yttr 1986/87 bou3y y
Yttrande 1986/87:bou3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Bostadsutskottets yttrande
1986/87:3 y
om skatteunderlaget vid beräkning av fastighetsskatt
m. m. (1986/87:150 delvis) BoU^ ^
Till skatteutskottet
Skatteutskottet beslöt den 7 maj 1986 bereda bostadsutskottet tillfälle att
avge yttrande över proposition 1986/87:150 såvitt avser förslaget om ändring i
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt jämte eventuella motioner.
Yttrandet borde vara skatteutskottet tillhanda senast den 19 maj 1986.
Proposition 1986/87:150 bilaga 7 om statlig
fastighetsskatt
I propositionen föreslås att skatteunderlaget vid beräkning av fastighetsskatt
fr. o. m. år 1988 skall vara 50 % av taxeringsvärdet för småhusenheter och
80 % av taxeringsvärdet för hyreshusenheter. För småhus på lantbruksenhet
skall skatteunderlaget vara 50 % av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet.
Motionerna m. m.
I detta yttrande behandlar bostadsutskottet motionerna 1986/87:
Fill2 av Carl Bildt m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
11. att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del beslutar
att underlaget vid beräkning av fastighetsskatt för hyreshusenheter fastställs
till 55 % av taxeringsvärdet fr. o. m. 1988,
12. att riksdagen avslår förslaget om höjning av underlaget för beräkning
av fastighetsskatt för småhusenheter,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt fastighetsskatt
med en tredjedel fr. o. m. 1988 i enlighet med vad som anförts i motionen,
Fil 13 av Olof Johansson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
14. att riksdagen beslutar avslå höjningen av fastighetsskatten för egnahem,
15. att riksdagen beslutar att fastighetsskattebasen för hyreshus bestäms
till 55 % av taxeringsvärdet från den 1 januari 1988,
FH14 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs
15. att riksdagen beslutar anta förslaget till lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt i fråga om 3 § första stycket punkterna
1
1 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 3 y
a, d, h och j med den ändringen att orden ”80 procent” ersätts med orden ”55
procent”,
16. att riksdagen avslår förslaget till lagom ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt i övrigt,
Fil 15 av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om statlig
fastighetsskatt,
2. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten för 1988 tas ut enligt 1987 års
beräkningsgrund på nu gällande taxeringsvärden,
Fill6 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs
20. att riksdagen beslutar
a) att fastighetsskatten skall omfatta även industrifastigheter i enlighet med
vad i motionen anförs,
b) att nu gällande bestämmelser och 1987 års taxeringsvärden skall gälla för
beräkning av fastighetsskatt även åren 1988 och 1989,
Skl75 av Jan Bergqvist m. fl. (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs
1. att riksdagen antar vid motionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
En skrivelse i ärendet har inkommit från Entreprenörföreningen.
Statlig fastighetsskatt
Gällande ordning, tidigare riksdagsbehandling m. m.
Sedan den 1 januari 1985 (BoU 1984/85:2 y, SkU 1984/85:24) tas en statlig
fastighetsskatt ut för samtliga hyreshus, småhus och för bostadsbyggnader på
lantbruk samt för tomtmark som är avsedd att bebyggas med någon av dessa
hustyper. I begreppet hyreshus ingår t. ex. hus med lokaler samt hotell och
restaurangbyggnader. Underlaget för skatten utgörs för småhus av en
tredjedel av taxeringsvärdet och för hyreshus av hela taxeringsvärdet. När
fastighetsskatten infördes avvecklades hyreshusavgiften. Riksdagen beslöt i
december 1986 (BoU 1986/87:1 y, SkU 1986/87:16) om en höjning av
fastighetsskatten beträffande konventionellt beskattade fastigheter samt
hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987. För närvarande är skattesatsen
1,4 % för schablonbeskattade hus, 2,0 % för konventionellt beskattade
småhus och 2,5 % för konventionellt beskattade hyreshus. Enligt budgetpropositionen
(prop. 1986/87:100 bil. 1 underbilaga 1.2 s. 11) beräknas fastighetsskatten
budgetåret 1987/88 inbringa ca 4,9 miljarder kronor.
