yttr 1986/87 bou1y y

Yttrande 1986/87:bou1y

Bostadsutskottets yttrande
1986/87:1 y

om höjd fastighetsskatt (prop. 1986/87:48, delvis)

BoU

1986/87:1 y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 20 november 1986 beslutat bereda bostadsutskottet
tillfälle att yttra sig över i proposition 1986/87:48 framlagt förslag om höjning
av den statliga fastighetsskatten jämte med anledning av propositionen
väckta motioner.

Propositionen

Riksdagen föreslås anta ett i propositionen intaget förslag till lag om ändring i
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Förslaget innebär att skattesatsen för fastighetsskatt höjs med 0,5 procentenheter
till 2,5 % i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter
samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987.

Motionerna

I detta yttrande behandlar utskottet de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1986/87:

Bolli av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs
15. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

Bolli av Karin Söder m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
13. att riksdagen beslutar avslå förslagen om höjning av skattesatsen för
konventionellt beskattade hyreshusenheter och hyreshus på lantbruksenheter
fr. o. m. 1987,

Boll7 av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget om höjd fastighetsskatt,

Skl23 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att
industrifastigheter fr. o.m. år 1987 skall omfattas av lagen om statlig
fastighetsskatt,

Skl24 av Carl Bildt m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår förslaget
till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

1

1 Riksdagen 1986187.19 sami. Nrl y

Utskottet

BoU 1986/87:1 y

Den 1 januari 1985 infördes en statlig fastighetsskatt. Skatteunderlaget är för
småhusenheter en tredjedel av taxeringsvärdet och i fråga om småhus på
lantbruksenhet en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet samt
för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för
schablonbeskattade fastigheter och 2 % för övriga fastigheter. I de senare
fallen är skatten avdragsgill. För småhusenheter och bostäder på lantbruksenhet
har lägre skattesatser tillämpats för åren 1985 och 1986.

I yttrandet BoU 1984/85:2 y till skatteutskottet redovisade bostadsutskottet
tämligen ingående sin syn bl. a. på behovet av omfördelning av
bostadssubventioner mellan olika upplåtelseformer och mellan fastigheter av
olika ålder. Bl. a. anförde bostadsutskottet att den sociala bostadspolitiken
alltjämt borde vara utgångspunkten för samhällets insatser för de boende och
att det fanns anledning att vidta ytterligare åtgärder för att hävda denna
politik. Ett av medlen att uppnå den önskvärda omfördelningen av subventionerna
kunde vara, ansåg bostadsutskottet, att införa en statlig fastighetsskatt.

Bostadsutskottet behandlar nedan regeringens nu framlagda förslag
närmast i vad det berör bostadsdepartementets verksamhetsområde.

I propositionen erinras om de principer som utgjort grunden för bestämmande
av uttaget av fastighetsskatten. När skatten infördes var ett av
motiven att utjämna kostnadsskillnaderna mellan hus med olika finansieringsförutsättningar.
Genom s. k. extra upptrappning av de garanterade
räntorna inom räntebidragssystemet ökar kapitalutgifterna för fastigheter
som ingår i systemet. Sådana fastigheter finns i första hand inom de
allmännyttiga bostadsföretagen. Eftersom dessa företags hyror styr hyressättningen
kan ägare av hus som inte omfattas av räntebidragssystemet
tillgodogöra sig hyreshöjningar som inte motsvaras av de ökade kapitalkostnader
en extra upptrappning av de garanterade räntorna medför.

I början av 1980-talet har beslut om extra upptrappningar av räntebidragen
fattats (se CU 1980/81:7, CU 1980/81:30 och CU 1981/82:26) avseende åren
1981-1985 för vissa hus med statliga bostadslån. Även år 1986 har extra
upptrappning av de garanterade räntorna beslutats (BoU 1985/86:13).

Med tillämpning av i huvudsak de principer som utskottet ovan redovisat
föreslås i den nu behandlade propositionen en höjning av fastighetsskatten
med 0,5 procentenheter i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter
samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987.

I motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) yrkas avslag
på förslaget om höjning av fastighetsskatten. Motionärernas kritik av
regeringens förslag, såsom utskottet uppfattat den, är att fastighetsskatten
höjs inte beroende på förekomsten av räntebidragen utan efter ägandeform.
Höjningen träffar vissa fastigheter, nämligen de som ägs av privata hyresvärdar
medan de allmännyttiga bostadsföretagen inte får någon höjning av
skatten.

