yttr 1985/86 ku3y y
Yttrande 1985/86:ku3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Konstitutionsutskottets yttrande
1985/86:3 y
över lag om disciplinförseelser av krigsmän m. m.
(prop. 1985/86:9 jämtemotioner)
KU
1985/86:3 y
Till justitieutskottet
Justitieutskottet har hemställt om konstitutionsutskottets yttrande över
proposition 1985/86:9 om lag om disciplinförseelser av krigsmän m. m. jämte
de med anledning av propositionen väckta motionerna 1985/86:47 av Allan
Ekström (m), 1985/86:48 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m), 1985/86:49 av
Gunilla André och Elving Andersson (c), 1985/86:50 av Martin Olsson m. fl.
(c) och 1985/86:51 av Bengt Harding Olson (fp) samt den under allmänna
motionstiden 1985 väckta motionen 1984/85:2782 av Lars Werner m. fl. (vpk)
om avskaffande av den militära bestraffningsrätten.
I propositionen föreslås ett i stora delar nytt militärt ansvarssystem. Alla
anställda vid försvarsmakten skall i fredstid följa samma regler som gäller
offentligt anställda i allmänhet. För värnpliktiga och vissa andra kategorier
av personal inom försvarsmakten införs ett nytt utomstraffrättsligt disciplinsystem
intaget i förslag till lag om disciplinförseelser av krigsmän. Det
föreslagna disciplinsystemet innebär att förseelser i yrkesutövningen beivras
genom en disciplinpåföljd som meddelas i administrativ ordning genom
beslut av tjänstgöringsmyndigheten. Beslut om disciplinpåföljd skall kunna
överklagas till tingsrätt och vidare till hovrätt, som är slutinstans. I krig skall
disciplinsystemet omfatta alla som är tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten.
Förslaget innebär en omfattande avkriminalisering i fråga om de
gärningar som för närvarande är straffbelagda i främst 21 kap. brottsbalken.
Det nuvarande särskilda straffansvaret för militär personal behålls dock för
krigsförhållanden enligt nuvarande principer. Reformen föreslås träda i kraft
den 1 juli 1986.
I motion 1985186:48 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) erinras om att
moderata samlingspartiet tidigare under året i en partimotion hemställt att
ämbetsansvaret skall återinföras i offentlig tjänst. Mot denna bakgrund
motsätter sig motionärerna regeringens förslag i propositionen.
Utskottet
Utskottet vill till en början - med anledning av innehållet i motion 1985/86:48
- anföra följande: Den i motionen nämnda partimotionen - motion
1984/85:452 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) - har hänvisats till utskottet.
Yrkandet om återinförande av ämbetsansvaret (yrk. 8) har framställts under
1 Riksdagen 1985186. 4sami. Nr3 y
hänvisning till att JO:s ställning bör stärkas. I ett nyligen till justitieutskottet
avgivet yttrande (KU 1985/86:1 y) om vissa frågor rörande tjänsteansvaret i
offentlig verksamhet m.m. (prop. 1984/85:117 delvis jämte motioner) har
angivits att utskottet kommer att behandla frågan om tjänsteansvarets
framtida utformning i samband med beredningen av JO-utredningens
betänkande JO-ämbetet - En översyn (SOU 1985:26). Ärendet beräknas bli
slutbehandlat under 1986.1 det sammanhanget kommer motion 1984/85:452
(yrk. 8) att prövas.
Vad härefter gäller de genom proposition 1985/86:9 framlagda förslagen
begränsar utskottet sitt yttrande till de avsnitt som innehåller särskilda
bestämmelser för riksdagens ombudsmän. I förslaget till lag om ändring i
lagen (1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen (författningsförslag
19) föreslås ändrad lydelse av 2 § andra stycket och 21 § tredje
stycket. Ändringsförslaget beträffande 2 § föranleder inte någon erinran. I
21 § tredje stycket föreslås tillägg av en tredje mening, varefter bestämmelsen
skulle få följande lydelse:
Kan det misstänkas att befattningshavare som sägs i 7 § gjort sig skyldig till
förseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att
skriftlig anmaning enligt 14 kap. 1 § första stycket lagen (1976:600) om
offentlig anställning ej kan tillställas honom inom två år efter förseelsen, får
ombudsman utfärda sådan anmaning. Anmaning som nu har sagts gäller
även som underrättelse enligt 29 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m.fl. Första meningen har motsvarande tillämpning i
fråga om underrättelse enligt 25 § lagen (1985:00) om disciplinförseelser av
krigsmän.
Underrättelse enligt 25 § lagen om disciplinförseelser av krigsmän skall
enligt förslaget antingen vara muntlig eller skriftlig. Genom den i det
föreslagna tillägget gjorda hänvisningen till första meningen i 21 § tredje
stycket JO-instruktionen synes emellertid endast skriftlig underrättelse
komma att inbegripas. Enligt utskottets mening bör lagbestämmelsen
justeras så att den kommer att omfatta båda slagen av underrättelser.
Utskottet tar vidare upp frågan om rätt för JO att vid domstol föra talan
mot beslut om disciplinpåföljd enligt den föreslagna lagen om disciplinförseelser
av krigsmän. I JO:s instruktion finns bestämmelser om JO:s talerätt
beträffande disciplinmyndighets beslut intagna i 7 § första stycket, som har
följande lydelse:
Har myndighet meddelat beslut mot befattningshavare i ärende om tillämpningen
av särskilda bestämmelser för tjänstemän i lag eller annan författning
om disciplinansvar eller om avskedande eller avstängning från tjänsten på
grund av brottslig gärning eller tjänsteförseelse, får ombudsman föra talan
vid domstol om ändring i beslutet. Närmare bestämmelser om sådan talan
meddelas i lag eller annan författning.
Beträffande bestämmelsen, som tillkom i samband med 1975 års JO-reform,
anförde utskottet (KU 1975/76:22 s. 71) att bestämmelsen getts en allmän
avfattning men att den i praktiken tog sikte på beslut enligt statstjänstemannalagen
och kommunaltjänstemannastadgan. (Dessa författningar har från
den 1 januari 1977 i huvudsak ersatts av lagen om offentlig anställning.) Den
föreslagna lagen om disciplinförseelser av krigsmän innehåller inte några
KU 1985/86:3 y
2
bestämmelser om talerätt för JO och varken i propositionen eller i det
betänkande av militäransvarskommittén, som propositionen bygger på,
behandlas frågan. Enligt 1983 års JO-utredning, som i sitt betänkande
redovisade de delar av militäransvarskommitténs betänkande som direkt
berörde JO, var det svårt att finna några skäl som talade för att JO på
förevarande område inte skulle ha talerätt (SOU 1985:26 s. 216). JOutredningen
konstaterade emellertid att den inte kunde lägga fram något
förslag i saken, eftersom militäransvarskommitténs betänkande var under
beredning. Utskottet anser att det i lagen om disciplinförseelser av krigsmän
bör intas en bestämmelse av vilken det framgår att JO har den diskuterade
talerätten, självfallet dock under den förutsättningen att fråga är om
krigsman under JO:s tillsyn.
I övrigt föranleder inte ärendet något särskilt uttalande från utskottets
sida, något som bl. a. innebär att utskottet inte tagit ställning till de i ärendet
föreliggande motionerna.
Stockholm den 12 november 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Kurt Ove
Johansson (s), Anita Modin (s), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i
Värmdö (m), Sören Lekberg (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk),
Ulla Pettersson (s) och Elisabeth Fleetwood (m).
KU 1985/86:3 y
3
gotab Stockholm 1985 83537
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.