yttr 1985/86 ubu1y y

Yttrande 1985/86:ubu1y

Utbildningsutskottets yttrande
1985/86:1 y

om datapolitik (prop. 1984/85:220)

UbU

1985/86:1 y

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1985 beslutat att bereda utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:220 om datapolitik jämte
motioner såvitt propositionen och motionerna rör utbildningsutskottets
beredningsområde.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till vissa delar av de i
propositionens inledande avsnitt föreslagna riktlinjerna vilka rör utbildning
och forskning inom utskottets område samt till vad som anförs i propositionens
bilaga 3. I anslutning härtill behandlar utskottet vissa delar av
motionerna 1985/86:25, 27 och 29 samt motion 1984/85:28.

En framtidsbild tecknas i propositionen av det önskvärda ”goda datasamhället”.
För att nå dithän fordrar vissa frågor om datoranvändningen i
framtiden särskild uppmärksamhet, däribland frågor om undervisning,
forskning och kultur. Utbildningen är enligt föredragande statsrådet en av de
allra viktigaste frågorna när det gäller det framtida datasamhället. Datatekniken
tillämpas inom praktiskt taget samtliga samhällssektorer. Den ger
upphov till vitt skilda konsekvenser - såväl godartade som elakartade, på
såväl kort som lång sikt. En politisk slutsats härav är enligt föredragande
statsrådets mening att alla i samhället bör utbildas dels i att använda
tekniken, dels om dess konsekvenser för individerna och samhället. Det är
vidare ett centralt datapolitiskt mål att se till att utbildningssystemet - från
grundskolan och uppåt - förmår att ge de nya generationernas dataexperter
såväl kunskaper som samhälleliga insikter som gör det möjligt att förverkliga
det ”goda datasamhället”. I bilaga 3 lämnas en sammanfattande redovisning
av dataundervisningens inriktning och omfattning inom grundskolan och
gymnasieskolan.

I motion 1985/86:27 (vpk) yrkande 5 hemställs om ett uttalande från
riksdagen om datorisering, kunskap och kultur med utgångspunkt i skolans
dataundervisning. Denna undervisning måste innefatta hur datatekniken kan
användas för att tjäna demokratisering och jämlikhet och varför tekniken i
dag inte används på detta sätt. Ett särskilt problem i kunskaps- och
kulturutvecklingen är datoriseringens inverkan på språket. Torftighet och
utarmning av språket genom datorisering och effektivitetskrav måste motverkas.
Motionärerna efterlyser undersökningar av datoriseringens inverkan
på språk och kultur.

Utskottet instämmer med vad som anförs i propositionens inledande 1

1 Riksdagen 1985186.14 sami. Nrl y

avsnitt om att alla i samhället bör få möjlighet till undervisning om
användningen av datatekniken och om datateknikens konsekvenser för
individerna och samhället. Utskottet delar också föredragande statsrådets
uppfattning att dataexperter måste få sådan undervisning som gör det möjligt
för dem att verka för det ”goda datasamhället”. Utskottet noterar också att
statsrådet uppmärksammat att datatekniken påverkar vårt språk och de
mänskliga relationerna. Som statsrådet anför måste utvecklingen inom den
tekniska världen balanseras genom åtgärder bl. a. inom kultur- och utbildningspolitiken.
Det är t. ex. viktigt att skolan ger barnen tillräcklig utbildning
i de naturliga mänskliga uttrycksformerna, såsom språk, konst och musik.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att läroplanerna för
grundskolan och gymnasieskolan ger uttryck för samma tankegångar och att
det i dem även föreskrivs att undervisningen i datalära skall innefatta
undervisning om datateknikens effekter i samhället och för enskilda individer.
Skolans relativt sett nya ansvar för att ge eleverna goda kunskaper och
färdigheter i datalära minskar enligt utskottets uppfattning inte dess uppgifter
och ansvar i fråga om andra ämnen såsom språk, konst och musik.

Utskottet vill vidare framhålla att samhällsvetenskapligt och humanistiskt
inriktad forskning om tekniksamhällets utveckling och förutsättningar hör
till ett av de av riksdagen högst prioriterade forskningsområdena (UbU
1981/82:37 s. 22).

Utskottet, som inte har något att erinra mot vad som anförts i propositionen
i de nu aktuella frågorna, anser att riksdagen inte behöver göra något
sådant särskilt uttalande om datorisering, kunskap och kultur som yrkas i
motion 1985/86:27. Finansutskottet bör således avstyrka motionens yrkande
5.