Vid den riksdagsbehandling som år 1984 föregick införandet av fastighetsskatten
yrkades från m, fp och c avslag på regeringens förslag. Från vpk
yrkades att en fastighetsskatt om 1 % på de fastigheter som omfattades av
regeringens förslag skulle tas ut samt att dessutom industrins fastigheter
skulle träffas av en fastighetsskatt om 1 %. Riksdagen beslöt enligt
regeringens förslag.
Vid riksdagsbehandlingen år 1986 om en höjning av fastighetsskatten för
konventionellt beskattade hyreshusenheter samt för hyreshus på lantbruks
-
BoU 1986/87:3 y
2
enhet yrkades från m, fp och c avslag på regeringens förslag. Från vpk fördes
återigen fram förslaget om att även industrins fastigheter skulle träffas av
fastighetsskatten.
Även beträffande höjningen av fastighetsskatten beslöt riksdagen enligt
regeringens förslag.
Regeringens förslag i proposition 1986/87:150 bilaga
7 om fastighetsskatt.
Allmän fastighetstaxering äger rum år 1988 för hyreshus-, industri-, exploaterings-
och specialenheter, år 1990 för småhusenheter och år 1992 för
lantbruksenheter.
I propositionen anges att prisstatistik insamlad av lantmäteriverket visar
på att taxeringsvärdena för hyreshus inkl. bl. a. bostadsrättshus beräknas öka
med ca 80 % vid 1988 års allmänna fastighetstaxering. De nya högre
taxeringsvärdena för hyreshusen kommer med gällande regler att leda till att
fastighetsskatten ökar i motsvarande omfattning. Det anges bl. a. att det av
statsfinansiella skäl är nödvändigt att låta den skattehöjning slå igenom som
blir följden av de nya taxeringsvärdena. För att få en rimlig fördelning av
skattehöjningen föreslås emellertid att skatteunderlaget för hyreshus ändras
från 100 % till 80 % av taxeringsvärdet vilket innebär att ca hälften av
taxeringsvärdeshöjningen slår igenom.
För småhus, som taxeras år 1990, föreslås underlaget höjas från en
tredjedel till hälften av taxeringsvärdet. För hyreshus på lantbruksenhet,
som taxeras år 1992, föreslås inte några förändringar.
Statens intäkter av fastighetsskatten beräknas i propositionen med de
föreslagna ändringarna öka med 2,7 miljarder kronor.
Utskottet
Utskottet har ovan redovisat regeringens förslag om fastighetsskatteuttaget
fr. o. m. år 1988. Sammanfattningsvis innebär förslaget att skatteunderlaget
skall vara 50 % av taxeringsvärdet för småhusenheter mot för närvarande en
tredjedel och 80 % av taxeringsvärdet för hyreshusenhet mot för närvarande
hela taxeringsvärdet. För småhus på lantbruksenhet föreslås skatteunderlaget
vara 50 % av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet mot för närvarande
en tredjedel. Regeringens förslag bygger på antagandet att 1988 års allmänna
fastighetstaxering för bl. a. hyreshus och bostadsrättshus kan väntas innebära
att taxeringsvärdena för sådana hus ökar med 80 %.
För att få en, enligt propositionen, mera rimlig fördelning av fastighetsskatteuttaget
föreslår regeringen att skattuttaget utformas i enlighet med vad
nu återgivits.
Regeringens förslag har mött invändningar i partimotioner från moderata
samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
samt i motionerna Fill5 (c) och Skl75 (s). I de tre förstnämnda partimotionerna
samt i s-motionen föreslås att fastighetsskatten för hyreshusenhet
fr. o. m. 1988 fastställs till 55 % av taxeringsvärdet. Vid en ökning av
BoU 1986/87:3 y
3
taxeringsvärdet med 80 % innebär ett sådant skatteuttag oförändrad fastighetsskatt.
För småhus bör enligt dessa motioner ingen ändring av nu gällande
regler göras.