Den utgångspunkt som utskottet tidigare uttalat sig för och för vilken
redogörelse lämnats ovan innebär att det finns goda motiv för uppfattningen
att hyreshöjningar till följd av s. k. extra upptrappningar inom räntebidrags -

systemet bör beaktas vid den närmare utformningen av fastighetsskatten.

Utskottet vill erinra om den ordning som kom att tillämpas i samband med
att fastighetsskatten infördes. Då beslöt riksdagen (prop. 1984/85:85, BoU
1984/85:8) om ändringar i räntebidragssystemet i syfte att kompensera de
fastighetsägare som omfattas av systemet för de kostnadsökningar som
skatten beräknades medföra. I den nu behandlade propositionen föreslås
inga ändringar i räntebidragssystemet.

De fastighetsägare som träffas av en höjd fastighetsskatt och som innehar
vissa typer av lån som omfattas av räntebidragssystemet bör enligt utskottets
mening kompenseras för den höjda fastighetsskatten i huvudsak i enlighet
med de regler som förordades i den ovan nämnda propositionen. Ett
accepterande av denna uppfattning innebär att en ordning som utskottet
ställde sig bakom när fastighetsskatten infördes således kommer att tilllämpas.

Bostadsutskottet förordar sålunda att skatteutskottet föreslår riksdagen
att som sin mening ge regeringen till känna att riksdagen bör föreläggas ett
förslag om kompensatoriska åtgärder inom räntebidragssystemet för de
fastigheter som vid bifall till proposition 1986/87:48 kommer att träffas av
höjd fastighetsskatt och vilka år 1986 fått en extra upptrappning av de
garanterade räntorna.

Ett förverkligande av det förslag bostadsutskottet nu för fram innebär att
den kritik av propositionen beträffande fastighetsskatten som aktualiserats i
motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) i allt väsentligt
kommer att undanröjas. Skatteutskottet bör enligt bostadsutskottets mening
avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet övergår nu till att behandla motion Skl23 (vpk). I denna motion
föreslås riksdagen besluta att industrifastigheter fr. o. m. 1987 skall omfattas
av lagen om statlig fastighetsskatt.

Även om detta yrkande primärt inte kan anses falla inom bostadsutskottets
verksamhetsområde vill utskottet erinra om sitt ställningstagande år 1984 i
yttrandet BoU 1984/85:2 y till ett liknande motionsyrkande (vpk). Utskottet
anförde då att det inte fanns anledning att överväga frågan om att även
industrifastigheter skulle träffas av fastighetsskatt. Utskottet vidhåller sitt
ställningstagande. Motion Skl23 (vpk) bör sålunda avstyrkas av skatteutskottet.

Stockholm den 27 november 1986
På bostadsutskottets vägnar
Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s),
Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Berit Bölander
(s) och Britta Sundin (s).

BoU 1986/87:1 y

3

Avvikande meningar

BoU 1986/87:1 y

1. En höj ning av fastighetsskatten

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar
”Den 1 januari” och på s. 3 slutar ”till motionerna” bort lyda:

Den 1 januari 1985 infördes en statlig fastighetsskatt. Skatteunderlaget är
för småhusenheter en tredjedel av taxeringsvärdet och i fråga om småhus på
lantbruksenhet en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet samt
för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för
schablonbeskattade fastigheter och 2 % för övriga fastigheter. I de senare
fallen är skatten avdragsgill.

I propositionen föreslås att skattesatsen höjs med 0,5 procentenheter till
2,5 % för konventionellt beskattade hyreshusenheter samt hyreshus på
lantbruksenhet fr. o. m. år 1987.

I motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) föreslås
riksdagen avslå förslaget om höjning av fastighetsskatten.

Bostadsutskottet som främst behandlar regeringsförslaget och motionerna
från bostadspolitisk utgångspunkt vill anföra följande.