I propositionens bilaga 3 redovisas de åtgärder som vidtagits de senaste
åren inom skolan beträffande dataundervisningen. Då fortsatta åtgärder nu
behöver övervägas skall en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet göra
en utvärdering av de hittillsvarande insatserna inom skola och vuxenutbildning
och arbeta fram underlag för ett handlingsprogram för den framtida
utvecklingen. Ett sådant program avses läggas fram för riksdagen.

Enligt motion 1985/86:29 (s) bör arbetsgruppen inom utbildningsdepartementet
få klara direktiv om att den skall beakta de handikappade skolelevernas
behov. Det är enligt motionärernas mening angeläget att skyndsamma
åtgärder vidtas så att elever med funktionshandikapp inte blir än mer
handikappade i undervisningssituationen.

Utskottet har inhämtat att den aviserade arbetsgruppen inom utbildningsdepartementet
numera har tillsatts. Till de frågor som arbetsgruppen särskilt
skall behandla hör ”Datorer som hjälpmedel för handikappade elever”.
Resultatet av gruppens arbete skall redovisas senast den 15 augusti 1986.
Genom det påbörjade arbetet inom utbildningsdepartementet är motionärernas
önskemål tillgodosett, varför motionen i denna del inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

En summering av de hittillsvarande insatserna för uppbyggnad av forskningen
på det datatekniska området lämnas dels i propositionens bilaga 3, dels
- i vad gäller forskning och utveckling inom det informationsteknologiska
området - i bilaga 5. De senare frågorna redovisas också i regeringens

UbU 1985/86:1 y

2

skrivelse 1984/85:218, vilken remitterats till näringsutskottet och behandlats i
näringsutskottets betänkande 1985/86:1.1 propositionens bilaga 3 konstateras
att huvudparten av de senare årens satsningar har gjorts med medel som
anslagits till forskningsråden inom utbildningsdepartementets område och
till sektorsorganen, främst styrelsen för teknisk utveckling (STU). Det
erinras också om att riksdagen i samband med behandlingen av de två senaste
forskningspolitiska propositionerna (1981/82:106 och 1983/84:107) godkänt
prioriteringar av vissa forskningsområden. Till de högst prioriterade områdena
hör bl. a. forskning som är en förutsättning för och en konsekvens av den
starka nationella satsningen på teknisk utveckling. Enligt föredragande
statsrådet har forskning inom de ämnesområden som är grunden för
informationsteknologi en stark ställning inom ramen för detta prioriterade
område. Forskning inom det datapolitiska området blir enligt statsrådet en
viktig fråga att behandla i samband med att nästa forskningspolitiska
proposition läggs fram våren 1987.

I motion 1985/86:28 (c) hävdas att forskning om datoriseringens effekter
ännu inte fått en tillfredsställande nivå. När framtida forskningssatsningar
inom dataområdet bereds bör detta beaktas (yrkande 1).

Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.

Som anförs i propositionen kommer forskning inom det datatekniska
området att bli en viktig fråga i nästa forskningspolitiska proposition.
Riksdagen får då tillfälle att väga insatserna inom olika forskningsområden,
bl. a. det datatekniska området, mot varandra. Utskottet har redan i det
föregående erinrat om att samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad
forskning om tekniksamhällets utveckling och förutsättningar hör till ett av
de högst prioriterade forskningsområdena (UbU 1981/82:37 s. 22)

Utskottet avstyrkte så sent som våren 1985 ett motionsyrkande av samma
innebörd som det nu aktuella (UbU 1984/85:34, s. 7-8). Utskottet redovisade
då ett förslag till forskningsprogram rörande de grundläggande förutsättningarna
för datateknikens utveckling och tillämpning som forskningsrådsnämnden
(FRN) lagt fram året dessförinnan och vad som anförts om detta
program i den forskningspolitiska propositionen år 1984 (prop. 1983/84:107
bil. 5, s. 14 ff.). Utskottet erinrade också om att medel anvisats för att
stimulera samverkan mellan forskare inom olika discipliner i syfte att öka
kunskaperna om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken.
Utskottet redovisade även att forskningen förstärkts inom temat teknik och
samhälle vid universitetet i Linköping.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att finansutskottet
avstyrker yrkande 1 i motion 1984/85:28.

Enligt de riktlinjer för datapolitiken som riksdagen föreslås godkänna skall
forskning beträffande datateknikens användning som stöd vid funktionsnedsättningar
hos människor främjas.

I motion 1985/86:29 (s) yrkande 1 i denna del hemställs om åtgärder för att
säkerställa resurser för forskning om datatekniskt stöd vid funktionsnedsättningar.
Detta bör beaktas bl. a. i arbetet med den kommande forskningspolitiska
propositionen.

