yttr 1986/87 bou2y y
Yttrande 1986/87:bou2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Bostadsutskottets yttrande
1986:87:2 y
om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop.
1986/87:95)
Till försvarsutskottet
Försvarsutskottet harden 17 mars 1987 beslutat
dels bereda bostadsutskottet tillfälle att lämna yttrande beträffande proposition
1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling,
dels hemställa om yttrande från bostadsutskottet i vad avser de vid propositionen
fogade bilagorna 10 och 11.
På förslag av bostadsutskottet beslöt försvarsutskottet den 9 april 1987 att
till bostadsutskottets beredning överlämna vad i bilaga 11 anförts om samordnad
länsförvaltning jämte motion 1986/87 :Fö 160 (c).
Propositionen
I detta yttrande behandlar bostadsutskottet vad i proposition 1986/87:95
anförts om länsstyrelserna (bil. 1 s. 102) samt om inriktningen av befolkningsskyddet
(bil. 1 s. 106—108).
Vidare behandlar utskottet bilagorna 10 och 11 sistnämnda bilaga delvis.
I bilaga 10 föreslås riksdagen att till Lantmäteriet: Försvarsberedskap för
budgetåret 1987/88 under elfte huvudtiteln anvisa ett ramanslag av
3 160 000 kr.
I bilaga 11 bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad där anförts om
totalförsvarsfrågor m. m. vid länsstyrelserna. Utskottet behandlar vad i bilagan
anförts utom i vad avser en samordnad länsförvaltning. Denna fråga
avser utskottet ta upp i ett betänkande hösten 1987.
Motionerna
I detta yttrande behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna
1986/87:
FÖ12I av Per Olof Håkansson (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kostnadsansvaret
för befolkningsskyddet,
Föl28av Carl Bildt m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsstyrelsernas uppgifter.
1 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 2 y
BoU
1986/87:2 y
Utskottet
BoU 1986/87:2 y
Inriktningen av befolkningsskyddet
I propositionen (bil. I s. 106) anförs att det visserligen finns ett stort antal
skyddsrum men att det finns betydande brister bl. a. till följd av en obalanserad
fördelning av skyddsrumstillgångarna. I vissa områden anges bristerna
vara så stora att de enligt nu tillämpade principer inte kan täckas under
de närmaste årtiondena. Därför bör, enligt försvarskommittén, det framtida
skyddsrumsbyggandet i högre grad än hittills inriktas på sådana områden
där mera betydande risker för civilbefolkningen finns. Kommittén förordar
därutöver en väsentligt ökad satsning på att komplettera skyddsrumsbyggandet
med andra skyddsåtgärder som kan bidra till att täcka bristerna
inom överskådlig tid. Bland de olika metoder som bör prövas nämner kommittén
möjligheten att höja skyddsnivån i hus och anläggningar i samband
med ny- och ombyggnad.
Försvarsministern delar kommitténs syn på inriktningen av befolkningsskyddet
i krig. Regeringen har beslutat att de resurser som för innevarande
år avsätts till skyddsrumsbyggandet m. m. i huvudsak skall användas för
insatser inom sådana områden som betecknas som riskområden i aktuella
skyddsplaner. Räddningsverket avses få regeringens uppdrag att genomföra
studier och redovisa en samlad syn på befolkningens behov av skydd i
krig med den inriktning som anges av försvarskommittén. I uppdraget ingår
bl. a. att lägga fram förslag till åtgärder om hur man vid nybyggnad av hus
och anläggningar skall uppnå ett godtagbart skydd. Härutöver skall prövas
olika metoder för att höja skyddsnivån i samband med ombyggnader. Frågan
om fördelningen av kostnaderna är en naturlig del av uppdraget. Räddningsverket
skall den 1 september 1988 redovisa uppdraget.
Frågan om kostnadsansvaret för befolkningsskyddet tas upp i motion
1986/87 :Föl21 (s). Motionären redogör för försvarskommitténs och försvarsministerns
ovan redovisade uppfattning om olika metoder för att höja
skyddsnivån i hus och anläggningar i samband med ny- och ombyggnad. I
motionen konstateras att kostnadskravet för skyddsrumsbyggande i dag
åvilar staten och att den i propositionen redovisade ändrade inriktningen
av befolkningsskyddet inte bör innebära att kostnadsansvaret flyttas. Om
en förändring av kostnadsansvaret ändå görs måste reglerna utformas så att
de boende i flerbostadshus inte drabbas av kostnader för det skydd som de
kringboende i småhus skall komma i åtnjutande av. 1 dag förutsätts nämligen
ofta, enligt motionären, att befolkningens skydd i ett område tillgodoses
genom att utrymmen i flerbostadshus tas i anspråk även för boende i
småhus. Samtliga personer som utnyttjar skyddet måste ansvara för kostnaderna
om kostnadskompensation inte sker från staten. 1 motionen begärs
ett tillkännagivande om vad där anförts om kostnadsansvaret för befolkningsskyddet.
