yttr 1985/86 sku1y y

Yttrande 1985/86:sku1y

Skatteutskottets yttrande
1985/86:1 y

om företagsbot

Till justitieutskottet

Regeringen föreslår i proposition 1985/86:23 att de nuvarande sanktionerna i
brottsbalken skall kompletteras med en ny ekonomisk sanktion, benämnd
företagsbot och konstruerad som en särskild rättsverkan av brott som skall
kunna åläggas näringsidkare när brott har begåtts i dennes verksamhet.
Företagsboten skall enligt förslaget anses utgöra en vid näringsidkarens
taxering icke avdragsgill kostnad. I ärendet har väckts tre motioner, alla med
yrkanden om avslag på propositionen.

Justitieutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet.
Skatteutskottet som begränsar sig till frågan om företagsbotens behandling
i avdragshänseende konstaterar att företagsboten, som den slutligt utformats
i propositionen, uteslutande givits karaktären av en bestraffande sanktion.
Vid sådant förhållande bör den enligt de principer som allmänt tillämpas vid
beskattningen inte utgöra en avdragsgill kostnad.

Stockholm den 26 november 1985

På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m)*, Bo Forslund (s)*,
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Egon Jacobsson (s)*, Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors
(s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s) och
Erkki Tammenoksa (s).

Avvikande mening

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anför:

Representanter för våra partier har i motioner till justitieutskottet yrkat
avslag på propositionen. Ett bifall till detta yrkande innebär att frågan om
företagsbotens skattemässiga behandling förfaller.

I det förslag till företagsbot som lades fram av kommissionen mot
ekonomisk brottslighet liksom senare i lagrådsremissen var boten konstruerad
som en särskild rättsverkan av brott med både vinsteliminerande och

SkU

1985/86:1 y

l

1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nrl y

bestraffande inslag. Detta föranledde allvarlig kritik från lagrådet och
riksskatteverket, som menade att sanktionen uteslutande borde ges en
repressiv funktion om man ville undvika missförstånd och ojämnhet i
rättstillämpningen.

I propositionen har föreslagits att företagsbot skall fastställas direkt i
pengar och att latituden skall sträcka sig från 10 000 kr. till 3 milj. kr.
Departementschefen anser sig härigenom ha begränsat företagsboten till att
ha uteslutande en bestraffande funktion. Han konstaterar emellertid samtidigt
att man även med denna konstruktion av företagsboten bör kunna ta
hänsyn till uppkomna eller tänkbara ekonomiska fördelar av det förfarande
som föranlett boten. Detta tolkar vi så att företagsboten också i den nya
versionen inrymmer ett vinsteliminerande element. Av den anledningen
anser vi det inte utan vidare klart att företagsboten generellt skall bedömas
som en vid näringsidkarens beskattning icke avdragsgill kostnad.

Avslutningsvis vill vi erinra om att vi i samband med riksdagsprövningen av
frågan om det arbetsrättsliga skadeståndets skatterättsliga behandling hävdade
den uppfattningen att modern lagstiftning - med dess ofta svåröverskådliga
och svårtolkade bestämmelser - ställer orimliga krav på företagen.

SkU 1985/86:1 y

gotab Stockholm 1985 83732

2