Utskottet förutsätter att, när den forskningspolitiska propositionen utarbetas,
hänsyn tas till de riktlinjer som förordas i den nu aktuella propositio -

UbU 1985/86:1 y

3

nen beträffande bl. a. forskning om datateknik som stödjer och hjälper de
handikappade. Därmed torde syftet med yrkandet i motion 1984/85:29 bli
tillgodosett utan att riksdagen nu tar något särskilt initiativ beträffande
formerna för stödet till sådan forskning. Yrkandet bör således avstyrkas av
finansutskottet.

Den s. k. breda utbildningen inom dataområdet är i princip av två slag.

Den ena formen av bred datautbildning sker på fritiden. Den vänder sig till
en bred allmänhet och ges i huvudsak av studieförbunden men i viss mån även
inom kommunal vuxenutbildning. Datautbildningen inom studieförbunden
får statligt stöd i form av grundbidrag till studiecirklar. Kurser, som avser inte
bara tekniken som sådan utan även dess användning och konsekvenser samt
är att hänföra till undervisning i samhällsinriktade ämnen, är dessutom
berättigade till tilläggsbidrag.

Den andra formen av bred datautbildning sker i arbetslivet. Här har
statligt stöd utgått under senare tid till särskilda projekt riktade till vissa
kategorier. Ett exempel är den försöksverksamhet under budgetåren 1984/85
och 1985/86 med särskild arbetsmarknadsutbildning i två steg inom dataområdet,
som vänder sig till kortutbildade anställda och som genomförs inom
företagen. Ett annat är kampanjen för att öka kvinnors intresse för arbete
och vidareutbildning inom industrin, vilken till viss del avsett datautbildning.
Även ett åtgärdsprogram under budgetåret 1985/86 med syfte att förbättra
kvinnors villkor på arbetsmarknaden innefattar bred datautbildning. I
sammanhanget bör även nämnas den breda datautbildning med statligt stöd
som ges inom arbetsmarknadsutbildningen.

Enligt de i propositionen föreslagna riktlinjerna för den framtida datapolitiken
skall breddutbildning stimuleras, inte minst för att stärka kvinnornas
ställning på arbetsmarknaden och öka handikappades möjligheter att
förvärvsarbeta. I bilaga 3 redovisas de hittillsvarande resultaten av den
pågående försöksverksamheten med datautbildning i två steg för kortutbildade
på arbetsmarknaden. Vidare redovisas att datadelegationen har i
uppdrag att utvärdera den breda datautbildningen i stort. På grundval av
datadelegationens utvärdering och resultaten av nu pågående försöksverksamhet
skall det enligt föredragande statsrådet bli möjligt att under den
närmaste femårsperioden åstadkomma väsentliga insatser i fråga om utbildning
i ny teknik för kortutbildade. Statsrådet hyser den förhoppningen att
förnyelsefonderna skall komma till användning för sådan utbildning. I övrigt
får utbildningens innehåll och organisation samt de ekonomiska förutsättningarna
för den prövas närmare när erforderligt underlag föreligger.

I motion 1985/86:25 (fp) konstateras att det inom kort kommer att finnas
underlag för beslut om vidgade satsningar på breddutbildningen inom
dataområdet. De åtgärder som då övervägs bör vara av generell natur.
Särskilt bör uppmärksammas åtgärder som riktas till lågutbildade kvinnor.
Vidare bör insatser för flickor göras på ferierna genom att utnyttja skolornas
utrustning till s. k. datastugor.

Även i motion 1985/86:28 (c) yrkande 2 uppmärksammas breddutbildningen
inom dataområdet. Motionärerna hemställer om förslag i nästa budgetproposition
beträffande ett breddutbildningsprogram som kan starta hösten
1986. Detta program bör genomföras under medverkan av bl. a. folkrörelser,

UbU 1985/86:1 y

4

studieförbund och kommunal vuxenutbildning. Målet skall vara att åstadkomma
en förbättrad dataallmänbildning i landet.

I det föregående har utbildningsutskottet instämt i vad som förordas i
propositionen, nämligen att alla i samhället bör få undervisning om
användningen av datatekniken och om datateknikens konsekvenser för
individerna och samhället. Utskottet delar också föredragande statsrådets
åsikt att alla måste få en möjlighet att skaffa sig de basfärdigheter som
grundskolan skall ge inom dataområdet. Det är dock givet att de högt satta
målen tar tid att nå.

Utskottet ansluter sig också till att situationen för kvinnor och handikappade
skall uppmärksammas särskilt.