Bostadsutskottet vill anföra följande. Utskottet finner det naturligt att,
om en ändring av kostnadsansvaret skall göras, detta ansvar utformas så att
samtliga de som utnyttjar skyddsrummen får bidrag till kostnaderna för
dem. Det finns inte skäl till annat antagande än att de eventuellt nya princi- 2
perna utgår från denna uppfattning. Det finns emellertid inte nu tillräcklig
anledning för riksdagen att göra något uttalande om det framtida kostnadsansvaret.
Ett eventuellt ställningstagande bör således göras först när utredningsuppdraget
slutförts och när regeringen gjort sin bedömning därav. Ett
tillkännagivande enligt motionärens förslag bör således inte nu göras.
Länsstyrelsernas försvarsenheter
I propositionens bilaga 1 (s. 102) och i bilaga 11 (s. 83 — 84) behandlas totalförsvarsfrågorna
vid länsstyrelserna. 1 bilaga 11 anförs bl. a. att huvuddelen
av länsstyrelsernas beredskapsförberedelser och arbete med fredsräddningstjänsten
utförs av försvarsenheterna. Beträffande besparingar inom
länsstyrelserna under senare år har regeringen i budgetpropositionen angivit
de områden och verksamheter inom vilka anslagsnedskärningar skett.
Några riktade besparingar som avsett försvarsenheterna och deras verksamhet
har därvid inte föreslagits.
1 moderata samlingspartiets partimotion 1986/87:Föl28 yrkande 21 anförs
att den reducering av personalen på försvarsenheterna som har ägt rum
under senare år har medfört att farhågor uttryckts för möjligheterna att lösa
viktiga uppgifter i såväl freds- som krigsräddningstjänst. Försvarsenheterna
bör inte nu bli föremål för ytterligare besparingsåtgärder. Detta bör
enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det bör strykas under vad i propositionen framhållits om att länsstyrelserna
beaktar vad försvarskommittén anfört om att länsstyrelsernas resurser
bör prioriteras så att försvarsenheterna ges möjlighet att fullgöra sina
uppgifter. Som framgått ovan har riksdagen under senare år inte förelagts
några förslag om anslagsnedskärningar avseende försvarsenheterna.
I den mån nedskärningar ägt rum har dessa skett mot bakgrund av länsstyrelsernas
möjlighet och skyldighet att inom ramen för tilldelade resurser
prioritera mellan sina uppgifter.
Det finns enligt bostadsutskottets mening inte skäl till annat antagande
än propositionens om att några åtgärder inte vidtas som innebär att försvarsenheterna
inte kan fullgöra sina uppgifter. Vid en sådan uppfattning
kan ett tillkännagivande enligt motionärernas förslag inte tjäna något reellt
syfte. Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Vad i övrigt anförts i bilaga 11 såvitt inte angår samordnad länsförvaltning
har inte givit bostadsutskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Frågan om samordnad länsförvaltning kommer bostadsutskottet,
som framgått ovan, att behandla hösten 1987.
Anslag till lantmäteriet — försvarsberedskap
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag (bil. 10 s. 81 — 82) och föreslår
att till Försvarsberedskap för budgetåret 1987/88 anvisas ett ramanslag
av 3 160 000 kr.
BoU 1986/87:2 y
3
Stockholm den 23 april 1987
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Margareta
Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s),
Margareta Gard (m) och Britta Sundin (s).
Avvikande mening
Länsstyrelsernas försvarsenheter
Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som under rubriken Länsstyrelsernas försvarsenheter
börjar ”Det bör” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Enligt bostadsutskottets mening bör riksdagen genom ett uttalande stryka
under vad i moderata samlingspartiets partimotion 1986/87:Föl28 anförts
om att någon reducering av personalen på försvarsenheter nu inte bör
ske. Riksdagen bör i enlighet med yrkande 21 i motionen som sin mening ge
regeringen detta till känna.
BoU 1986/87:2 y
Svenskt Tryck Stockholm 1987
4
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.