proposition 1986/87:80 om forskning, har såvitt nu är i fråga yrkats att
riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en professur i säkerhetspolitisk
forskning i enlighet med vad som i motionen anförts.

Enligt motionärerna gör den svenska alliansfria politiken det särskilt
viktigt att vi har möjligheter att bygga säkerhetspolitiska ställningstaganden
även på forskningsmaterial som tagits fram inom vårt land. ”En inhemsk
forskning kan också i större utsträckning förväntas intressera sig för frågor av
speciell vikt för vår egen säkerhets- och försvarspolitik. Propositionen
innehåller dock inga förslag om hur den säkerhetspolitiska forskningen skall
förstärkas.”

Motionärerna föreslår inrättande av en professur i säkerhetspolitisk
forskning, knuten till Stockholms universitet men placerad vid utrikespolitiska
institutet.

Försvarsutskottet

I proposition 1986/87:80 om forskning uttalar statsministern (s. 16—17)
bl. a.:

Neutralitetspolitiken ställer särskilda krav på en självständig värdering av för
vårt land viktiga förhållanden och utvecklingstendenser i omvärlden.

I takt med att kapprustningen och fredssträvandena på senare år fått allt
större politisk betydelse blir den utrikespolitiska forskningen i allmänhet och
den säkerhetspolitiska i synnerhet allt viktigare. En växande opinion kräver
resultat av de internationella nedrustningsförhandlingarna. Kvalificerad
forskning är en förutsättning för en fortsatt aktiv och slagkraftig svensk
politik på dessa områden. Den uppmärksamhet som idag allmänt ägnas
freds- och nedrustningsfrågorna förstärker dessa forskningsbehov.

Den utrikespolitiska forskningen bör ha en bred inriktning. Sålunda finns
ofta ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis ekonomiska

1 Riksdagen 1986/87.10 sami. Nr 3 y

frågor, miljö- och naturresursproblem samt frågor som gäller ekonomiska
resurser och ekonomisk utveckling.

Norden och norra Europa har på ett annat sätt än tidigare hamnat i
skärningspunkten för stormakternas strategiska intressen. Behovet av
grundlig analys av stormakternas beteende i vårt närområde och av motiven
för deras handlande är uppenbart. Kravet på sådan analys härrör inte enbart
ur behovet av planering för kris- och konfliktsituationer. Den är också viktig i
fredstid. Att slå vakt om öststatsforskningen är angeläget i detta sammanhang.

I forskningspropositionen (bil. 2 s. 3-4) anför utrikesministern bl. a.:

Sverige har i hög grad intresse av studier kring frågor av särskild betydelse för
vår utrikespolitik: kring neutralitetspolitiken, villkoren för internationell
säkerhet och nedrustning, frågor som rör säkerheten i vårt närområde, de
militära styrkeförhållandena och villkoren för stabilitet i Europa, stormaktsförbindelserna,
den tekniska utvecklingens betydelse, handelspolitik och
ekonomiskt beroende. Samma direkta intresse finns även för forskning kring
vissa folkrättsliga aspekter på problem inom utrikes-, säkerhets- och
nedrustningspolitiken och beträffande mänskliga rättigheter.

Olika vägar bör prövas att fördjupa den internationellt inriktade utbildningen
och forskningen främst med anknytning till ämnesområdet statsvetenskap.
Det är viktigt att säkerhetspolitisk forskning, freds- och konfliktforskning
och inte minst öststatsforskning kan bidra till att bredare kunskaper på
dessa områden skapas inom landet.

1 proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling (s. 132)
understryker försvarsministern behovet av en breddad och intensifierad
säkerhetspolitisk forskning inom landet.

Försvarsutskottet har tidigare (FöU 1980/81:2) behandlat värdet av en
aktiv debatt om landets säkerhetspolitik och totalförsvar. Härvid påpekade
utskottet att forskning, studier och utredningar på det säkerhetspolitiska
fältet skall ge underlag för både debatt och beslut om säkerhetspolitikens
medel. I remissyttranden till försvarsutskottet hade både försvarets forskningsanstalt
och utrikespolitiska institutet pekat på universitetens betydelse
för forskningen i säkerhetspolitiska frågor.

Liksom vid behandlingen av säkerhetspolitisk forskning under riksmötet
1980/81 anser försvarsutskottet att det är angeläget att säkerhetspolitiska
frågor tas upp inom ramen för utbildningen och forskningen inom högskolan.
Resurser behöver avdelas för utbildning och forskning om frågor av direkt
betydelse för Sveriges säkerhet.

Försvarsutskottet anser sig emellertid inte ha tillräckligt underlag för att
förorda i vilken form en utökad forskning om säkerhetspolitiken bör främjas.

Stockholm den 7 april 1987

På försvarsutskottets vägnar

Olle Göransson

FöU 1986/87:3 y

2

Närvarande: Olle Göransson (s), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m),
Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin
(m), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Christer Skoog (s), Wiggo
Komstedt (m) och Carl-Johan Wilson (fp).

Avvikande meningar

1. Göthe Knutson, Olle Aulin och Wiggo Komstedt (alla m) anser att det
sista stycket i utskottets yttrande, som börjar med ”Försvarsutskottet anser”
och slutar med ”bör främjas”, bort ersättas med text av följande lydelse:

En säkerhetspolitisk professur knuten till Stockholms universitet, placerad
vid utrikespolitiska institutet, motsvarar enligt försvarsutskottets mening väl
de intentioner som utskottet tidigare uttalat. En sådan professur kan genom
sin anknytning till universitetet medverka till en breddning och fördjupning
av den säkerhetspolitiska forskningen och till rekrytering av nya forskare.
Samtidigt kan den genom placeringen vid utrikespolitiska institutet på ett
värdefullt sätt bidra till att stärka institutet och dess möjligheter att utveckla
större tyngd i internationella sammanhang.

Försvarsutskottet tillstyrker därför att det inrättas en professur i enlighet
med det i motion 1986/87:Ub5 (m) framlagda förslaget,

2. Gunnar Björk i Gävle och Gunhild Bolander (båda c) anser att det sista
stycket i utskottets yttrande, som börjar med ”Försvarsutskottet anser” och
slutar med ”bör främjas”, bort ersättas med text av följande lydelse:

Försvarsutskottet anser sig inte ha tillräckligt underlag för att förorda i
vilken form en utökad forskning om säkerhetspolitiken bör främjas. Medel
som kan tillföras för detta ändamål bör i princip fördelas av ett forskningsrådsorgan
som får till uppgift att stödja projekt rörande säkerhetspolitisk
forskning. Huvudinriktningen bör vara att stödja projekt som bearbetar
frågor av betydelse för Sveriges fastlagda säkerhetspolitik och särskilt
angående situationen i det nordiska området.

FöU 1986/87:3 y

3

gotab Stockholm 1987 12791