yttr 1985/86 ubu2y y

Yttrande 1985/86:ubu2y

Utbildningsutskottets yttrande
1985/86:2 y

över krav på studieintyg för högskolestuderande från
läroanstalten vid delutbetalningar av studiemedel
(prop. 1985/86:100)

Till socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 25 februari 1986 har socialförsäkringsutskottet hemställt
om yttrande från utbildningsutskottet över dels proposition 1985/86:100, bil.

10, punkt E 4, såvitt avser krav på studieintyg för högskolestuderande från
läroanstalten vid båda delutbetalningarna av studiemedel under samma
termin, dels motionerna 1985/86:Sf426 yrkande 12, 1985/86:Sf429 och
1985/86:Sf431 yrkande 3.

Utgångspunkter

Studiemedel betalas för närvarande ut två gånger per termin. Alla studerande
som får studiemedel finns upptagna i ett datorbaserat utbetalningsregister
hos centrala studiestödsnämnden (CSN). Blanketter för studiemedelsrekvisition
skrivs ut maskinellt och skickas till den studerande ca en vecka före
terminsstarten och ca två veckor före första dagen i andra utbetalningsperioden
under terminen.

För den första utbetalningen på terminen gäller att studiemedelsmottagaren
skall försäkra att han eller hon studerar vid angiven läroanstalt i den
omfattning som beslutet om studiemedel avser. Vidare skall genom intyg
från läroanstalten styrkas att personen i fråga är registrerad och i övrigt
bedöms ha fullgjort vad som ankommer på en studerande vid läroanstalten.

För den andra utbetalningen på terminen krävs för närvarande endast
studieförsäkran från den studerande.

Propositionen

Föredragande statsrådet anser att den studerande skall lämna av läroanstalten
utfärdat studieintyg inte bara vid terminens början utan också innan
studiemedelsbeloppet för den andra hälften av terminen får utbetalas.

Avsikten med den förändrade rutinen är att minska summan oriktigt
utbetalade studiemedel.

Motionerna

I motionerna 1985/86:Sf426 (vpk) yrkande 12, 1985/86:Sf429 (c) och

1985/86:Sf431 (m) yrkande 3 ifrågasätts den ordning som avses bli införd. I 1

UbU

1985/86:2 y

1 Riksdagen 1985186.14 sami. Nr 2 y

motion 1985/86:Sf429 anförs att administrationen vid högskolan härigenom
skulle öka och att det är osäkert om man gör några större besparingar genom
utbetalningskontroll.

Utskottet

Regeringen räknar med att 4,7 miljarder kronor under år 1986 kommer att
betalas ut i studiemedel. För samma år beräknas 1,3 miljarder kronor
återbetalas till staten. Studiemedlen räknas som en utgift på riksstaten.
Reglerna för återbetalning av studiemedel är sådana att den studerande
normalt får betydande subventioner på grund av låneavgiftens nivå och
kredittidens längd.

Den generella rätten till studiemedel avser 12 terminer. Antalet studiemedelstagare
inom högskolan är för närvarande ca 120 000. Normalbeloppet för
en studerande utan barntillägg är för hel termin 16 900 kr. Det förekommer
att studerande antingen avslutar en längre högskoleutbildning genom en
sluttentamen vid terminens mitt eller avbryter sina studier för gott kort efter
terminsstarten. Trots detta kan den andra delutbetalningen av studiemedel
kvitteras ut. Antalet felaktiga utbetalningar av studiemedel vid terminens
mitt antas av CSN och utbildningsdepartementet vara stort. Således beräknade
CSN redan i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 en besparing
om 25 milj. kr. genom den nu aktuella åtgärden för utbetalningskontroll.
Enligt vad utskottet erfarit från utbildningsdepartementet kan motsvarande
belopp för budgetåret 1986/87 uppskattas till mellan 25 och 45 milj. kr. Ett
något lägre belopp utgör grund för medelsberäkningen i budgetpropositionen.
Härtill kommer minskade kostnader för bl. a. administrationen av
återkrav i de fall studieavbrotten upptäcks (utredningsarbete, domstol,
kronofogde, eventuell avskrivning). Kravet på studieintyg vid andra utbetalningstillfället
skulle minska antalet återkravsärenden.

