yttr 1985/86 sku3y y

Yttrande 1985/86:sku3y

Skatteutskottets yttrande
1985/86:3 y

om en höjning av reklamskatten
SkU

1985/86:3y

Till lagutskottet

Lagutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1985/86:406 yrkande 3 av Lars Werner m. fl. (vpk). Motionen har väckts med
anledning av proposition 1985/86:121 om inriktningen av konsumentpolitiken,
m. m. Skatteutskottet får med anledning härav anföra följande.

I propositionen föreslås bl. a. att allmänna reklamationsnämnden skall
bestå som en självständig central myndighet och att konsumentverket skall
erhålla ett resurstillskott som bl. a. skall finansieras genom överföring av
medel från allmänna reklamationsnämnden.

Yrkandet i motionen innebär att medel såväl för en utbyggnad av den
kommunala konsumentvägledningen som för den allmänna reklamationsnämndens
verksamhet bör tas från intäkterna av reklamskatten och att denna
vid behov bör höjas. Motionärerna anger dock inte vilken nivå på beskattningen
de vill uppnå.

Reklamskatten regleras i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam. Skatten beräknas på vederlaget exkl. skatt. Skattskyldig är den som i
yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller
skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig
reklamtrycksak. Fr. o. m. den 1 juli 1985 är skatten 4 % för annons i allmän
nyhetstidning, annars 11%. Tidigare var skattesatsen 3% resp. 10%.
Avsikten med skattehöjningen var att finansiera ett höjt produktionsbidrag
inom presstödet. För att åtgärden inte skulle bli alltför kännbar för
dagstidningar med låga annonsintäkter höjdes även den s.k. frigränsen från 9
till 12 milj. kr. per år. Totalt beräknades höjningen ge ökade skatteintäkter
om ca 50 milj. kr. per år, varav 20 milj. kr. per år avsåg dagspressen.

För budgetåret 1985/86 har inkomsterna av reklamskatten beräknats till
sammanlagt 545 milj. kr. och för budgetåret 1986/87 beräknas reklamskatt
inflyta med 610 milj. kr.

Utskottet anser att de skäl motionärerna åberopar inte motiverar en
höjning av reklamskatten. Utskottet vill erinra om att utskottet i återkommande
sammanhang tagit avstånd från den typ av specialdestinerade skatter
som föreslås i motionen. Utskottet anser följaktligen att lagutskottet bör
avstyrka motionsyrkandet.

Stockholm den 29 april 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 3 y

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders
Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s). Sverre Palm (s)
och Margit Gennser (m)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande mening

Tommy Franzén (vpk) anser att utskottets yttrande fr. o. m. tredje stycket
bort ha följande lydelse:

Yrkandet i motionen innebär en utbyggnad av den kommunala konsumentvägledningen
och den allmänna reklamationsnämndens verksamhet.
De förväntningar som bör ställas på den kommunala konsumentvägledningens
nödvändiga utbyggnad kommer att på sikt innebära behov av resurstillskott.
Den nuvarande nivån på konsumentvägledningen har tyvärr en
undanskymd plats i den kommunala verksamheten. Med hänsyn till den
kommunala ekonomin är det troligt att utbyggnaden inte kommer att ske
tillräckligt snabbt om den skall utvecklas inom ramen för de nuvarande
kommunala resurserna. Därför bör nya medel tillskapas genom statsbidrag
som kan inbringas genom en höjning av reklamskatten.

Reklamskatten regleras i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam. Skatten beräknas på vederlaget exkl. skatt. Skattskyldig är den som i
yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller
skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig
reklamtrycksak. Fr. o. m. den 1 juli 1985 är skatten 4% för annons i allmän
nyhetstidning, annars 11%. Tidigare var skattesatsen 3% resp. 10%.
Avsikten med skattehöjningen var att finansiera ett höjt produktionsbidrag
inom presstödet. För att åtgärden inte skulle bli alltför kännbar för
dagstidningar med låga annonsintäkter höjdes även den s.k. frigränsen från 9
till 12 milj. kr. per år. Totalt beräknades höjningen ge ökade skatteintäkter
om ca 50 milj. kr. per år, varav 20 milj. kr. per år avsåg dagspressen.

För budgetåret 1985/86 har inkomsterna av reklamskatten beräknats till
sammanlagt 545 milj. kr. och för budgetåret 1986/87 beräknas reklamskatt
inflyta med 610 milj. kr.

Utskottet anser att de skäl motionärerna åberopar på sikt kräver en
höjning av reklamskatten. Medel för att kompensera allmänna reklamationsnämndens
verksamhet, som nu är aktuellt, kan prövas i vanligt budgetsammanhang.

SkU 1985/86:3 y

gotab Stockholm 1986 10922

2