I vänsterpartiet kommunisternas partimotion samt i motion Fil 15 (c) yrkas
avslag på regeringens förslag om ändring i lagen om statlig fastighetsskatt. I
dessa motioner föreslås att nu gällande taxeringsvärden skall ligga till grund
för fastighetsskatten. Enligt c-motionen skall dessa taxeringsvärden gälla för
uttag av fastighetsskatten för år 1988 och enligt vpk-motionen för åren 1988
och 1989.
I samtliga behandlade motioner anförs sålunda att fastighetsskatten bör
utformas så att den ökning av taxeringsvärdena för hyreshusenhet som väntas
bli följden av 1988 års allmänna fastighetstaxering inte får innebära en ökning
av fastighetsskatten. Bostadsutskottet, som delar motionärernas uppfattning,
avstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt.
Vad riksdagen vid en sådan uppfattning närmast har att ta ställning till är
frågan om vilken väg som skall väljas för att nå det önskade syftet. Som
angivits ovan har i motionerna föreslagits två delvis sammanfallande
lösningar. I partimotionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet och
centerpartiet samt i motion Skl75 (s) förordas, som framgår ovan, att
skatteunderlaget för hyreshus skall utgöra 55 % av taxeringsvärdet. Vid en
ökning av taxeringsvärdena med 80 % kommer i princip oförändrad
fastighetsskatt att utgå även efter omtaxeringen. För småhus föreslås i dessa
motioner ingen ändring av gällande regler. Beträffande småhusen sammanfaller
dessa motioner med förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
och med förslaget i motion Fil 15 (c). I de båda senare motionerna
föreslås emellertid, som också framgått ovan, att 1987 års taxeringsvärden
för hyreshusenhet skall ligga till grund för uttaget av fastighetsskatt för åren
1988 och 1989; i c-motionen endast för år 1988.
Enligt bostadsutskottets mening bör för hyreshusen väljas den lösning som
föreslås i partimotionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet och
centerpartiet samt i motion Sk 175 (s). Det kan visserligen hävdas att en
höjning av taxeringsvärdena med mera eller mindre än 80 % inte ger till
resultat att fastighetsskatten efter den nya taxeringen i varje enskilt fall
kommer att bli lika stor som för närvarande. Om emellertid alltför stora
avvikelser från den nu förordade ordningen skulle bli följden vid taxeringen
finns möjlighet för regeringen att för riksdagen i lämpligt sammanhang
aktualisera frågan t. ex. om storleken av skatteunderlaget. Med det anförda
föreslår bostadsutskottet att skatteutskottet tillstyrker moderata samlingspartiets
partimotion Fil 12 yrkande 11, centerpartiets partimotion Fill3
yrkande 15, folkpartiets partimotion Fil 14 yrkande 15 samt motion Skl75 (s)
yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga. Förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Fil 16 yrkande 20 b samt i motion Fil 15 (c)
yrkande 2, dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga, om att 1987 års
taxeringsvärden skall gälla även för 1988 och 1989 föreslås avstyrkas av
skatteutskottet. En anslutning till vad i dessa båda motioner förordas skulle
innebära att olika taxeringsvärden skulle komma att tillämpas i skilda
BoU 1986/87:3 y
4
sammanhang. Detta kan inte anses lämpligt. Yrkande 1 i den sistnämnda
motionen är delvis tillgodosett med vad bostadsutskottet nu förordat.
Såvitt rör fastighetsskatten för småhusenheter föreslår bostadsutskottet
skatteutskottet att tillstyrka moderatera samlingspartiets partimotion Fil 12
yrkande 12, centerpartiets partimotion Fil 13 yrkande 14, folkpartiets
partimotion Fil 14 yrkande 16, vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Fil 16 yrkande 20 b och motionerna Fil 15 (c) yrkandena 1 och 2 samt Skl75
(s) yrkande 1, de fyra sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga. I dessa
motionsyrkanden föreslås att riksdagen skall avslå regeringens förslag om
fastighetsskattens utformning för småhusenheter.
I moderata samlingspartiets partimotion Fil 12 yrkande 13 föreslås riksdagen
hos regeringen begära förslag om sänkt fastighetsskatt med en tredjedel
fr. o. m. år 1988. Detta bör enligt motionärerna ske genom en sänkning av
skattesatserna i motsvarande grad.