Med hänsyn till att material från pågående utvärderingar och undersökningar
ännu inte föreligger anser utskottet att det av tidsskäl inte är möjligt
att, såsom föreslås i motion 1985/86:28, begära att regeringen i nästa
budgetproposition skall lägga fram ett breddutbildningsprogram för start
hösten 1986. Utskottet förutsätter emellertid att de erfarenheter som
kommer att redovisas beträffande olika former av breddutbildning kan
läggas till grund för en utveckling av verksamheten. Utskottet noterar att
föredragande statsrådet talar om att väsentliga insatser skall kunna göras
under en femårsperiod, bl. a. med användning av förnyelsefonderna, och att
omfattande utbildningsinsatser behövs för både yrkesverksamma och medborgare
i allmänhet.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte behöver göras
några sådana särskilda uttalanden om breddutbildning som begärs i motionerna
1985/86:25 och 1985/86:28. Finansutskottet bör således avstyrka
yrkande 6 i motion 1985/86:25 och yrkande 2 i motion 1985/86:28.

I motion 1985/86:29 (s) yrkande 1 i denna del hemställs om konkreta
åtgärder för breddutbildning på handikappområdet, bl. a. kortkurser för
handikappade, uppsökande verksamhet bland dem och utbildning av
handikapporganisationernas funktionärer och medlemmar i datafrågor.

Enligt de föreslagna riktlinjerna för datapolitiken skall breddutbildningen
ha till syfte bl. a. att öka de handikappades möjligheter att förvärvsarbeta.
Därmed torde motionärernas önskemål i motion 1985/86:29 beträffande
breddutbildning för handikappade inom den reguljära vuxenutbildningen
kunna bli tillgodosett. I den mån motionen även avser insatser inom
arbetsmarknadsutbildningen ankommer dessa frågor inte på utbildningsutskottet
att behandla.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad som anförs eller föreslås i
propositionen i de delar den berör utbildningsutskottets beredningsområde.

Stockholm den 5 november 1985

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Barbro
Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Margareta Hemmingsson
(s), Larz Johansson (c), Birger Hagård (m), Kristina Svensson (s),
Marianne Andersson (c) och Bo Hammar (vpk).

UbU 1985/86:1 y

Avvikande meningar

UbU 1985/86:1 y

1. Uttalande om datorisering, kunskap och kultur

Bo Hammar (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar
”Utskottet, som” och slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet framhåller vikten av att skolan söker lära ut hur elektroniken
skulle kunna användas för att tjäna jämlikhet och demokratisering och varför
den i dag icke används på detta sätt. Finansutskottet bör därför tillstyrka
yrkande 5 i motion 1985/86:27 och hemställa att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad här anförts.

2. Forskning om datoriseringens effekter

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Sorn anförs” och slutar ”motion
1984/85:28” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående erinrat om att samhällsvetenskapligt och
humanistiskt inriktad forskning om tekniksamhällets utveckling och förutsättningar
hör till ett av de högst prioriterade forskningsområdena (UbU
1981/82:37 s. 22). Mot denna bakgrund är det inte tillfredsställande att sådan
forskning inte fått ett mera omfattande stöd. Eftersom datatekniken berör
oss alla och ingriper djupt på olika samhällsområden är det av stor vikt att öka
kunskaperna om hur datateknikens positiva effekter skall kunna tas till vara
och dess negativa effekter undvikas. I beredningsarbetet inför nästa forskningspolitiska
proposition bör dessa frågor uppmärksammas. Finansutskottet
bör därför tillstyrka yrkande 1 i motion 1985/86:28 och hemställa att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad här anförts.

3. Bred utbildning inom dataområdet

Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Larz Johansson (c) och
Marianne Andersson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar ”Med hänsyn” och slutar ”motion 1984/85:28” bort ha följande
lydelse:

Sammanfattningsvis anser utskottet att målet för den breda datautbildningen
skall vara en förbättrad dataallmänbildning. Eftersom det är viktigt
att ingen ställs utanför, bör de som inte har tillgång till breddutbildning inom
företagen erbjudas möjligheter till utbildning av motsvarande slag. Utskottet
erinrar om att riksdagen tidigare har anvisat särskilda stimulansbidrag till
datautbildning i studieförbundens regi. Ett återinförande av sådana bidrag
skulle få stor betydelse för dem som ställs utanför den breddutbildning som
erbjuds om man t. ex. är anställd.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen snarast bör
lägga fram förslag till ett program för den fortsatta utvecklingen av den breda
datautbildningen grundat bl. a. på de erfarenheter som datadelegationen
inom kort redovisar och på erfarenheter som gjorts beträffande verksamhet
riktad till kortutbildade och kvinnor. Utbildning enligt detta program bör

starta hösten 1986 och genomföras under medverkan av bl. a. folkrörelser,
studieförbund, folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning.

Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med bifall till motion 1985/
86:28 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:25 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här anförts om bred datautbildning.

UbU 1985/86:1