Anslagen till lärarlöner m. m. för grundläggande högskoleutbildning är för
budgetåret 1986/87 ca 3,2 miljarder kronor. Anslaget till studiemedel är för
samma budgetår 4,7 miljarder kronor, varav ca två tredjedelar avser
högskolestuderande. Utskottet vill erinra om de båda beloppen med hänsyn
till att anslagen till grundläggande högskoleutbildning och till studiemedel är
en samlad resurs för högskolan.

Förutsättningarna för en kontroll av att utbetalade studiemedel används
för sitt ändamål - studier - saknas om den inte sker i samverkan med
läroanstalterna. Högskoleenheterna och studiemedelsnämnderna har ett
gemensamt ansvar för att studiemedlen används för avsett ändamål.

För närvarande hanteras studieintygen som krävs vid det första utbetalningstillfället
under en termin i princip manuellt. Det bör dock noteras att
Chalmers tekniska högskola (CTH) sedan år 1975 bedrivit en ADB-baserad
försöksverksamhet med nya former för bl. a. studieintyg. Försöksverksamheten
har enligt CTH utvecklats väl. Efter riksdagens enhälliga tillkännagivande
vid riksmötet 1984/85 (UbU 1984/85:14 s. 2-3, rskr. 1984/85:174)
bedrivs i dag inom högskolan i övrigt försöksverksamhet med LADOK
(lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem). Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) har nyligen till regeringen lämnat in en tidplan för

UbU 1985/86:2 y

2

arbetet med LADOK, av vilken framgår att ett stort antal högskoleenheter
önskar övergå till LADOK redan budgetåret 1987/88. Enligt UHÄ går det
emellertid inte att tillmötesgå både de många önskemålen om övergång till
LADOK redan läsåret 1987/88 och önskemålen om medel för investeringsoch
utvecklingskostnader, om inte särskilda medel finns tillgängliga under
budgetåret 1986/87.

Regeringen har nyligen - i enlighet med tillträdesutredningens förslag -uppdragit åt UHÄ och CSN att i samråd analysera möjligheterna att
samverka i fråga om antagning, studiestöd och studiedokumentation. Enligt
vad utskottet inhämtat från UHÄ är man från ämbetets sida beredd att i detta
sammanhang och vid utvecklingen av LADOK även behandla frågan om
studieintyg vid mitten av termin.

Dåvarande utbildningsminister Wikström anmälde i proposition 1981/
82:100, bil. 10 (s. 614-615) för riksdagen att det i ett läge där det är angeläget
att hushålla med resurserna är särskilt väsentligt att förhindra att studiemedel
betalas ut oberättigat. Han sade sig skola återkomma till regeringen med
förslag som gör det möjligt för CSN att göra studiekontrollen på ett mera
flexibelt sätt än dittills. Riksdagen hade ingen erinran häremot (SfU
1981/82:8, rskr. 1981/82:186). På grundval härav erhöll 4 kap. 27 § studiestödsförordningen
sin nuvarande lydelse: ”Studiemedel får betalas ut
endast om det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka
medlen beviljats enligt de närmare bestämmelser som centrala studiestödsnämnden
meddelar.”

Frågan om antalet studieintyg per termin är således inte bunden med
riksdagen.

Utskottet anser att frågor av denna karaktär även i fortsättningen bör
avgöras på myndighetsnivå. Utskottet förutsätter att administrativa åtgärder
för att åstadkomma en bättre utbetalningskontroll begränsas i största möjliga
utsträckning. Utskottet bedömer att det i propositionen föreslagna systemet
nu skulle medföra ett administrativt merarbete. Vidare vill utskottet i
sammanhanget erinra om de förändrade möjligheterna gällande återbetalning
av outnyttjade studiemedel. Enligt budgetpropositionen (bil. 10 s. 367)
kommer detta att kunna ske utan tillämpning av gängse återbetalningsregler.

Utskottet anser att socialförsäkringsutskottet med anledning av propositionen
och de ifrågavarande motionsyrkandena bör föreslå riksdagen att som
sin mening ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört om att
frågor av denna karaktär bör avgöras på myndighetsnivå samt att största
möjliga begränsning av de administrativa åtgärderna bör ske i samband med
framtida förändrade utbetalningsrutiner för studiemedel.

Stockholm den 17 april 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

UbU 1985/86:2 y

3

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Lars Gustafsson (s),
Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle
(m), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson
(s) och Birger Hagård (m).

UbU 1985/86:2 y

gotab Stockholm 1986 10780

4