Ursprungligen motiverades behovet av en statlig fastighetsskatt med
olikheter i finansieringsförutsättningarna beroende på förekomsten av
bostadslån i kombination med räntebidrag för en viss fastighet. När
hyreshusavgiften, som kan anses vara fastighetsskattens föregångare infördes,
anförde föredragande statsrådet bl. a. följande. Inom räntebidragssystemet
höjs den garanterade räntan genom årliga s. k. normala upptrappningar.
Beslut har fattats om s. k. extra upptrappningar under åren 1981-1985 för
vissa fastigheter. De extra upptrappningarna medför ökade icke förutsedda
kapitalkostnader. De flesta av de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter
har statliga lån. På grund av att hyrorna bestäms enligt bruksvärdessystemet
och då dessa företags hyror är normerande för hyressättningen finns
möjligheter för fastighetsägare utan statliga lån att höja hyran utan att deras
kostnader ökat. I detta yttrande skall utskottet i och för sig inte diskutera
bärigheten i detta argument. Utskottet, som i denna fråga hänvisar till en
reservation (m, fp, c) till yttrandet BoU 1984/85:2 y, vill framföra följande
om det nu framlagda regeringsförslaget.

Även om det förhållit sig så som hävdas att ökade kapitalkostnader inom
räntebidragssystemet via bruksvärdeprövningen höjer hyrorna i vissa fastigheter
utan bostadslån finns inte tillräckliga vare sig principiella eller
sakliga motiv för det nu framlagda förslaget från regeringen, bl. a. av
följande skäl. Inom gruppen fastigheter ägda av privata fastighetsägare finns
fastigheter både med och utan räntebidrag. Samma är förhållandet inom
gruppen allmännyttiga bostadsföretag. Om det över huvud taget finns någon
rättvisa i ett system med fastighetsskatt och om den princip som i korthet
beskrivits ovan skall ha någon som helst relevans skulle alltså skatten träffa
fastigheter utan räntebidrag och inte som enligt regeringens förslag utgå efter
ägandekategori. Inom gruppen privata fastighetsägare finns sålunda fas -

tigheter som kommer att få både extra upptrappning och - om regeringens
förslag antas av riksdagen - höjd fastighetsskatt, medan inom gruppen
allmännyttiga företag finns fastigheter som varken får extra upptrappning
eller höjd fastighetsskatt. En sådan ordning kan inte accepteras av riksdagen.
Skatten är orättvis, den är inte likformig och den är en klar diskriminering av
privat fastighetsägande. Konkurrensen mellan olika ägandekategorier
snedvrids ytterligare. Till belysande av omfattningen av vad nu anförts kan
erinras om att för ca 40 % av lägenheterna i de privatägda fastigheterna utgår
räntebidrag. För allmännyttan är motsvarande siffra ca 65 %.

Förslaget om höjd fastighetsskatt föreslås dessutom drabba även affärsoch
kontorslokaler. Fastigheter med lokaler omfattas över huvud taget inte
av det statliga bostadslånesystemet.

Av vad utskottet nu redovisat framgår att det finns goda skäl för riksdagen
att avslå regeringens förslag om en höjning av fastighetsskatten. Bostadsutskottet
förordar därför att skatteutskottet föreslår riksdagen att bifalla
motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) om avslag på
proposition 48 såvitt den behandlas i detta yttrande.

2. Fastighetsskatt för industrifastigheter

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Rune Evensson,
Nils Nordh, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Även om” och slutar ”av skatteutskottet”
bort lyda:

Utskottet vill erinra om vad i proposition 1984/85:18 (s. 26) anfördes om
att frågan om skatten också skulle omfatta industrifastigheter borde utredas i
ett vidare sammanhang. I en reservation (s) till bostadsutskottets yttrande
BoU 1984/85:2 y gavs uttryck för samma inställning. Utskottet vidhåller sin
uppfattning. Skatteutskottet bör föreslå riksdagen att avslå motion Skl23
(vpk).

3. Fastighetsskatt för industrifastigheter

Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
”Även om” och slutar ”av skatteutskottet” bort lyda:

I en reservation (vpk) till bostadsutskottets yttrande BoU 1984/85:2 y
anfördes att det fanns goda skäl föreslå att också industrins fastigheter skulle
träffas av fastighetsskatten. Att skatten skulle omfatta även dessa fastigheter
är ett uttryck för uppfattningen att också företagen bör medverka till att
tillföra bostadsmarknaden resurser så att normalinkomsttagare får råd att
efterfråga en tillräckligt stor och modernt utrustad bostad. De ökade
intäkterna som blir följden av att också industrins fastigheter skattebeläggs
kan enligt vissa beräkningar uppskattas till ca 1 miljard kronor per år. Dessa
intäkter bör användas till riktat stöd och åtgärder till främst de allmännyttiga
bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar och till förbättring av
bostadsbidragen.

Skatteutskottet bör sålunda föreslå riksdagen att bifalla motion Skl23
(vpk).

BoU 1986/87:1 y

5

.

.