Fastighetsskatten bör enligt bostadsutskottets mening ges en sådan
utformning att en oförändrad skatt i princip blir resultatet även vid en
höjning av taxeringsvärdena. En sänkning av skattesatserna såsom föreslås i
motionen bör därför inte genomföras. En anslutning till motionärernas
förslag skulle innebära en försvagning av budgeten med drygt 1,5 miljarder
kronor per år. Bostadsutskottet kan inte medverka till att så sker. Motionsyrkandet
bör avstyrkas av skatteutskottet.
I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fil 16 yrkande 20 a föreslås
att även industrifastigheter skall träffas av fastighetsskatt. Skatten föreslås
utgå med 1,5 % av taxeringsvärdet för år 1988 och därefter med 2,5 %.
Förslaget förs fram med motiveringen bl. a. att ökade möjligheter då erbjuds
att pressa ned hyrorna för de boende.
Yrkandet kan primärt inte anses falla inom bostadsutskottets beredningsområde.
Utskottet vill dock erinra om att utskottet vid tidigare tillfällen,
senast i november 1986 (BoU 1986/87:1 y), haft att behandla liknande
motionsyrkanden och därvid anfört att det inte fanns skäl föreslå att även
industrifastigheter skulle träffas av fastighetsskatt. Utskottet vidhåller denna
uppfattning. Skatteutskottet bör sålunda avstyrka motionsyrkandet.
Stockholm den 19 maj 1987
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg (s),
Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Lennart Nilsson (s), Margareta Palmqvist (s), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Siw Persson (fp) och Kjell
A. Mattsson (c).
BoU 1986/87:3 y
5
Avvikande meningar
BoU 1986/87:3 y
1. Skatteunderlaget vid bestämmande av fastighetsskatten
beträffande hyreshusenhet
Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
”Enligt bostadsutskottets” och slutar med ”nu förordat” bort ha följande
lydelse:
I samtliga motioner förs fram förslag av innebörd att fastighetsskatten för
hyreshusenheter efter 1988 års fastighetstaxering inte får öka. Så anförs t. ex.
i moderata samlingspartiets partimotion Fil 12 att uttaget av fastighetsskatt
på hyreshusenheter inte bör tillåtas stiga till följd av höjda taxeringsvärden. I
centerpartiets partimotion Fill3 anförs att skatteuttaget bestäms till 55 %
för år 1988 i avsikt att neutralisera höjningen av fastighetstaxeringen.
Liknande förslag förs fram i folkpartiets partimotion Fil 14.
Som anges i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fil 16 bör lagen
om statlig fastighetsskatt avseende hyreshusenhet utformas så att nu gällande
taxeringsvärden skall gälla för fastighetsskatteuttaget avseende åren 1988
och 1989. Med en sådan ordning garanteras att ingen på grund av ändrade
taxeringsvärden får höjd fastighetsskatt. Att den lösning som föreslås i denna
motion är den som bör väljas för att uppnå det eftersträvade syftet är
självklart. Den lösning som förordas i partimotionerna från de borgerliga
partierna och i motion Skl75 (s) garanterar inte att den enskilde fastighetsägaren
och därmed hyresgästen eller bostadsrättshavaren inte åsamkas
ökade kostnader som en följd av 1988 års fastighetstaxering. Endast vid en
ökning av taxeringsvärdet om 80 % blir resultatet oförändrad skatt om
förslaget i dessa motioner följs.
Statistiskt material finns som visar på mycket kraftiga hjöningar av
taxeringsvärdena. Det är inte ovanligt med ökningar på 100 % eller mer.
Vad nu anförts innebär att utskottet ansluter sig till vad i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Fil 16 yrkande 20 b såvitt nu är i fråga
föreslagits om att 1987 års taxeringsvärden skall ligga till grund för
beräkningen av fastighetsskatten. Yrkandena 1 och 2 i motion Fill5 (c), båda
yrkandena såvitt nu är i fråga, är därmed tillgodosedda. Moderata samlingspartiets
partimotion Fil 12 yrkande 11, centerpartiets partimotion Fill3
yrkande 15, folkpartiets partimotion Fil 14 yrkande 15 och motion Skl75 (s)
yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda.
2. Sänkt fastighetsskatt
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som börjar med ”Fastighetsskatten bör” och slutar
med ”av skatteutskottet” bort ha följande lydelse:
Moderata samlingspartiet har tidigare föreslagit att fastighetsskatten
successivt skall slopas. För år 1988 bör sålunda fastighetsskatteuttaget
minska med en tredjedel genom en sänkning av fastighetsskatten. Därefter
bör ytterligare sänkningar göras så att skatten vid utgången av år 1990
avskaffats.
Det bör ankomma på skatteutskottet att utarbeta ett lagförslag om
fastighetsskatten i första hand för år 1988 i enlighet med vad nu föreslagits.
Vad nu anförts innebär sålunda en anslutning till moderata samlingspartiets
partimotion Fil 12 yrkande 13.
3. Fastighetsskatt på industrifastigheter
Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Lennart Nilsson,
Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Nils Nordh (alla s) anser att den
del av utskottets yttrande som börjar med ”Yrkandet kan” och slutar med
”avstyrka motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Vid tidigare behandling av motsvarande yrkande har bostadsutskottet
hänvisat till ett uttalande i proposition 1984/85:18 (s. 26) om att skatt på
industrifastigheter borde utredas i ett vidare sammanhang. Utskottet utgår
från att så kommer att ske. Vid denna uppfattning finns inte tillräckliga skäl
att besluta att fastighetsskatt skall införas för industrifastigheter. Skatteutskottet
bör därför avstyrka yrkande 20 a i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fil 16.
4. Fastighetsskatt på industrifastigheter
Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
”Yrkandet kan” och slutar med ”avstyrka motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:
I en avvikande mening (vpk) till bostadsutskottets yttrande BoU 1986/
87:1 y anfördes i november 1986 bl. a. följande med anledning av en
vpk-motion om att fastighetsskatt skulle utgå också för industrifastigheter.
I en reservation (vpk) till bostadsutskottets yttrande BoU 1984/85:2 y
anfördes att det fanns goda skäl föreslå att också industrins fastigheter skulle
träffas av fastighetsskatten. Att skatten skulle omfatta även dessa fastigheter
är ett uttryck för uppfattningen att också företagen bör medverka till att
tillföra bostadsmarknaden resurser så att normalinkomsttagare får råd att
efterfråga en tillräckligt stor och modernt utrustad bostad. De ökade
intäkterna som blir följden av att också industrins fastigheter skattebeläggs
kan enligt vissa beräkningar uppskattas till ca 1 miljard kronor per år. Dessa
intäkter bör användas till riktat stöd och åtgärder till främst de allmännyttiga
bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar och till förbättring av
bostadsbidragen.
Vad i denna avvikande mening anfördes har under det senaste halvåret visat
sig vara korrekt. Motiven för en omfördelning till stöd främst för de
allmännyttiga bostadsföretagen har sålunda vunnit i styrka bl. a. mot
bakgrund av den extra upptrappning av den garanterade räntan inom
räntebidragssystemet som dessa företag fått vidkännas.
Bostadsutskottet delar uppfattningen i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fil 16 yrkande 20 a om att en fastighetsskatt om 1,5 % för år
1988 bör utgå för industrifastigheter. Därefter bör skatten för dessa
fastigheter bestämmas till 2,5 %. Det bör ankomma på skatteutskottet att
utforma ett lagförslag i enlighet med vad nu anförts.
BoU 1986/87:3 y
7
5. Avskaffande av fastighetsskatten
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anför:
Folkpartiet och centerpartiet har motsatt sig ett införande av fastighetsskatten.
Vi vidhåller denna uppfattning. På sikt bör denna skatt avskaffas.
Det är emellertid - främst av statsfinansiella skäl - inte nu möjligt att avskaffa
skatten. Vi har därför heller inte nu kunnat ansluta oss till moderata
samlingspartiets partimotion om en sänkning av fastighetsskatten.
BoU 1986/87:3
gotab Stockholm 1987 13039
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.